Idag var vi ute en sväng med träningskompisarna Elisabeth/Speedy och Ing-Marie/Blenda och lade spår. På gränsen till för kallt och på gränsen till för mycket snö. Jag lyckades hamna i en rejäl uppförsbacke och en vansklig nedförsbacke. I alla fall om man har en ivrig tollare i lina framför sig. Jag försökte att filma, men blev nästan sjösjuk sen när jag tittade på den. Det ska jag bespara alla andra.

Medans jag hade fullt upp med att sätta fötterna rätt och filma samtidigt så plockade Wilma apporterna som vanligt. Vi har inte lagt spår på länge, men det verkar sitta. Hon älskar verkligen att plocka spår. Hon är lite ivrig och vill gärna så snabbt som möjligt dumpa apporterna hos mig för att få fortsätta spåra. Jag vet inte om jag ska köra appellen i vår, kanske när vi har fått vårt första pris i lydnaden. (Observera att jag skriver när...)