Jag är så glad! idag kändes det mycket bättre än i onsdags! Wilma var med mig på ett helt annat sätt (fast Helena hade sin pipleksak i fickan).

Idag tränade jag och Wilma mest på ingångar och position. Det är något jag måste lägga extra krut på. Jag tror, att om jag har en bra ingångsposition så har jag fångat in Wilma mycket bättre redan från början och hon blir mer observant på mig.

Sen kommenderade Helena och jag varandra för att Therese ville se ettans moment.  Vi gjorde bara några svängar i linförigheten och det gick jättebra. Wilma kan ju! Ställande och inkallning var också bra. Läggandet fick vi göra om några gånger eftersom Wilma inte lade sig och sen reste sig. Vi har inte kört ettans moment på länge eftersom jag har tränat detaljer. Det känns i alla fall som om det finns hopp om livet...

Se tränade vi rutan. Idag var Wilma mindre fokuserad än sist då det gick så himla bra. Det var bara att sänka krieterierna och flytta sig närmre rutan, med och utan target. När jag körde längre bort fick vi flytta så att jag stod emellan Wilma och den externa belöningen. Hon kan ju lika lätt springa dit, men det verkar som om jag blir en mental blockering för henne att springa och tjuva.

"Mums fillibabba!" sa Wilma och Vilja

När vi var klara var det dags för fruktstund. Wilma och Vilja tyckte att Helenas apelsiner var smaskens, men Ozzy tyckte att de var alldeles för sura :-(

"Huga, apelsiner!"

 Ivrigast var nog Wilma att öppna paketet...

"Kan de' va' korv?"

För att hitta...

En metallapport! Blä tyckte Wilma, det var ena dåliga korvar. Men ok jag tar den i munnen så du kan ta din bild.

"En tennisboll! I gummi, så ska det se ut!"

Bollen i gummi däremot gick hem... men den var tydligen för rolig för den tog matte bort...