Direktlänk till inlägg 2 mars 2009
Ikväll var vi iväg i snålblåsten och snöyran till Värmdö BK för tävlingsträning. Fem ekipage startade i lk1. För mig är det absolut viktigaste nu att Wilma får en bra känsla för att tävla, därför har jag fortsatt med mina avståndsbelöningar. Tävlingsledningen var lite frågande till vad jag ville och jag kunde inte sätta belöningen riktigt där jag ville utan var tvungen att sätta den ganska nära där vi höll på inne på appellplanen. Vilket gjorde att Wilma försökte att tjuva den i inkallningen. Men det gör inte så mycket. Vi får träna mer på doggy-zen. Jag ska mer och mer fasa ut avståndsbelöningen mellan momenten och bara ge den när vi är klara med hela programmet.
Bättre känsla för tävling
Det känns som om Wilma faktiskt tycker att tävling är helt ok och är fokuserad på mig trots andra främmande hundar och människor som tittar på och tävlingsledare som kommenderar. Tidigare så har hon ju haft fullt sjå att hålla koll på allt och alla. Och hon har blivit lite låg, jämfört med på träning.
Bra att se sig själv och hunden på film
Ikväll filmade de som ville vilket var jättebra. Då kunde jag jämföra protokollet med vad jag sen fick se. Poängen sa inte så mycket eftersom de t ex nollade mig p g a att jag avbröt linförigheten för att belöna. Jag tror inte riktigt att de förstod att det var det som var meningen, för jag fick en nolla för helheten eftersom hon lämnade planen då jag skickade henne till avståndsbelöningen. Jag kan tycka att på en tävlingsträning så är det viktigare att få ett allmänt omdöme än faktiska poäng. För hon gick fint i linförigheten innan jag skickade henne på belöningen. Då var det bra att själv kunna bilda sig en uppfattning genom filmen.
Jag måste sträcka på mig
Men det jag fick med mig ikväll som omdöme och som jag till viss del redan känt och som jag också såg nu på filmen var att jag dels går väldigt framåtlutad (90-åringen med ryggskott!), dels att Wilma går långt fram i fria följet innan läggandet och ställandet. Det var bra att se. Jag får be mina träningskompisar vråla "sträck på dig!" när jag går som en metkrok.
Ikväll ville hon inte riktigt ta apporten jag tror att hon tyckte den var lite läbbig och söndertuggad. Men hon höll den om än lite svajigt i mungipan. Jag får träna på lite olika material.
Sen tog jag ett kraftigt dubbelkommando på hoppet eftersom hon har börjat hoppa upp på mitt ben, och jag ska träna bort det.
Bättre på att kontrollera situationen
Men över lag är jag nöjd och känner att jag har gjort mer medvetna val än jag gjort tidigare då jag mer har försökt vara tävlingsledaren till lags och nästan bara hoppats att Wilma ska genomföra saker utan att balla ur. Det känns som om jag börjar få mer koll på hur jag ska höja henne då hon är låg och dämpa när hon är för hispig.
Några reflektioner efter senaste tidens hundträningar och kurser. Jag har de senaste åren fått lov att tänka om, tänka nytt och tänka om igen. Knappast någon rymdforskning, men här är mina funderingar i alla fall. Jag läste häromdagen om en psy...
LABBEKLUBBENS WT Igår var det Labbeklubbens WT i Norrtälje. Jag och Miso började storstilat på ruta 2, en enkelmarkering och kammade hem en 20-poängare. Vidare på ruta 3 fick vi 17 poäng, vilket jag tyckte var snålt eftersom hon sprang rakt ut och ...
Efter långt tävlingsuppehåll så har jag nu tävlat med båda hundarna. Förra söndagen debuterade jag och Wilma i agility utanför klubbens trygga "väggar". Peter var med som sällskap. Vis av gamla erfarenheter placerades han och Miso på ställe vid...
Igår åkte vi 3 timmar upp till Hälsingland och Eva Thorén Söderström och hennes fantastiska Edsäng. Lite galet att åka så långt kanske, men vi hade en jätterolig dag och tränade i sju timmar med några pauser för fika. Det blev nästan som ett WT med f...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|||
30 | 31 | ||||||||
|