Jag önskar att jag kunde ha skrivit att jag badar i champagne. Men det räckte inte riktigt hela vägen denna gången heller. Inte ens fast vi hade Vilja, Helena och pudelen med som maskotar. Vilket var jätteskönt ändå, för Helena kunde distrahera mig lite från alla tankar som snurrar runt i huvudet.

Jag var skitnervös. På platsliggningen var jag tvungen att göra lite yogaandning för att kunna stå upp utan att knäna skakade. Jag tror kanske en kombination av de senaste dagarnas ansträning, lite sömn och tävlingsnerver spelade in.

På platsliggningen fick vi en 9:a, jag var tvungen att ta till ett dubbelkommando för att Wilma skulle lägga sig. Tandvisningen 10, men den är ju inte så svår.

Linförigheten fick vi en 7:a, vilket förvånade mig lite. Jag tycker jag har gjort sämre linförigheter, men det är ju så olika vad domaren tycker. Helena filmade så jag fick se hur det såg ut. Förutom att Wilma inte satte sig vid ett tillfälle så tycker jag möjligen att det ser lite segt och släpigt ut. Jag känner mig inte så i form och glad p g a min mammas sjukdom och oro och Wilma är ju som en liten spegel av mina känslor så det kanske beror på det. Omdömet var: ur position, extrahjälper. Ska titta på filmen och se vad jag gjorde.

Läggande under gång var det jag var orolig för och det har jag tränat extra på den senaste tiden, men tydligen finns inte stadgan ännu. Vi nollade och det var spiken i kistan för hela poängsammanräkningen.

Inkallningen fick vi 9.5 på, omdöme slarvigt avslut. Vi har ju tränat på avslut och ingångar, men det är väl bara att fortsätta eftersom Wilma har en tendens att hoppa upp mot mitt ben.

Ställande under gång fick vi en 8:a, omdöme: något extra steg och gnäller.

Apporteringen fick vi en 10:a

Hopp över hinder 9.5, slarvigt avslut

Helhetsintryck 8:a, allert men ngt osäker, gnäller.

Ja, ja vad är väl en bal... det är ju bara en hundtävling och i perspektiv till allt annat som hänt denna vecka ganska obetydligt. Men det är klart jag hellre hade haft ett förstapris. Men marginalerna är små, trots hyfsade poäng så räckte det inte ända fram.

Om man nu ska plocka några russin ur kakan, så kändes det trots allt som om Wilma var med mig och hade fokus på mig och inte allt annat runtomkring som hon brukar. Hon kändes stabilare och det kändes som om hon höll hela tävlingen utan att tappa efter några moment.

Jag får se om jag lägger in någon film. Nu ska jag vila en stund.