Jag fyller år idag. Tänkte att jag skulle unna mig att var ledig, men det blev lite jobbmöten och annat idag också. Men jag hann med en promenad med dagmatte/husse och hundarna på eftermiddagen. Blå himmel och sol, fågelkvitter och den snö som föll i morse smälte snabbt bort.

Jag har blivit firad med sång, lunch och praliner. Nu på kvällen lagade Peter fördrink, middag med efterrätt och nu sitter jag med en whiskey framför brasan. Peter satsade på vilt/norrlandstema. Han tillagade and, vilket jag inte har ätit förrut. Smakade lite vilt och lever. Det var gott även om jag inte gillar lever så värst. Till efterrätt fick vi glass med hjortron. Det var länge sedan jag åt hjortron, gott!

Dessutom fick jag en skridskoryggsäck. Lyxigt, har inte kostat på mig någon sådan eftersom jag har tyckt det är lite onödigt att man ska ha nya attiraljer för varje aktivitet man håller på med. Men det är jättekul att ha fått en riktig rygga med grenrem och fack för skridskor och livlina. En säck som man kan ha packad hela tiden utifallatt. Ren lyx.

Wilma och jag tränade lite medans middagen blev till. Vi provade att ställa en lite högre pall emot väggen istället för mina boxar. Hon blev så frustrerad och försökte allt annat. Hämtade metallapporten, satte på sin filt, hämtade alla tänkbara leksaker, allt utom att backa upp på pallen. Hon visste ju att det var något hon skulle göra med den för hon försökte använda den som nostarget, men tyckte nog att det verkade för högt att backa upp på :-) Till slut så gjorde hon det ändå så det kommer nog att gå vägen.

På eftermiddagen när vi var ute passade vi på att träna lite position, ingångar och doggy-zen på fria följet. Idag provade jag på språng marsch i olika tempo, galopp och trav. Jag ska försöka hitta ett tempo som fungerar för oss båda. 

I morgon på fredagsträningen ska jag köra mer fritt följ och övningar för att Wilma ska hålla positionen och inte gå för långt fram i t ex läggandet och ställande. Vi ska köra lite doggy-zen på fria följet och språng marsch. Sen måste vi träna på lite ingångar, både i inkallning och i hoppet, så att hon inte hoppar upp på mig för att hon är så ivrig.

Aarghh! Alla dessa jobbmöten... jag avskyr att avsätta en massa tid för möten som skulle kunna ta 2 timmar effektiv tid men i själva verket tar hela dagen. Jag kom hem alldeles för sent för att orka göra någon organiserad träning med Wilma. Helena och jag skulle ha träffats för att träna, men hon hade också kommit hem sent och som tur var orkade inte riktigt. Vi satsar på fredagsträningen istället.

Istället lagade jag god mat och tryckte i mig en rulle Marabou Choko Soft Toffee. Det sista var ju inte helt nödvändig. Men Peter är borta så då gäller det ju att passa på. När katten är borta...

Nu ikväll har vi varit på båtmässan. Egentligen är jag inte så intresserad av mässor. Det är mest samma sak varje år, en massa saker man inte är intresserad av. Skillnaden i år är att vi köpte ny (gammal) båt i slutet av förra sommaren så nu är det lite nya saker vi behöver. Trots att det snöade igår och inte finns en tillstymmelse till vårtecken i naturen så kommer förra sommarens seglingsminnen tillbaka.

Två boxar var inget problem.

Någon hundträning har det inte blivit idag, Wilma har varit hos daghusse/matte och blivit väl ompysslad tillsammans med sina hundkompisar. När jag kom hem så gjorde vi lite bakdelsövning medans pastan kokade. Wilma fick backa upp på två boxar, något hon gjorde utan att tveka. Sen kanske vi kan ställa dit en stol. Sen vet jag inte vad som händer om man tar bort allt, fattar hon då att hon ska backa upp mot väggen och stå på framtassarna?

Peter ska göra ett jobb på marabou och var där idag för att kolla vad som ska göras. Med sig hem hade han en massa choklad han hade handlat i deras shop för inga pengar alls. Jag får nog flytta hemifrån när han börjar med jobbet, annars blir det nog att stå i vassen igen under beach 2009.

Ikväll var vi iväg i snålblåsten och snöyran till Värmdö BK för tävlingsträning. Fem ekipage startade i lk1. För mig är det absolut viktigaste nu att Wilma får en bra känsla för att tävla, därför har jag fortsatt med mina avståndsbelöningar. Tävlingsledningen var lite frågande till vad jag ville och jag kunde inte sätta belöningen riktigt där jag ville utan var tvungen att sätta den ganska nära där vi höll på inne på appellplanen. Vilket gjorde att Wilma försökte att tjuva den i inkallningen. Men det gör inte så mycket. Vi får träna mer på doggy-zen. Jag ska mer och mer fasa ut avståndsbelöningen mellan momenten och bara ge den när vi är klara med hela programmet.

Bättre känsla för tävling

Det känns som om Wilma faktiskt tycker att tävling är helt ok och är fokuserad på mig trots andra främmande hundar och människor som tittar på och tävlingsledare som kommenderar. Tidigare så har hon ju haft fullt sjå att hålla koll på allt och alla. Och hon har blivit lite låg, jämfört med på träning.

Bra att se sig själv och hunden på film

Ikväll filmade de som ville vilket var jättebra. Då kunde jag jämföra protokollet med vad jag sen fick se. Poängen sa inte så mycket eftersom de t ex nollade mig p g a att jag avbröt linförigheten för att belöna. Jag tror inte riktigt att de förstod att det var det som var meningen, för jag fick en nolla för helheten eftersom hon lämnade planen då jag skickade henne till avståndsbelöningen. Jag kan tycka att på en tävlingsträning så är det viktigare att få ett allmänt omdöme än faktiska poäng. För hon gick fint i linförigheten innan jag skickade henne på belöningen. Då var det bra att själv kunna bilda sig en uppfattning genom filmen.

Jag måste sträcka på mig

Men det jag fick med mig ikväll som omdöme och som jag till viss del redan känt och som jag också såg nu på filmen var att jag dels går väldigt framåtlutad (90-åringen med ryggskott!), dels att Wilma går långt fram i fria följet innan läggandet och ställandet. Det var bra att se. Jag får be mina träningskompisar vråla "sträck på dig!" när jag går som en metkrok.

Ikväll ville hon inte riktigt ta apporten jag tror att hon tyckte den var lite läbbig och söndertuggad. Men hon höll den om än lite svajigt i mungipan. Jag får träna på lite olika material.

Sen tog jag ett kraftigt dubbelkommando på hoppet eftersom hon har börjat hoppa upp på mitt ben, och jag ska träna bort det.

Bättre på att kontrollera situationen

Men över lag är jag nöjd och känner att jag har gjort mer medvetna val än jag gjort tidigare då jag mer har försökt vara tävlingsledaren till lags och nästan bara hoppats att Wilma ska genomföra saker utan att balla ur. Det känns som om jag börjar få mer koll på hur jag ska höja henne då hon är låg och dämpa när hon är för hispig.

Wilma var helt tossig när vi var uppe i Sandviken, en riktig (s)tollare :-)

Hon kastade sig i alla snödrivor och fick kämpa som en galning för att ta sig fram på sina korta tollareben. När vi gick promenad så hoppade hon fram på bakbenen som en liten känguru för att se över på andra sidan snödrivorna. Hon såg ut som en sån där liten surikat, med så låång hals som bara var möjligt. Jättemysigt.

Wilma utan snö...

Ikväll ska vi ta oss till Värmdö BK för tävlingsträning, blir spännande att se hur hon fungerar. Jag har bestämt mig för att försöka på en tävling nu innan hon börjar löpa. Sist var det bara 4,5 månad mellan löpet så jag är livrädd att hon ska börja för tidigt igen. För då var hon väldigt ur gängorna och jag var helt oförstående för vad som hände eftersom hon var 1,5 månad för tidig. Som tur är så har hon i alla fall inte varit skendräktigt som bästa kompisen Mallis, som går omkring och gnäller och bäddar ner sin pipleksak hela tiden. Någon som vet hur man hjälper en skendräktig hund, eller är det bara att låta dem hållas?

Återigen har jag fått svart på vitt att jag tränar alldeles för lite. Mina ljumskar, my gosh! Visste inte att man har så mycket muskler i ljumskarna...?!! Peter körde 15 km idag också, men jag tog en lång promenad med Wilma istället. Han var rätt så mör efteråt, få se om han kommer ur sängen i morgon, hi hi! Han får nog ligga i lite om han funderar på öppet spår nästa år. Nu är vi i alla fall hemma igen, skönt att få sova i sin egen säng i natt.

Här är filmen från i fredags när vi tävlingstränade. Vi måste ju ligga i nu om vi ska tävla i slutet av mars. Gulp! nu sa jag det, svart på vitt.