Igår fick vi följa med Helena, Perra och Vilja och lägga viltspår. Peter följde också med, med lite kaffe och bullar så går det att muta honom ;-) Han brukar tycka det är kul att vara med även om det är jag som tränar med Wilma.

Helena och Perra hade lagt ett spår tidigare som Vilja fick ta. Hon hade ett himla tempo och visste precis vad det gick ut på. Sen lade vi ett kortare spår till Wilma som aldrig har tagit ett spår med blod tidigare. Vi har ju lagt personspår men detta var första gången på ett viltspår.

Medans spåret låg till sig visade Helena mig lite jaktövningar som jag kan göra. Vi började med närsök. Wilma var VÄLDIGT otålig. Det är hon alltid när hon vet att hon ska få göra något kul. Hade lite svårt att koncentrera sig i början och blev lite distraherad av att jag drillade i pipan (lite nytta ska man väl ha av att ha spelat tvärföjt en gång i tiden :-). Men hon letade på och hittade smådummisarna.

Sen visade Helena med Vilja mig lite stoppsignal, utsignal och annat. Jag tror att hon kommer att få visa mig igen, för det blev ganska mycket för min lilla hjärna att ta in.

Efter det gjorde vi ett sök där Wilma först plockade in tre dummisar. Hon sprang rakt ut och hämtade tre stycken, hittade den som låg längst ut. Sen var det Viljas tur att hämta in några. Det var ju lite skillnad på tempo och precision, men för att vara första gången så tyckte jag Wilma var duktig. Sen skulle Wilma få hämta in den sista, men då var hon nog lite trött för hon irrade omkring och sökte min hjälp. När hon försvann iväg bakom en kulle så kaste Helena ut en dummy helt nära oss för att hon skulle slippa misslyckas. Hon måste ha hört dunset för hon kom rusande och plockade in den. Vilja fick rycka in och hämta den som inte Wilma hittade.

Det är är rolig träning och Wilma tycker det är jätteroligt. Vi måste träna på passivitet i skogen för hon blir alldeles för uppe i varv.

Sen gick vi och tog Wilmas viltspår. Jag visade på legan som vi trampat upp och där Helena lagt blod. Wilma var helt ointresserad. Genom att jag satt på henne spårselen så visste hon ju att det var spår det var fråga om. Men hon har ju aldrig spårat blod så det var helt främmande. Hon gick väldigt långsamt och metodiskt fram. Luktade på precis varenda blodsdropp. Vanligtvis när vi lägger personspår har hon en raket i baken och jag får bromsa henne.

Jag var lite osäker på hur hon skulle reagera på älgklöven, trodde kanske att hon skulle vara tveksam. Hon luktade nyfiket och var lite försiktig. Men sen...vilket oooootroligt god älgklöv. "Den är bara MIN!!!" tänkte Wilma. Superrolig träning och kul att träffa Perra också. (Film kommer på Wilmas viltspårsdebut.)

Efter det stack vi iväg till Peters föräldrar i Nykvarn. Trot eller ej, men jag är klar med mina jobb!!! Var ju tvunget att firas med champagne.

Det blev både champagne och vin innan kvällen var slut. Jag som sovit kanske 4 timmar varje kväll i veckan behövde inte så mycket innan ögonlocken började kännas tunga.

I morse åkte Peter och Bengt till båtklubben och mastade på vår båt. Nu är den nästan klar för avsegling. Jag och Karin (praktiskt att vi heter samma sak...) bakade knäckebröd.

Nu är vi hemma igen. Jag är fortfarande trött men nu skiner solen så nu ska jag gå ut och plantera om mina tomatplantor.