karinochwilma

Alla inlägg under juni 2009

Av karin - 28 juni 2009 21:34

Perfekt dag för att börja semestern. Dock inget segelväder för det var helt vindstilla till att börja med. Men efter ett tag kom vinden och vi hade jättefin segling. Jag försökte att skona Wilma från solen. Hon fick bada innan vi åkte och sen "byggde" jag ett litet solskydd åt henne där hon låg bra. Hon är verkligen jätteduktig och ligger still i sittbrunnen. Ibland måste hon komma upp och kolla läget och sitter gärna bredvid den som styr.


 


Vi mötte upp med Peters föräldrar och hamnade till sist vid Björnö en bit bortom Oaxen. Peters systerdotter Jenny var också med. Jag tog ett välbehövt bad när vi kommit fram och Jenny var ute och rodde med Alice. Wilma fiskade gud vet vad resten av kvällen. Vi hörde bara ett plaskande bakom vassen så vi visste var hon var.


 


Björnö är en klubbholme och väl ordnat med dass och brygga. Vi ligger vanligtvis i naturhamnar men i Södertälje kanal så finns det inte så mycket att välja mellan. Men det är ju bekvämt att kunna förtöja och äta på brygga. Det har varit en fantastisk kväll. Varm och stilla solnedgång. Nu ska vi kasta oss in i ett parti Uno.


 

ANNONS
Av karin - 27 juni 2009 16:17

...kan göra det genom att lära er dansa Moonwalk.


Svenska Dagbladet ställer numera även upp med danslektioner ;-)


Det borttappade kylhalsbandet var i själva verket noga nerstoppat i Wilmas träningsryggsäck, helt oanvänt. Nu är det i alla fall i bruk. Bäst effekt fick det genom att ligga i kylskåpet, då kändes det riktigt svalt. Wilma är 40 cm runt halsen så jag köpte ett halsband som var upp till 40 cm, det passar precis så att flärparna går omlott. Det sväller ju när det blir blött. Wilma ligger mest och sover när det är så varmt, letar upp en buske som hon lägger sig under. Nu har jag satt på henne Frontline också så nu får hon inte bada förrän i morgon eftermiddag :-(


ANNONS
Av karin - 26 juni 2009 19:36

Det blev en heldagstur upp till Norrtälje idag för att först ta anlagsprovet i viltspår och sen en avstickare med bad. Peter var chaufför åt mig, Wilma, Helena, Vilja och pudelen.


Peter chaufför och Tina maskot kör bil.


Wilma var jätteduktig. Spattig som vanlig och svårt att tygla sin iver. Jag tror domaren undrade hur detta skulle sluta. Men han var väldigt imponerad av Wilmas spår. Han sa att det var som en strömbrytare, från att vara ganska hispig till total fokus. Hon avvek inte från spåret mer än 2 cm. Peter gick bakom med domaren som förklarade för honom hur han hade lagt spåret och vilka svårigheter hundarna vanligtvis har. Jag hörde bara lite mummel och något enstaka "jättebra". Wilma fick beröm flera gånger och han sa att det var det bästa anlagsprovet i år. Stolt matte :-)


Jag har ju lagt ganska mycket personspår även om det säkert var ett halvår sedan nu. Oftast har jag nog lagt dem bra mycket svårare än i dag över berghällar, över stock och sten. Det gör kanske att jag kan läsa Wilma ganska bra. Men idag fanns inga tveksamheter alls, hon tuffade på som ett litet lok. Wilma tycker att det är så himla kul, därav entusiasmen i början också. Nu måste vi skott-träna så att vi kan ta öppet prov i höst.


Jag följde med och gick bakom Vilja som har ett helt annat sätt att jobba. Dels så har inte Helena gått så många spår med henne och som domaren sa så arbetar den typen av hundar på ett annat sätt. Men han tyckte inte att det var fel, för Vilja arbetade hela tiden. Vilja ringade ganska många gånger men arbetade fint och metodiskt ändå. Helena sa själv att hon ska träna och bli bättre på att läsa Vilja. Man får träna sig på hur de arbetar, när de spårar, när de vindar, tappar och plockar upp spår. Ofta handlar det nog om att lita mer på hunden. Domare sa att det var roligare att titta på Vilja som snurrade upp sig och redde ut det hela även om han tyckte det var kul att se att Wilma verkligen gillade att spåra. Båda fick med beröm godkänt :-)


Vilja var trött och törstig efteråt så att hon nästan somnade i vattenskålen.


Efter provet så åkte vi till ett gammalt grustag där hundarna fick svalka av sig. Vi fortsatte sen tillbaka till Stockholm via Vaxholm och stannade till för ett bad och lunchstopp på vägen. Det var otroligt skönt i vattnet, jag hade kunnat ligga i hur länge som helst. I Vaxholm fick vi varsin glass och höll på att missa färjan. Peter var väldigt upprörd för att han inte visste om vi var med färjan eller inte. Jag och Helena hade klivit ombord, men Peter hade inte kört ombord så vi fick kasta oss av. Han blev i alla fall glad och snäll när han fick sin glass :-)


Lyckliga hundar. Vilja och Wilma simmar i grustaget.


Nu vet jag varför mina fönster i bak är så kladdiga...


Tack Helena och gänget för ett mysig dag, vilken flax att vi hittade hem till din kompis!


Av karin - 25 juni 2009 22:44

Det var meningen att jag och Helena skulle träna ikväll. Men jag var tvungen att avsluta ett jobb inne i stan som drog ut på tiden. Men nu kan jag säga officiellt säga att jag har semester! Skönt att tacka nej till jobb och faktiskt bestämma att nu är det ledigt.


Peter hade börjat att grilla när jag kom hem så det var bara att sätta sig med fördrinken. Peter jobbade också sin sista dag idag.


Wilma och jag tränade lite apportering i trädgården. Hon fick jaga lite efter apporten som jag rykte undan lite retsamt. Till slut höll hon den ordentligt så att jag fick lite dragkamp. Peter skulle också försöka dra. Det märks att han är ovan att träna med henne. Jag försökte instruera, att han skulle hålla emot och inte mata in apporten i munnen på henne. Men han ville gärna peta in den och släppte den när hon tog den. Det är svårare att lära honom än Wilma :-)


Jag ville att han skulle ta den för att hon ska fatta att hon ska hålla i för kung och fosterland tills hon får kommandot loss, oavsett vem som ger henne apporten.


Jag kastade även apporten så att hon fick apportera. Tennisbollar råkade ligga emellan mig och apportbocken, men Wilma valde ändå apportbocken, fast tennisbollar är det bästa som finns :-)


Sen körde jag lite hopp över hinder. En gång uthopp med boll, en gång uthopp och återhopp och en gång till uthopp med boll. Sen två återhopp från väldigt sned position. Hon försökte att fuska en gång på det sneda återhoppet och sprang direkt till mig utan hopp. Vi gjorde om så att det blev rätt.

Av karin - 23 juni 2009 19:57

Nu har jag presenterat idén valpköp för Peter. Hans föräldrar (och syster) var inte ett dugg förvånade, men de läser ju min blogg och har bättre koll än P. Peter var inte särskilt förvånad, men han är ju aldrig en man av stora dramatiska utbrott (för att uttycka det milt). Han höjde lite lätt på ett ögonbryn och sa jaha. Men innanför pannbenet ser man ju hur det börjar att snurra.


Men eftersom han förlitar sig på att jag löser allt, så är han nog inte alltför motsträvig. Hans enda bekymmer är var vi ska ha hundarna på dagen och om vi reser bort. Det är ju också det som är bekymret, men andra klarar ju av det så varför inte vi? Ni som svarat på min enkät och som har hunden med på jobbet eller har hunden hemma med familjemedlem är jag lite nyfiken på. Vad jobbar ni med?


Helena planerar ju valpar på Vilja så det kanske blir en Flat, något jag aldrig har funderat på tidigare. Men Vilja är en så himla fin hund så hon har fått mig på andra tankar. Ikväll frågade jag Peter vilken ras vi skulle ha, om han trodde på en Flat. Han sa att det är nog lagom storlek, lite större än Wilma... Jag blev väldigt förvånad över det, trodde kanske att han tyckte att det skulle bli besvärligt på båten. Men jag har ju redan sett ut en plats för den nya lilla hunden i båten ;-)

Av karin - 22 juni 2009 22:45

Jag och Wilma träffade Helena, Vilja, Susanne och Pebbels ikväll för en träning. Jag har varit väldigt snurrig i huvudet idag, kanske det är sjöbenen som sitter i, det var väldigt svårt att fokusera sig. Och jag tycker inte att jag gjorde så mycket.


Jag och Helena hjälpte varandra med inkallning med ställande. Det gick inte alls. Wilma började stanna av sig själv. Sen när jag bestämde mig för att bara göra raka inkallningar så lade sig Wilma så fort jag lämnade henne. Jag försökte flera gånger, samma sak varje gång. ARRGHH! Jag lade ner det och kopplade upp Wilma ett tag.


Sen körde jag rutan. Första skicket sprang Wilma och ställde sig framför rutan. Jag lade ut target en gång så att hon fick hitta mitten. Sen körde jag utan target flera gånger och hon sprang in och ställde sig mitt i varje gång. Duktig.


Jag och Susanne började prata högersvängar eftersom hon tycker att Pebbels kommer för långt ut. Det gör ju Wilma också och jag försökte att visa hur jag har klickat i svängen. Som Susanne så riktigt påpekade så klickade jag ju helt fel och slarvigt. Det enda sättet är ju att antingen stå framför en spegel eller ha någon annan som klickar åt henne. Det får vi göra nästa gång. Min tanke är att Wilma ska veta att hon måste jobba igenom hela kurvan.


Hopp över hinder. Jag skickade Wilma med och utan boll.


Platsliggning 3 min med dold förare, gick bra. Jag tror Susanne sa att Wilma rörde på sig, men jag såg inte det själv.


Fjärren. Jag körde några sitt på raken. Sen sitt-ligg. Sen sitt-ligg-sitt och till sist en sitt-ligg-sitt-ligg. Wilma hoppade fram några gånger i sittet, men då gjorde vi om.


Jag gjorde några rakor fritt följ och det kändes ganska bra. Vi ska som sagt jobba på svängarna.


Tack för sällskap ikväll!

Av karin - 21 juni 2009 21:16

Bob Baily säger att: ”Perioden belöningsfasen börjar när handen närmar sig godisfickan tills att hunden har fått godiset.”


En liten godis har samma värde som en stor godis. En positiv kick får hunden vid hög belöningsfrekvens. En JACKPOT är alltså att hunden får MÅNGA godisbitar efter klicket inte en stor godis eftersom belöningsprocessen sätts igång när du börjar föra handen till fickan. Då får man en lång och stor belöning, en JACKPOT!!!


Bra att tänka på om man vill förstärka något extra bra som hunden gjort. Jag tycker dessutom ofta att många har väldigt stora godisbitar när de tränar, risken är ju då att hunden blir mätt (inte för att Wilma någonsin verkar bli mätt :-)

Av karin - 21 juni 2009 16:27

Det var bland det första jag lärde mig efter att ha seglat med en kompis som hade den ramsan på tallrikunderlägg i båten :-) I natt när jag var uppe kl 2 så var himlen blodröd. Tyvärr syns det inte på bilden som är tagen med min mobil, men det förebådade ju en bra dag om man ska tro ramsan.



Jag tror vi har haft alla typ av väder i helgen. När vi kom till båten i torsdags så regnade det vertikalt och blåste som attan. Vi kom på en plan B och våldgästade Peters föräldrar i Nykvarn istället. Att det börjar att regna när man är ute på sjön gör inte så mycket, men att ge sig iväg ut när regnet står som spön i backen tilltalar inte mig.


På fredagen var det mycket bättre så då gav vi oss iväg. Vi ville testa att allt var med och att det fungerar innan semestern. Vi har ju en för oss ny båt så det känns lite ovant när man inte ens hittar osthyveln på morgonen, eller lite värre inte vet vilken tamp som förseglet hissas med.


Universums medelpunkt, har det bäst i båten.


Midsommar firades på en av klubbholmarna. Där var en massa hundar och alla sprang lösa och drev omkring som spanska gatuhundar. Jättelajbans med små och stora (läs vuxna) pojkar som kastade bollar och pinnar. Jag lät Wilma hållas ett tag men sen tyckte jag att det blev väl mycket så då fick hon hålla sig i närheten. Hon lyckades i alla fall knycka till sig två halvätna ryggbiffar som någon lämnat. Wilma var helnöjd, jag var lite mindre nöjd. Vi får väl skylla på att detta var ett unikt tillfället.


Wilma som gärna hoppar från båten tar tillfället i akt när någon ska bada. Då ska hon i och agera polis och tala om att "hallå hallå, man kan faktiskt drunkna, jag ska hjälpa till och styra upp!". När vi seglar ligger hon ju snällt i sittbrunnen, men när vi lägger till så får hon springa löst på båten. Det är ju lugnt tills någon ska just bada. I den gamla båten var det svårare eftersom det var svårt att stänga in henne. Ibland har jag kastat tennisboll några gånger åt ett annat håll som hon får simma efter och sen har hon fått finna sig i att sitta still, men då måste jag ju ha koll på henne. Nu kunde vi låta henne bada och sen stänga in henne i båten och det fann hon sig i.


Jag körde lite vattenapportering med dummie och det ÄLSKAR hon. Hon lyckas snoka upp vart jag har gömt dummiesarna och så kommer hon glatt med dem och vill att jag kasta.


Igår gick jag ut i den lilla skog som fanns på ön och satte på henne spårsele. Satte ner henne och sa åt henne att vänta, gick bort en bit och spanade var "spåret" låg. Gick tillbaka till Wilma, plockade av henne spårselen och gick därifrån utan att hon fick göra något. Hon lyckades hålla sig ganska lugn hela tiden.


Utsikt från förpiken.


Nu ska vi börja att träna lite på 2:ans moment, så kanske vi kan vara klara med det till hösten. Jag får ta med alla träningsattiraljer i båten och försöka träna så gott det går när vi ligger i land. Inte alltid så lätt på alla öar, men vi får improvisera lite.

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ karinochwilma med Blogkeen
Följ karinochwilma med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15 16 17 18
19
20
21
22 23
24
25 26 27 28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se