...och den gick hem. Ikväll tog vi vårt Lp1, yeeha!!! Vi smög iväg till Haninge och kammade hem ett tredje 1:a pris på 171,5 poäng. Hade anmält mig men betalade aldrig in avgiften och tänkte att det var kört, men så mejlade jag dem och de sa att det var ok att betala på plats. Fast de inte brukar göra så. Ibland ska man ha tur och det var skönt att inte ha bestämt sig så långt i förväg (2 dagar innan hinner man inte bli nervös )

Var det de här glasbitarna matte ville ha, kunde hon ha sagt på en gång så hade vi gjort rätt från början :-)

Vi fick startnummer 17 av 19 och jag tänkte att det gällde att ladda Wilma rejält eftersom hon legat och segat till i bilen. Vårt framförande var inte ett av våra bästa, ganska spretigt och okoncentrerat. Vi har haft mycket bättre poäng på varje delmoment (som i Västerås nästan bara 9:or och 10:or, men nollade ställandet). Skillnaden idag var att Wilma utförde och fick poäng i alla moment. Och bästa av allt, hon STOD i STÄLLANDET! (Tack Lotta, jag körde några ministällanden innan momentet).

Platsliggning 10:a

Tandvisning 9:a (ställer sig)

Linförighet 7:a (hund framför förare, släpar i sväng, snett sättande)

Läggande 9:a (ngt segt)

Inkallning (hunden kliar sig, långt tempo, slarvigt avslut) Jag hörde att Wilma kliade sig när jag gick ifrån henne, enligt Helena ganska mycket. När jag vände mig om satt hon som ett ljus

Ställande 9 (ett par steg)

Apportering 8,5 (dk, tveksamt gripande) men hon höll fint

Hopp över hinder 10

Helhetsintryck 7 (Jag tjoade på och peppade, vilket gjorde att Wilma skällde lite mellan momenten + att hon var lite tramsig, men hellre en peppad och glad hunde, än en som man får släpa runt)

Eftersom jag var osäker på om jag överhuvudtaget skulle åka så ringde jag Helena nu på eftermiddagen och frågade henne om hon tyckte jag var knäpp som gav mig på det igen. Hon tyckte att jag skulle köra hårt och ville dessutom följa med och titta. Tack Helena och Tina, utan er hade det blivit en lång väntan innan vår tur. Jag var ganska nervös idag. Det var nog därför jag laddade järnet också . Nu ska vi träna 2:an på allvar och göra det grundligare än 1:an.

Helena passade på att borsta Pudelen. Tina tyckte det var jätteskönt och låg och blundade mitt ibland alla spattiga tävlingshundar.