En glad hund viftar på svansen åt höger. En rädd hund viftar mera åt vänster. Det visar ny forskning som utförts av vetenskapsmän vid universiteten i Trieste och Bari i Italien och som refereras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

EN VIDAREUTVECKLING AV MINA FUNDERINGAR 

Den här hjärnforskaren hos Skavlan beskrev hela förloppet från det att stroken slog till tills att hon kom in på sjukhus och inte minns mer. Hon beskrev det som att hennes medvetande förflyttades mellan de olika hjärnhalvorna, där den vänstra ville vara logisk, metodisk och ringa på hjälp, mendans den högra inte brydde sig utan gärna ville vara kvar i någon slags drömlik tillvaro. Hennes blödning satt på vänstra sidan och hon kände hur hon mer och mer gled in i det där drömmedvetandet.

De säger ju att man kan träna upp t ex sitt minne och logiska tänkande genom att lösa matematiska problem eller lösa sudoko etc. Gör det oss även bättre på att klara pressade situationer och mer handlingskraftiga?

Jag har inte sett några sudoko för hundar ännu :-) Men om man arbetar med hjärngympa - spår, sök och annan träning - blir hunden bättre på att lösa problem. Och gör det i sin tur att hunden är bättre förberedd på att hantera och lösa stressande situationer? Blir det lättare att lära hunden stressade situationer genom att man har tränat annan hjärngympa? Eller har det ingen betydelse?

Ni som pluggar så mycket djurbeteende nu kanske har svaren?