Nu har det kalla och frostiga försvunnit men är man inne i stan så pågår juleriet för fullt. Igår var jag in och fikade med en kompis. Vi gick från Slussen och igenom hela stan och tittade på all julskyltning och dekorationer.  

 
Kinneviks gran på Skeppsbron är världens största gran, 38 meter hög (ihopsatt av en massa små granar).

Det var riktigt mysigt att gå Drottninggatan upp och se de stora kristallkronorna som glittrar. På Sergels torg var det marknadsstånd, dels med krimskrams. Men ovanför i gatunivå var det mat från alla delar av världen, spansk paella, grekisk taverna, ostar från Frankrike, fudge från England, holländska pannkakor, korvar från Östterrike m.m Vi stannade även till och tittade på NKs julskyltning. I år ett vinterlandskap med små djur ovan och under mark. Riktigt sött.  

 
Musfamiljen. Mycket pyssligt och djuren rörde på sig och snurrade runt.

Björnfamiljen där mamman låg och sov. Magen höjdes upp och ner som om hon andades och de små björnungarna satt och vaggade bredvid   

Idag var vi på Himmelska Hundar och fikade tillsammans med Helena och pudelen och Veronica och Zappa som vi inte har sett på länge. Det var kul att ses igen och mysigt att fika. Det var många hundar där och alla var lösa. Zappa tyckte att alla tjejer var hans och flirtade hejvilt (är alla taxar tjejtjusare? ) Speciellt en schäfertik blev han så betuttad i så att det råkade komma en lite glädjekiss på golvet   . 

Liten och stor.

Det är roligt att se hur hundarna kommer överens. Alla ägare höll ju lite koll såklart. Blir det för stökigt med uppvaktning och lek så får man ju bryta av det hela i tid. En som inte brydde sig så mycket om uppvaktningar var Tina. Hon tycker nog att de andra kan få hålla på  .

Vadå? Hund? Nä, jag är en Pudelen.

Tina låg i Helenas knä och märkte inte ens när matte kelade med en annan liten hund. En lite svart trasselsudd av någon blandning jag inte kommer ihåg. Det var nog tur att hennes matte höll ett öga på henne annars hade den nog slunkit ner i Helenas väska    .

 
Kolla de små pepparkornsögonen, som en liten leksakshund.

Efter fikat tog vi en promenad genom stan, längs strandvägen och tillbaka till Slussen. Det är jätteskönt att kunna strosa i stan utan att ha någon tid att passa och ärenden att göra. Då kan man njuta av alla ljus och den vackra staden.

Tina hittade några kompisar på vägen.

Tack Helena, Pudelen, Veronica och Zappa för en mysig dag. Det får vi göra om snart. Kram

ps. Jo, jag har hittat alla de små roliga gubbarna