I morse vaknade jag med ett ryck när klockan ringde 6.30 Susanne hade fixat en ridhustid åt oss tidigt på morgonen  .

Wilma har aldrig satt sin fot i ett ridhus tidigare och tyckte det var väldigt spännade. Hon var nog extra uppe i varv eftersom vi inte har tränat seriöst på två månader   . Susanne skulle köra platsliggningar med Pebbles. Men jag kände att Wilma var så uppe i varv + att det var en ny miljö så det inte var så bra att börja med. Med tanke på att hon börjde sätta sig upp efter hundpåhoppet i höstas, och jag inte har hunnit träna så mycket så tyckte jag det var att utmana ödet.

HÄSTSKIT + FOKUS

Istället började vi med lite kontaktövningar, stillastående fot. Wilma hade nämligen upptäckt något som hon tidigare aldrig har brytt sig om, HÄSTBAJS! Vi har hästar som går och bajsar här hemma på vägarna och vi lägger hästskit i trädgårdslandet. Något hon aldrig har brytt sig om. Men nu var det som hon upptäckte ett helt smörgåsbord av välsmakande pluttar överallt. Vi tränade på att inte kolla in/försöka fiska åt sig av läckerbitarna. Det är dessutom första gången jag använder hästskit som retning. Jag lade ner Wilma och droppade (torra) skitar runtomkring henne och belönade henne för att fortsätta fokusera på mig. Vad gör man inte för konsten?!

RUTAN

Rutan hade Wilma glömt bort helt + att när jag riktade upp henne och visade på rutan så blåstirrade hon på alla knöpar istället  . Jag började om och ställde mig två meter ifrån. Sen kunde vi backa ut till fullängd.

APPORTEN

Apportbocken har jag tränat hemma att Wilma ska ta och hålla, t o m fast jag lyfter henne i den. Nu gick det bra fast jag hade Pebbles apportbock. Men sen när jag började kasta den så kom det ju strö/jord på den som fastnade i dregglet och då blev den mycket läbbigare att ta i munnen. Tränade detta på nära håll och körde sen två riktiga apporteringar. Farten ut och in var jättebra, upptagandet och avlämnandet likaså, ingångarna sådär. De får jag träna på separat.

FJÄRREN

Fjärren var inga problem. Susanne höll på och sparkade på sargen och Wilma var ju tvungen att kolla in det lite grann. Jag lade ner henne så att hon såg Susanne så att det skulle bli lite enklare. Alla skiftena i fjärren gick bra, hon hade några långsamma lägganden.

INKALLNING MED STÄLLANDE

Körde med bara ca 10 meters mellanrum och kallade in. Wilma stannade bra.

För oss var detta lika mycket en första träning i att var i ridhus som faktisk träning av momenten. Förutom hästskitarna så verkade Wilma inte särskilt berörd. Nästa gång får vi släpa med oss någon som kan vara störning (Helena?!). Jag är på det stora hela nöjd med vår insats idag. Och med tanke på att det var så länge sedan vi tränade så kan jag inte begära så mycket. Även om momenten ska sitta så är det ju lite av en färskvara. Wilma var i alla fall väldigt taggad och tyckte det var kul   .