Vi börjar att få kläm på rutinerna nu och i natt fick jag sova riktigt bra. Vi var ute en gång 01.30 och sen sov hon tills Peter gick upp och fick sen tryna i min säng en stund till (måste ju få min skönhetssömn).

I morse gick vi ner till promenadgänget så att de fick träffa Miso. Hon charmade ju alla även om de tyckte att hon fått ett konstigt namn (man kan ju inte behaga alla...) Conrad tyckte att det var en läskig typ och ville inte komma nära. Posh däremot tycker att det är kul att äntligen ha fått en lekkamrat i sin egen storlek (inte så länge till!).

Efter det skottade vi uppfarten eftersom plogbilen varit där och gjort höga vallar (var kommer all den här snön ifrån?!?!)  . Miso hjälpte till och höll i mitt ben, jag försökte lite snällt att lösgöra mig men hon envisades med att ha dragkamp och morrade som en liten rottweiler. Sen var det in i bilen och iväg och hämta Biabädden jag hittade på blocket. Den är lite stor nu, men den blir bra att växa i. Damen jag köpte den av frågade om jag inte ville ha en mellanschnauzer också  . Hennes dotter skulle flytta till USA och vill hitta ett nytt hem till sin hund. Jag avböjde. Men om någon är sugen på en 3-årig mellanschnauzer så kan ni få telefonnumret av mig.

Bilfärden gick både dåligt och till sist bra. Först fick Miso ligga i bak med Wilma. Men hon levde så mycket rövare så jag tyckte synd om Wilma. Sen satte jag Miso i lilla buren som jag har i baksätet och där lade hon sig till sist och var tyst  . Sen när jag lämnade dem 10 minuter för att springa in och köpa foder till Wilma så hörde jag när jag kom tillbaka att hon tjöt inne i buren, men tystnade direkt när jag kom tillbaka. Det skär ju i hjärtat, men det är bara att härda ut så löser det sig.

Idag så har Miso bara misslyckats en gång inomhus, det var när grannen kom över med sin 5-åriga dotter och det blev lite för mycket stohej. Sen har hon hittat ett ställe som hon gillar att bajsa. Under vår förstukvist! Praktiskt att veta vart hon går för att göra ifrån sig, men lite bökigt eftersom jag måste krypa in där och ta bort skiten. Men bättre det än inomhus.

Det går bättre och bättre med Wilma. Hon sätter gränser, men går hellre bort än låter Miso klänga på henne. De är riktigt söta när de ligger tillsammans i biabädden. När vi var ute och Miso satt i ryggsäcken så blev hon lite orolig och pep när hon inte såg Wilma som sprang lös. Miso vred på huvudet och försökte kolla efter henne. Wilma kom lite då och då och kollade att hon låg i ryggsäcken. Någon litet familje/flockfrö har börjat att gro  .