karinochwilma

Alla inlägg under mars 2010

Av karin - 31 mars 2010 13:53

Helena hade tinat en duva dagen till ära och jag och syrran fick prova på hur det är att bära på fågel. Att jag kan apportera fågel visste jag redan, för i morse när vi var på promenad så hittade jag en jättedöd fågel som jag glatt tog i munnen. Matte såg inte så lycklig ut men jag fick godis och beröm samtidigt som hon sparkade ut den bland stenarna längs vattnet. Jag tyckte att den var jättespännande och sprang dit för att hämta den igen, men då tyckte inte matte att det var någon bra idé eftersom den nästan var uppäten sedan innan. Så Lasse hjälpte henne att kasta ut döingen på isen. När vi gick tillbaka lite senare så sniffade jag upp den där på isen. Isen höll inte för att gå ut och hämta den, vilket matte också påpekade. Men man måste ju testa! Matte muttrade något om att lydnaden kanske inte är den bästa men näsan är det inget fel på i alla fall.


Duvan var i alla fall också väldigt spännande. Lystra fick försöka först och var jätteduktig. Jag var lite tveksam och sniffade lite först.




Duvan hade börjat att tina lite och det var perfekt att peta tänderna med de där fjädrarna. Men sen fick jag ganska bra kläm på det med hjälp av några gummisnoddar.



Matte ville ju att jag skulle komma till henne med den men jag hade en bättre idé.


 


Varför inte gå in och tillaga den på en gång?!?


Efter bekantskapen med duvan så gick vi hela gänget på skogspromenad. Det var någon som frågade om vi var ett hunddagis :-) Det var kul att rejsa runt i skogen, så länge inte mamsen manglade oss. Men då hon kommer nära så skriker jag så mycket jag kan och då lugnar morsan ner sig. Men Lystra hon låter sig mer än gärna manglas, hon kanske är van.


Eftersom jag var ute och busade med Wilmas kompisar i morse och sen gick promenad med familjen Holmstorp så är jag ganska utslagen nu. Jag tror att jag måste snacka med matte om att hon köper en nya bia till Wilma för det börjar att bli trångt nu för en stollare och två flattifnattar :-)


Wilma, Lystra och Miso


Nu är det som bekant snart påsk. Hoppas ni alla får riktigt stora påskägg med något smarrigt i. Jag gör mitt bästa för att vara matte till lags, igår bar jag t ex runt på hennes tofflor så att hon skulle veta var hon har dem (klagar hela tiden på att de är försvunna?!).


GLAD PÅSK!

ANNONS
Av karin - 30 mars 2010 22:29

Till Helena

 

ANNONS
Av karin - 30 mars 2010 10:49

Förutom att jobbtakten har ökat så har jag dessutom börjat att föra träningslogg (hemläxa). Nyttigt men jättesvårt och tar tid. Misstänker att mitt bloggande kommer att få stryka på foten lite. Det var ju faktiskt som en träningsdagbok jag började bloggen och nu har det nog mest blivit annat på senaste tiden. Ska i alla fall försöka sköta pappersträningsloggen bättre och få lite rutin på det. Här är i alla fall veckans uppis på tillväxten :-)


 


Miso är nu lika hög som Wilma, men det skiljer nog ca 4 kg i vikt. Miso väger 12,2 kg och tjockisen Wilma väger nog 16-17 kg. Hon har gått upp 2 kg i vinter, beroende på för lite motion (sedan Miso kom har de minskat drastiskt) + att jag bytte foder. Peter tyckte hon såg ut som en rultig tant när han var ute med henne häromdagen. Men nu ska han börja att springa igen med Wilma så då blir det bättring, samt att jag har bättre koll på maten.


I helgen var vi på en rad föreläsningar om djurs beteende och stress bl a. Även hundens berikning togs upp. D v s att tillgodose naturliga behov hos hunden som den inte längre får utföra. Exempelvis att söka och undersöka föda. Om hunden inte vill äta eller håller på och plockar ur maten ur matskålen så kan det vara ett tecken på att den vill undersöka maten. Då kan man lägga i flera olika saker i matskålen - det vanliga torrfodret, grönsaker, en sked ris - utan att blanda i hop, för att hunden ska få chans att undersöka.


Om hunden är glupsk och hela tiden tigger mat, fast den får det den näringsmässigt behöver så kan det vara ett tecken på att den inte får sitt tuggbehov tillgodosett. Antingen kan man köpa ett foder som inte är så näringsrikt så att hunden kan få mer. Föreläsaren hade själv popcorn framme hela tiden till sina hundar. Popcorn utan fett eller salt, poppade med ånga (inte i micro eller på spisen). Går säkert att hitta andra saker utan kalorier och näring men som bjuder lite tuggmotstånd. Tanken är i alla fall intressant.


Wilma kanske inte är en så bra lektant, men hon är mysig att sova med :-)


Miso har fått vara med på morgonpromenaderna, hon tycker att det är så kul med alla hundar, och försöker bjuda upp till lek. Men de allra flesta tycker bara att hon är fjantig och ignorerar henne så gott det kan. Den enda som hakade på var en Italiano Bracco. Men när stora Famme började jaga tillbaka så satte Miso svansen mellan benen och skrek lite extra utifall och så att Famme skulle förstå att det gick lite för våldsamt till. Sen var iofs Miso där nästan sekund igen och pockade på uppmärksamhet. Man är ju inte fegare än att man kan vara en liten retsticka.

Av karin - 25 mars 2010 18:52

Idag kom Lystra hit vid 12-tiden och jag tror att Miso har legat och laddat för jäklar vilken fart det blev och "prinsessan" Lystra var inte sämre hon. Det där med arbetsro flög ju ut genom dörren i samma sekund som Lystra klev in. Trodde att huset skulle rasa. Wilma kröp nästan ur skinnet och ville sitta i mitt knä för att komma undan de två huliganerna.


Jag gav upp tanken på att jobba efter ett tag och stuvade in alla hundar i bilen och drog till klubben. Där tog vi först en promenad allesammans och sen fick valparna ligga i bilen medans jag tränade Wilma.


Vet inte vad som har hänt. Allt som Wilma kunde i höstas är som bortblåst. Jag blir bara irriterad. Rutan som satt som en smäck fungerar inte alls och eftersom jag blev irriterad och inte gav henne cred för något så vågade hon till sist inte ens försöka :-(


Det fria följet går i alla fall bra och idag gick inkallning med ställande hyfsat, inget vidare tempo och hon stannar med någon kroppslängds avstånd. Men det är bättre än förrut. Hindret gick bra och sen körde jag några till skick på rutan från nära håll och det sista gick bra. Vi är inte på långa vägar klar med något och jag känner att jag måste backa i träningen massor vilket är frusterande.


Hemma tränar vi doggy-zen och lite trix och det går bra. Wilma och jag har dessutom koppeltränat en hel del (det går ju inte an att vara slarvig nu när jag ska ha två hundar som snurrar runt). För övrigt så kommer jag att träna mer allmänlydnad med henne. Hon har varit duktig på att komma på mina inkallningar, men även där har hon börjat att maska. Det är som om hon har kommit in i en annan sinnesstämning sedan Miso kom. Från att ha varit den enda och hela tiden i centrum till att vara någon i bakgrunden. Hon tänker kanske att "bra hund reder sig själv".


Igår när jag var hos min revisor skulle hon ha ett möte med en ny kund, en hundkommunikatör. Jag kanske skulle be henne prata med Wilma, för att få höra sanningen :-)

Av karin - 24 mars 2010 19:17

Miso 15 veckor och Wilma (svårt att vara valp och sitta still).


Nu har snart Miso vuxit ikapp Wilma. På höjden skiljer det bara några cm och cirka 5 kg i vikt. Idag har Wilma och Miso fått ligga ensamma i bilen i flera omgångar och hon är knäpp tyst, både när vi åker och när jag har varit borta. Som längst minst 40 minuter. Jag lämnar henne hemma också och går promenader med Wilma och hon gnäller lite men är inte särskilt upprörd. Det gick bra att lämna henne i buren i söndags också när vi var på kursen. Jätteskönt.


TRÄNING AV LÄXAN

Har inte hunnit med någon burleksträning med fri-signal ännu. Däremot har jag försökt att leka mer och klickat Miso för att ta leksaken och dra. Det ska nog gå att få ordning på. Jag har ju lärt Wilma att leka så då borde ju inte det vara omöjligt med Miso heller.


Vi har även kört omvänt lockande i stående och sittande position. Det går riktigt bra. Jag kan nästan gå runt henne nu, hon tittar så att nacken nästan går av ibland men rör inte tassarna.


Jag plockade tillbaka klossen och tränade med den igen, vi hade ju egentligen fått bort den men jag kände att jag inte riktigt var nöjd. Nu går den jättebra och hon stannar själv fint i position. Men när jag tar bort den så antingen sätter hon sig lite snett bredvid mig eller backar för långt bakom mina ben. Jag plockade in klossen igen och körde flera vändningar på stället, plockade bort den och körde samma sak utan, och det gick väldigt bra. Jag får vara noga bara och inte klicka för något snett.


Vid matdags sitter hon nu och väntar, vid minsta lilla tasslyft eller antydan till att resa sig innan varsågod så plockar jag bort maten, det går ju så snabbt att lära dem vad de ska göra.


Har även fortsatt med sitt-träningen och lagt på kommando, men ännu inte fått stimuluskontroll på det.


Nu har Helena vaskat fram mallar för träningslogg ur sina gömmor. Nu ska hon bara fylla i dem så att jag kan kopiera, visst var det så vi sa Helena? Sen får vi utmana varandra i vem som är flitigast att föra träningsdagbok.


MIN PERSONLIGA LÄXA

  • Omvänt lockande i sittande, stående och liggande position med precision, inga förflyttningar alls tillåtna.
    Vi har kört omvänt lockande
  • Bättre frisignal ur buren
  • Bättre lek
  • Belöna åt olika håll vid ingångar
  • Miso ska behärska sig vid matsituation
  • Fortsätta med min sitträning, lägga kommando på och få stimuluskontroll på det

ALLMÄN LÄXA

  • Jobba med ingångar
  • Frivilligt sitt, stå och ligg med omvänt lockande
  • Föra träningsdagbok
Av karin - 23 mars 2010 09:10

Hittade detta på Canis när jag letade efter loggscheman för träningsdagbok (vet att jag har sett det någonstans). Snubblade över denna text istället.


1) Forma fram beteenden med hjälp av positiv förstärkning. Förstärkning stärker beteende. Det är en grundläggande naturlag att organismer utför och repeterar beteenden som lönar sig, dvs beteenden som ger något av värde för det individuella djuret eller för arten. Positiv förstärkning fungerar då det talar om för djuret vilket beteende som kommer att ”löna sig bäst” i en träningssituation.

2) Tänk, planera, och gör det! Ta inte upp klickern med mindre du har en klar plan för dagens träningspass. Tänk efter var i träningen ni befinner er; planera nästa steg, och så gör det! Försök inte tänka medan du tränar. Observera och reagera. Se beteendet, klicka beteendet. När du är klar med träningen av ett speciellt beteende kan du tänka efter vad du gjorde och planera nästa pass.

3) Träna i korta pass. När man tränar på grundläggande beteenden är det lämpligt att träna i så korta pass som 1 minut. Använd gärna tidtagarur för att ta tiden. Avsluta när tiden är ute, oberoende av om sista försöket lyckades eller inte. Det är summan av korrekta beteenden över tid som är viktig, inte det som sker i ett och samma pass.

4) Få fram beteendet. Det är inte nödvändigt att shapa fram från scratch. Även om det kan vara spännande att använda shaping och klickertränare föredrar detta, är shaping generellt inte särskilt effektivt. Använd lockande, targeting eller tillrättaläggande av omgivningen i träningssituationen för att öka sannolikheten för att snabbt få fram det rätta beteendet, och förstärk därefter beteendet.

5) Det du klickar är det du får. Klickern är en signal som talar om för djuret att ”nu gjorde du rätt”. Du kan få exakta resultat om kriterierna är tydliga och timingen är exakt. Med dålig timing eller felaktigt valda kriterier går det inte att undvika att klicka beteenden som är ”nära”. När du då sedan ber om beteendet, får du utföranden som är lika varierade som de du har förstärkt.

6) Uppnå framsteg genom kontinuerlig förstärkning. Utveckla beteendet gradvis, ett klick i taget, öka eller ändra kriterierna när hunden är säker med existerande kriterier – dvs när hunden lyckas med de kriterier som är satta för ett beteende – minst 80 % av gångerna. Kontinuerlig förstärkning betyder att du förstärker varje korrekt repetition av beteendet. Experimentera inte med variabel förstärkning under inlärning av nya beteenden.

7) Upprätthåll flytet i varje pass. Idéen är helt enkelt att aldrig låta hunden förlora tråden. Arbeta i små pass på max 10 repetitioner (jag föredrar faktiskt att göra passen så små som 5 repetitioner). Om hunden gör fel två gånger under ett sådant pass, är du nere på 80 %. Om hunden då gör fel än en gång är det dags att avbryta passet för att tänka efter vad som går galet och planera hur problemet skall lösas innan ni gör något mer.

8) Gör arbetet mödan värt (upprätthåll en hög förstärkningsfrekvens). Kom ihåg, det du lär din hund är att det lönar sig att göra saker för dig. Att det är då som godbitarna kommer. Detta gäller särskilt på de tidiga stadierna, men även genom hela träningen, bör du sätta kriterierna så att hunden kan uppnå många belöningar under loppet av en träning.

9) Undvik ”inlärningsplatåer”. Inlärningsplatåer och inlärningsfall är konsekvenser av att överösa djuret med information, och då information som ofta är inkonsekvent, om inte regelrätt motstridig. Genom att åstadkomma liten och stegvis framgång kontrollerar du informationsflödet så att djuret alltid förstår uppgiften som du gett den utan att det blir för mycket. Ta hissen upp istället för at ta tre trappsteg i taget.

10) Kontrollera omgivningen. Det är du som är tränaren och du som bestämmer reglerna. Du kan lägga upp träningssituationen för att göra det mest möjligt sannolikt att du får det beteende du vill ha. Om du tränar på att få hunden att fokusera på en apportbock, träna då på ett litet och avgränsat område där hunden inte har så mycket annat att hitta på än att titta på dig.

11) Skriv träningsdagbok för varje pass. Detta behöver inte vara någon komplicerad process, men du tvingas hålla koll på vad du tidigare har tränat på. Lita inte på att du kommer ihåg vad du gjort innan.

12) Filma dina träningspass. Du kan inte träna och samtidigt se på dig själv. Istället kan du filma varje pass och titta på filmen efteråt. Titta efter onödiga signaler. Kontrollera timingen på dina klick. Kontrollera om du faktiskt får exakt samma beteende för varje klick. Registrera filmningen och jämför med innehållet i schemat för samma dag i din träningsdagbok.

13) Kör inte fast eller backa. Idealet är att du inte bör tillbringa mer än 3-5 pass på en och samma nivå för ett beteende. Lär dig att bryta ner varje beteende i så små delar att du inte har behov av att repetera samma steg eller backa för att lära in beteendet på nytt därför att du inte lärt in det ordentligt från början.

14) Generalisera beteendet tidigt och ofta. På samma sätt som hundar är duktiga på att diskriminera är de motsvarande dåliga på att generalisera. Något så enkelt som att låta hunden jobba på vänster sida efter att alltid haft hunden på höger sida kommer totalt förändra situationen ur hundens synvinkel. Variera därför på olika sätt redan från början och hela vägen upp genom träningen.

15) Sätt inte på signalen för tidigt.

a. Undvik signal-förvirring. Du bör inte försöka få ett beteende under stimuluskontroll förrän beteendet är helt färdigformat. Signalen är namnet på beteendet. Hundar är duktiga på att diskriminera. Om du lägger signal (t ex ”sitt”) på ett ofärdigt beteende kommer ordet ”sitt” att betyda att hunden skall utföra just det ofärdiga sittet. När du så försöker bättra på sitt-beteendet medan du fortsätter att använda samma signal, skapar du förvirring kring signalen – du måste ”förklara” för hunden att signalen ”sitt” nu betyder något annat än det först gjorde.

b. Undvik ”signal-svikt”, dvs att hunden inte utför beteendet när d en får signalen. Om du lägger på signalen innan hunden helt har förstått vilket beteende som skall utföras, kommer du att uppleva att du ofta säger signalen utan att hunden reagerar, eller i bästa fall att hunden utför beteendet tveksamt och osäkert.

Av karin - 22 mars 2010 09:30

Igår var vi iväg igen till Stallarholmen för det andra kurstillfället. Anna gjorde "misstaget" att fråga oss alla hur det hade gått. Givetvis hade vi tonvis med frågor och rubbade hela hennes tidschema  , men att höra allas frågor och svar är ju nyttigt, för har man inte samma fundering så kan man nog räkna med att den dyker upp förr eller senare.


Anna började med att demonstrera på Flynn. Omvänt lockande och ingångar. Sen delades vi in tre och tre och fick öva på omvänt lockande. Nästa pass fick vi träna på klossen. Alla har ju kommit lite olika långt Mallen Maja piraya 10 veckor har ju så klart bara hunnit prova på en del av det vi som har lite äldre valpar har hunnit göra. Men det gör ju inget för när alla tittar på varandras träning så finns det alltid något att förbättra eller få beröm för.


Efter en kortare paus för oss 2-benta så fick vi välja ett moment som vi skulle göra en plan för hur vi ska träna in. Jag valde att lägga kommando på sitt. Men eftersom jag inte tränat sitt så speciellt mycket så var jag ju tvungen att få det som frivilligt bjudande först. Miso som hade legat och sovit under vår paus ville knappt komma ut ur buren på frisignalen, men kravlade sig ut till slut sömndrucken och sovtufsig i pälsen. Hon var väldigt trött och allt gick mycket långsamt med inte särskilt många repetitioner. Vår egen träning igår var inte särskilt bra men jag lärde mig ändå otroligt mycket. Jag lärde mig att tänka på hur jag använder t ex frikommando, varsågod etc. Överhuvudtaget måste jag sätta mig ner och bestämma vilka kommandon jag vill ha på saker, skriva ner det och hålla mig till det.


När jag tränar ska jag dessutom begränsa Misos valmöjligheter, hon ska inte få chansen att gå ifrån mig och lukta så att jag måste locka eller ropa på henne. Koppel på under träning om hon försöker att lämna mig (främst då jag tränar med andra eftersom det blir för mycket störning).


MIN PERSONLIGA LÄXA

  • Omvänt lockande i sittande, stående och liggande position med precision, inga förflyttningar alls tillåtna.
  • Bättre frisignal ur buren
  • Bättre lek
  • Belöna åt olika håll vid ingångar
  • Miso ska behärska sig vid matsituation
  • Fortsätta med min sitträning, lägga kommando på och få stimuluskontroll på det

ALLMÄN LÄXA

  • Jobba med ingångar
  • Frivilligt sitt, stå och ligg med omvänt lockande
  • Föra träningsdagbok
Av karin - 20 mars 2010 19:29

Ibland känns det som om vi bara somnar i soffan tillsammans. Peter jobbar mycket och har långa resor och jag har varit och kommer att vara borta mycket. Därför kändes det bra att ha en hel dag tillsammans.


På förmiddagen satte vi upp det lilla stängslet jag köpt. Eftersom det är så mycket snö så får det bli ett provisorium så länge, bara tillräckligt för att slippa järnkoll varje sekund på valparna. Det blev en liten hage så att jag kan öppna altandörren och släppa ut dem närmast huset. Det blev en hel del skottande av snö, det var riktigt varm i vårsolen och vi kunde äta årets första lunch utomhus   .


Miso inspekterar inhägnaden.


Jag hann även med en microträning under förmiddagen med både Wilma och Miso. Miso fick prova på puppy-yoga, vi är precis i startgroparna, men en liten bit på vägen. Hon lär sig snabbt det lilla trollet


.


Jag skulle egentligen ha tränat lite greppa runt föremål med Miso, men när Wilma hörde pipisen kunde hon inte hålla sig. Så det blev lite sån träning med Wilma istället.



Vi fortsatte även med vittringsapporten. Bara på post-it-lappar än så länge. Jobbigt när de fastnar på tassarna :-) Men hon börjar att få bra kläm på att skilja på vilken lapp jag tagit på och vilka som är orörda.



Efter lunchen så åkte vi på utflykt in till stan (så gör man när man bor på landet). Bra miljöträning för Wilma och Miso såklart. Vi hamnade på Kungsholmen och bestämde oss för att gå längs med Norrmälarstrand och till hundcafét i närheten av Kungsholmstorg. Det märks att det är vår i luften och lördag. Det var hur mycket folk ute som helst. Miso var en riktig magnet, "vilken sööööt liten valp!". Peter tyckte att jag och Wilma kunde gå en bit bakom så att han kunde köra hundtricket, ni vet ragga på brudar med hjälp av söt liten valp. Vissa måste ju ha lite hjälp på traven... (bloggers anm).


Lattjo typer, tyckte Miso


På hundcafét var det tjockt med folk och massor av hundar i miniatyrmodell. Chihuahuor och nakenhundar är tydligen på modet på Kungsholmen. Visste inte att det fanns så många olika storlekar av nakenhund. Mattarna var helt bananas och provade små tröjor högt och lågt (hundcafét  har även butik). Miso försökte få igång någon till lek. Den enda som nappade var en chihuahua som jag tror hade lite hybris och ville sätta alla på plats.


Jag är en snäll och busig flatte, lek med mig! Sa Miso.


En liten bjäbbis försökte sätta alla på plats, men då tyckte Wilma att det hade gått för långt och gick emellan. Wilma var typ den största hunden på hela stället (den minsta chihuahuan vägde 1,3 kg). Peter hade stora ögon och trodde nog att han kommit till chihuahuaplaneten. På något sätt så fungerar det ändå på dessa kaféer där hundarna ofta är lösa. Alla är för det mesta bara väldigt nyfikna och respekterar varandra. Men det är ungefär lika rofyllt som att gå på Macdonalds med tio 3-åringar.


Borta bra, men hemma bäst!


Efter en stadstur är man ganska trött. Både Wilma och Miso skötte sig jättefint. Wilma som lätt blir stressad tyckte att det var helt ok att promenera och möta en massa hundar, folk som springer och ett stökigt café. Miso är i sin egen upptäckarvärld, allt är jättespännande! Hon bryr sig inte om något annat, hundar, människor, bilar, ambulanser med sirener på, en massa lattjo hundtyper på café, människor som stannar och vill klappa henne.


Wilmas nya favovritleksak, den verkar kul tyckte Miso.


 Slicka rent glassburken, mums fillibabba!


I morgon bär det av till Stallarholmen för valpträning igen. Vi har nog hunnit med det mesta på läxan tror jag även om vi inte är klara med allt. Håll tummarna för lika bra väder som idag, så kanske vi kan vara ute lite mer. 

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ karinochwilma med Blogkeen
Följ karinochwilma med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22 23 24 25
26
27
28
29
30 31
<<< Mars 2010 >>>

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se