Idag var första gången på valpkursen i för Anna i Stallarholmen. Egentligen är både jag och Miso alldeles för trötta för att blogga, men jag måste slänga in några ord i alla fall.

Vi var 6 ekipage av varierande ålder och sort. Marion med BC:n Eim som jag dessutom går den andra kursen med. Jättekul att de bytte grupp. Helena och Lisa med systrarna till Miso -  Lystra och Röja, en 8-veckors Mallevalp och sist och störst en Golden vid namn Madonna (mattarna har jag sämre koll på namnen, som vanligt, f'låt :-).

Valparna var jätteduktiga på att vara så nära varandra utan att det blev en massa bus och ljud. Miso låg jättesnällt i sin bur under 1,5 timme då Anna hade teorigenomgång  . Sen blev vi indelade i grupper om 3 och fick träna i 2-minuters intervaller. Även då var hon jätteduktig och satt snällt och tyst och väntade.

Första lektionen var burträning. Shejpa in hunden i buren, sitta kvar fast man öppnar luckan och komma ut på fri-kommando. Miso älskar ju sin bur och går mer än gärna in i den. Men har inte greppat det där med "Fri" utan sitter gärna kvar. Vi fick lite tips om hur vi kan träna det.

Sen hade vi ett litet utomhuspass. Vi kunde vara utan mössa och vantar, det finns hopp om våren  . Här ville Anna bara se om valparna kunde leka, med sina egna saker och med några hon hade med sig. Det var helt ok att bara närma sig leksaken och visa intresse. Men alla hundarna lekte jättefint.

Sista passet var inomhus igen och vi skulle shejpa fram något, vad som helst. Jag hade tänkt ta backande eftersom vi har börjat med det. Men jag ändrade mig och tänkte se vad Miso först erbjöd och belöna det. Det första hon gjorde var att resa sig upp och titta på mig, så då tänkte jag att det var bra att träna på eftersom hon gärna är tung i rumpan och sätter sig. Istället fick hon bli stående och söka kontakt, med tanken om att jag sen skulle kunna gå något steg bakåt.

Dagen gick fort och det kändes som om vi nästan inte hann med någonting. Men både jag och Miso är helt slut så något har vi nog lärt oss. Jag är jättenöjd att hon skötte sig så bra i buren, något som jag inte trodde för några veckor sedan och var lite nervös för att hon skulle köra fiskmåsrepertoaren. Vår ensamträning hemma och träningen tillsammans med Helena, Vilja och Lystra har gett resultat. Nu har vi fått med oss lite att träna på och läxor till nästa kurstillfälle om två veckor.