Ibland känns det som om vi bara somnar i soffan tillsammans. Peter jobbar mycket och har långa resor och jag har varit och kommer att vara borta mycket. Därför kändes det bra att ha en hel dag tillsammans.

På förmiddagen satte vi upp det lilla stängslet jag köpt. Eftersom det är så mycket snö så får det bli ett provisorium så länge, bara tillräckligt för att slippa järnkoll varje sekund på valparna. Det blev en liten hage så att jag kan öppna altandörren och släppa ut dem närmast huset. Det blev en hel del skottande av snö, det var riktigt varm i vårsolen och vi kunde äta årets första lunch utomhus   .

Miso inspekterar inhägnaden.

Jag hann även med en microträning under förmiddagen med både Wilma och Miso. Miso fick prova på puppy-yoga, vi är precis i startgroparna, men en liten bit på vägen. Hon lär sig snabbt det lilla trollet

.

Jag skulle egentligen ha tränat lite greppa runt föremål med Miso, men när Wilma hörde pipisen kunde hon inte hålla sig. Så det blev lite sån träning med Wilma istället.

Vi fortsatte även med vittringsapporten. Bara på post-it-lappar än så länge. Jobbigt när de fastnar på tassarna :-) Men hon börjar att få bra kläm på att skilja på vilken lapp jag tagit på och vilka som är orörda.

Efter lunchen så åkte vi på utflykt in till stan (så gör man när man bor på landet). Bra miljöträning för Wilma och Miso såklart. Vi hamnade på Kungsholmen och bestämde oss för att gå längs med Norrmälarstrand och till hundcafét i närheten av Kungsholmstorg. Det märks att det är vår i luften och lördag. Det var hur mycket folk ute som helst. Miso var en riktig magnet, "vilken sööööt liten valp!". Peter tyckte att jag och Wilma kunde gå en bit bakom så att han kunde köra hundtricket, ni vet ragga på brudar med hjälp av söt liten valp. Vissa måste ju ha lite hjälp på traven... (bloggers anm).

Lattjo typer, tyckte Miso

På hundcafét var det tjockt med folk och massor av hundar i miniatyrmodell. Chihuahuor och nakenhundar är tydligen på modet på Kungsholmen. Visste inte att det fanns så många olika storlekar av nakenhund. Mattarna var helt bananas och provade små tröjor högt och lågt (hundcafét  har även butik). Miso försökte få igång någon till lek. Den enda som nappade var en chihuahua som jag tror hade lite hybris och ville sätta alla på plats.

Jag är en snäll och busig flatte, lek med mig! Sa Miso.

En liten bjäbbis försökte sätta alla på plats, men då tyckte Wilma att det hade gått för långt och gick emellan. Wilma var typ den största hunden på hela stället (den minsta chihuahuan vägde 1,3 kg). Peter hade stora ögon och trodde nog att han kommit till chihuahuaplaneten. På något sätt så fungerar det ändå på dessa kaféer där hundarna ofta är lösa. Alla är för det mesta bara väldigt nyfikna och respekterar varandra. Men det är ungefär lika rofyllt som att gå på Macdonalds med tio 3-åringar.

Borta bra, men hemma bäst!

Efter en stadstur är man ganska trött. Både Wilma och Miso skötte sig jättefint. Wilma som lätt blir stressad tyckte att det var helt ok att promenera och möta en massa hundar, folk som springer och ett stökigt café. Miso är i sin egen upptäckarvärld, allt är jättespännande! Hon bryr sig inte om något annat, hundar, människor, bilar, ambulanser med sirener på, en massa lattjo hundtyper på café, människor som stannar och vill klappa henne.

Wilmas nya favovritleksak, den verkar kul tyckte Miso.

 Slicka rent glassburken, mums fillibabba!

I morgon bär det av till Stallarholmen för valpträning igen. Vi har nog hunnit med det mesta på läxan tror jag även om vi inte är klara med allt. Håll tummarna för lika bra väder som idag, så kanske vi kan vara ute lite mer.