karinochwilma

Alla inlägg under maj 2010

Av karin - 31 maj 2010 22:42

I helgen har vi varit på kennelträff med jaktläger. Miso och jag, Helena och Lystra var med i valpgruppen och hade Eva Thorén som instruktör. Hon tränar jakt med klickertänk och det var jättekul. Vi hade även mer lite större hundar som har kommit lite längre i vår grupp och Eva varvade övningar med valparna och de större.


Peter följde med och han och Wilma var med i blåbärsgruppen med Perra och Vilja. Vad de gjorde fick vi inte veta så mycket av, fast vi försökte pumpa dem :-) What goes on i "Blueberry group, stays in Blueberry group" var deras mantra. Men jag har fått lite inside information att de skötte sig bra.


 

Blåbären.


Jag har ju hållt på med Wilma så mycket och när det är något som hon hetsar upp sig över, blir rädd för eller reagerar på så kommer hon alltid till mig för att skvallra och få stöd. Det kan hända att hon skärper sig lite mer när hon är med Peter. Där lönar det sig liksom inte att hetsa upp sig lika mycket, för husse är lugn som en filbunke och försöker inte lika mycket som matte. Jag tror det är bra för Wilma.


 

Eva instruerar Annica och Pingla.


I vår grupp fick vi göra en stadgeövning med omvänt lockande. Det har jag ju tränat med Miso och hon börjar att bli duktig. Men som Eva sa, hundar är dåliga på att generalisera. Lägger man på en ny störning, ny plats, ny person etc så blir det en ny sak man måste träna på.


Hundarna fick även göra ett litet närsök. Något vi inte har tränat på. Jag har nästan inte tränat någon jakt med Miso alls. Jag har liksom inte haft någon brådska med det. Dels för att jag inte kan tillräckligt mycket och inte har velat göra fel från början, dels för att jag tror att det är mycket värt att träna lydnad först. Ett bra exempel på det är Pake med Cola. Vilken fin lydnad han har på henne och bra attityd!


 

Pake och Cola.


Valparna kroknade ganska fort även om det blev mycket att bara vänta och titta på andra. Men det är ju tröttsamt ändå med alla intryck. Miso hade lite svårt att koppla av först och höll på och stökade runt, försökte komma fram till Lystra, hälsa på brorsan m.m Men hon är ändå väldigt cool. Hon och Wilma låg tysta på rummet när vi käkade på kvällen. Wilma har det aldrig varit något problem att lämna någonstans och det kanske smittar av sig.


Vexa, en av de större hundarna, har lagt in en prilla och undrar vad matte menar egentligen?


Av alla syskon så var Miso den som var mest olik, både till uteseende och sätt. Miso är lik mamma Vilja och förrutom hennes goda mentalitet så har hon fått hennes lufsande gång och samma sätt att rinna ur soffan (enligt Perra). Miso är också lite mer eftertänksam och inte så snabb i vändningarna. Men som Eva sa, vänta några månader och se, då kommer det att ha hänt mycket och vara mycket mer fart under galoscherna. Just nu är hon väldigt mycket eftertänksam valp.


 

Vera


    

Bonzo


Zebbe har badat i ett lerdike och Wilma talar om för träskmonstret att inte komma för nära.


Miso är lite trött till slut.


Det var en jättetrevlig helg, bra instruktör, trevliga människor, god mat och roligt resesällskap. Vi tryckte in oss i samma bil med Helena, Perra och hundarna. Den enda som tyckte att resan var lite jobbig var Vilja. Hon tyckte nog att det var lite trångt eftersom valparna låg tillsammans i stora buren bredvid henne. På vägen hem försökte hon att sitta och sova. :-)


Varför kan inte jag få ligga i den där buren och valparna trängas här ute?


Miso och Lystra hade det bra bak i bilen.


Den som hade det bäst var nog Wilma (som vanligt). För att slippa bli manglad av tre flattar så fick hon ligga mellan mig och Peter i baksätet. Något hon inte hade så mycket emot. Hon fick t o m låna Helenas bilkudde som stöd för hakan.



Tack Helena och Perra för bra körning och trevligt sällskap!

ANNONS
Av karin - 26 maj 2010 21:27

Ikväll åkte jag och Helena med hundarna till Nacka BK. Jag har inte tränat på jättelänge, inte ens inomhus hemma. Det märks på hundarna. Det var i alla fall väldigt skönt att komma iväg även om hjärnan inte kändes helt påslagen.


Med Wilma hade jag bestämt att jag skulle köra hela tvåans program rakt igenom med Helena som fick vara kommandoran. Wilma fick sitta kvar i bilen medans vi gick ner till appellplanerna, ställde upp rutan och sen körde vi med valparna.


Miso och Lystra fick köra inkallning på visselpipa. En av oss höll och den andra sprang iväg och visslade. Båda valparna hade full fart. Det är roligt att se att de är så olika. Miso har liksom fortfarande inte vuxit i kroppen, hon är väldigt klumpig. Ser ut lite som Janne Långben. Just nu är hon dessutom lite dragster med högre bakben. Lystra är kompaktare och har mer koll på sin kropp.


Eftersom det är bra att dra nytta av att ha en medhjälpare så körde vi även hopp över hinder. Först vanlig budföring som vi sen flyttade så att vi stod på varsin sida om hindret och skickade fram och tillbaka. Det var ett tag sedan vi gjorde detta och första så ville både Miso och Lystra springa runt hindret. Men till sist så började de få kläm på det.


Jag körde lite mattan och sitta kvar med stadga. Miso är riktigt duktig. Det var ganska svårt ikväll för det var många hundar på klubben och så klart spännande att se vad syrran eller mamma håller på med Helena.


WILMA

Platsliggning. Tyvärr så kunde inte Susanne komma ikväll så det blev bara en platsliggning med Vilja bredvid. Men det var mycket hundar runt omkring och så Systra Lystra som satt och skällde (det är ju orättvist att behöva sitta fastsatt). Platsliggningen blev nog 3,5-4 minuter och Wilma låg jättefint hela tiden.


Linförighet. NÄR Wilma går bra fot så går hon jättebra och har fina vänstersvängar. Tyvärr så tappade hon position några gånger och halkade lite efter.


Läggande under gång. Jag glömde att fråga Helena om hon lade sig långsamt.


Inkallning med ställande. Vi körde på kort avstånd, kanske 15 meter. Wilma stannade med ganska många steg.


Apporteringen. Full fart ut, nästan så att hon tjuvade på Helenas kommando. Slarvigt avslut.


Hopp över hinder. Wilma tjuvstartade och hade ett slarvigt avslut med ett litet gläfs.


Rutan. Gick inte alls. Jag fick dirigera in henne i rutan.


Fjärren. DK på första sitt, något gläfs. Sista ligg var bra.


Det var i alla fall jätteskönt att komma iväg. Förhoppningsvis ska det bli lite mer av den varan framöver. Jag tycker det är svårt att vara inspirerad när det har varit ett så långt uppehåll och hjärnan är slutkörd. Men får vi bara lite lugn och ro och lite rutin så tror jag att inspirationen kommer också. Tack för sällskap ikväll Helena!


Nu ska vi ladda för Flikenlägret. Det ska bli jättekul. Kul också att Peter ska följa med och föra Wilma. Jag tycker att det är bra att han blir lite mer insatt så att han kan hjälpa mig samt att han och Wilma får dela något mer än huvudkudden :-)

ANNONS
Av karin - 22 maj 2010 21:30

Idag har jag varit ledig hela dagen, tjoho! Peter har seglat och jag har varit själv med hundarna. Jag har ägnat dagen åt att fixa i en eftersatt trädgård och fixat på altanen. Ska göra i ordning den så att det blir lite mysigare med en hörna för att chilla i  


Igår när vi käkade middag och satt och pratade blev vi väldigt förvånade när det helt plötsligt satt en hund på bordet!



Peter och jag märkte inte att hon klättrade upp på stolarna och sen helt plötsligt satt på bordet. Jag var ju tvungen att fota, sen åkte hon snabbt ner. Hon försökte några gånger till, men det är en grej vi inte tänker uppmuntra  


Grannarnas barn har helt plötsligt upptäckt att det är jättekul att vara hemma hos oss. Det är väl lite spännande förut har de varit lite blyga, men det har gått över... Småkillarna sitter vid dammen och försöker fånga småkryp och så kommer de och ska kela och busa med hundarna. När det blir lite för mycket av det goda så skickar jag hem dem, men samtidigt så är det ju bra att hundarna får lära sig att vara med små barn.


   


Tanken var att jag skulle ha åkt till klubben och tränat ikväll. Men efter att ha varit ute och jobbat hela dagen så kändes det inte lika aktuellt. Nu väntar jag på att Peter ska komma hem från seglingen. Jag har gjort en rabarberpaj, det händer inte så ofta att jag bakar så det kommer nog som en överraskning. Det blev lite senare än jag trodde. Men det kanske aldrig är för sent för rabarberpaj.

Av karin - 21 maj 2010 21:54

Det känns som om min otursvecka med trasig bil, trasig telefon, jordens skavsår etc vände i och med att smörgåsen landade med rätt sida upp igår. Bortsett från en påtvingad resa till Danmark så börjar den värsta jobbperioden att närma sig ett slut och jag kan andas ut lite grann. Och ikväll har vi avnjutit årets första grillmiddag som Peter fixade   


Peter vägde lillfisen och det visade sig att vi numera har en storfis.


Mina blöta charmtroll Wilma och Miso, 5,5 månader, ca 20,5 kg!


Förstår inte hur detta gick till? Jag skulle ju ha en liten Flat!?! Jag kanske får sluta att ge henne mat eller så får Peter börja att träna armmusklerna så att han orkar lyfta ombord henne på båten  . Jag ska sy ett skynke med fyra hål som man placerar hundens tassar/ben i så att skynket omsluter och går upp över ryggen. Med två handtag sen så blir det enklare att lyfta ombord. Wilma är ju så smidig så hon klarar att hoppa ombord från de mest kniviga lägen. Men Miso har absolut ingen styrsel ännu i kroppen och är ganska klumpig.


Igår hade vi jaktträning, Peter följde med och förde Wilma. Han har ju inte alls jobbat med henne och har inte ännu någon riktig kontroll på henne. Helena hade en bra övning som var och en anpassade efter sina behov och sin förmåga.


Eftersom Peter ska följa med på Ryegate's läger i Fliken nästa helg så ville jag visa honom lite vilka tecken och signaler jag har på Wilma. Sen kommer han ju att få skapa sina egna, men mycket är väl vunnet genom att göra ungefär lika. Med lite träning så kommer det nog att gå bra.


Miso fick ha lite passivitetsträning samt att jag gjorde en enkel dirigeringsövning med henne + sitt på signal/tecken och stadga i att sitta kvar. Vi har nästan inte tränat alls de senaste veckorna, och absolut ingen jakt, visselsignaler etc. Jag tänkte att vi kanske måste ha gjort något när vi kommer till Fliken. Å andra sidan så är det ju en valpkurs och vi får väl lära oss grunderna där.


De senaste dagarna har det varit varmt och hundarna har inte orkat så mycket. När Lystra var här ena dagen så gick jag ner till badet med alla hundarna. Alltid en utmaning med två valpar som hela tiden brottas. Miso och Lystra tycker att det är vansinnigt kul med vatten och plaskar runt och lever rövare. Lilla Lystra går numera under smeknamnet Fiona. Alltjämt en prinsessa (enligt matte), men gillar allt som är blött och geggigt. Undrar vem som är Shrek?! Varje gång Fiona, f'låt... varje dag Lystra har varit hemma hos mig så är hon skitig, rufsig och dammig. Jag tror kanske inte Helena uppskattar det lika mycket som Lystra . Efter mogonruset har alla legat och trynat runt omkring mig, fast altandörren är öppen och de kan gå ut. De har varit jätteduktiga och sovit länge när jag setat och jobbat.


Sömntuta 1


Lystra - sömntuta 2


Miso - sömntuta 3


Hoppas att vädret håller i sig. Peter ska segla Ornö runt (kappsegling) och har packat understället. Men enligt Gerd som badar varje morgon så är det 14° i Baggen så det är ju nästan badväder *hrkl*.


Trevlig helg alla!

Av karin - 17 maj 2010 22:11

Det är tydligen så det ska vara nu . Tur att man är en samlare. De två första mobilerna som jag försökt att återuppliva ville inte. Men min gamla hederliga nokia som man, hör och häpna, nästan bara kan ringa på - den fungerar alltjämt  .


Min söta lilla stollare, världens bästa knasboll. Hon vill gärna vara ute hela tiden och eftersom hon nöjer sig med att ligga på sin bergshäll så får hon vara det. Ibland får hon för sig att jag ska kasta boll till henne. Då hör jag dunset från bollen som hon slänger upp på förstukvisten och sen sitter hon och råstirrar på den utan att säga ett knyst. Hon kan sitta hur länge som helst utan ett pip. Tänk om hon kunde koncentrera sig så bra på annat.


Ibland drar hon en repa över till grannen och idag när jag tittade ut genom fönstret i arbetsrummet som vetter mot grannen såg jag Wilma på Evas solsäng, med alla fyra benen rakt upp i vädret medans hon blev kliad på magen. Den hunden vet vad njutning är! För att vara en enmanshund (som det sägs att tollare är) så är hon hon väldigt social och älskar alla. Speciellt om det bjuds på lite kel.


Miso har varit hos Helena och jag vet inte vad hon har gjort med henne för Peter fick släpa ut henne i kopplet för kvällskissning. Lealös har fått ett nytt ansikte. I morgon kommer Lystra hit så då är friden över. Hoppas det blir fint väder även i morgon, idag invigde jag shortsen och hittade ett par vitblå ben som inte sett sol på väääldigt länge.  

Av karin - 17 maj 2010 08:07


Flytta till Husby, norr om Uppsala! Jag tillbringade 3 timmar och 10 minuter där igår. Det var ungefär 3 timmar och 7 minuter för mycket. På väg ner från Sandviken började min bil att göra små krumbuktsprång, först dog radion, sen började tankmätaren att sjunka. Illa kvickt svängde jag (hoppade bilen) av E4 på första bästa avfart, sen la fläkten av och till sist stannade bilen i en liten uppförsbacke, i just Husby. Lyckades rulla tillbaka och ställde mig utanför Lantmännens sädesdepå och ringde Peter. HJÄÄÄLP!!! Peter var på väg från Södertälje, alltså ganska många timmar bort. Han var dessutom tvungen att åka hem hämta verktyg och för säkerhets skull, ett extra batteri.


Som tur var så var det fantastiskt väder så jag tog mig en liten promenad (med betoning på liten). Fattar inte var de går med sina hundar i Husby? För det är bara några enstaka utspridda hus och sen stora stora åkrar. Ingen liten skog i sikte. Det enda stället att gå på var utefter landsvägen.


Jag gick förbi ett hus där en gubbe påtade i sitt trädgårdsland, han tittade inte ens upp när jag gick förbi. Sen gick jag förbi ett hus där några satt ute på gräsmattan. Jag tjoade på dem, och bad dem fylla på min petflaska för vatten till hundarna. Jovisst fick jag vatten. Sen sa jag att jag hade fått motorhaveri. -Jaha, fick jag till svar och sen vände han sig och gick. (Det var här banjomusiken började spela i mitt huvud...;-)


Tack sa jag och gick tillbaka till bilen och gjorde det så bekvämt jag kunde för mig och hundarna. Hittade en stol som jag beslagtog. Under tiden som jag satt där utanför Lantmännen, nära landsvägen, med motorhuven öppen, på en stol med två hundar fastbundna i skuggan kom det säkert ett 30-tal bilar förbi, några passerade flera gånger. Inte en enda stannade till och frågade om jag behövde hjälp.


Men min fantastiska man var ju på väg, så det bekymrade mig inte så mycket. Men det är en intressant studie i mänskligt beteende. Reflekterade över min kursbok i etologi som jag läser nu, där det står att osociala, introverta människor ofta har bättre hand om djur. Jag reagerade ganska kraftigt på det när jag läste det, för det kändes som plockat ur något rasbiologiskt verk från 50-talet. Nu undrar jag om inte djuren i Husby mår väldigt bra i alla fall...


Peter kom och, batteriet passade inte, men vi tjuvkopplade på något sätt som säkert inte var helt enligt skolboken. Vi kom efter mycket om och men hem och jag köpte med mig varsin sushi. Det kommer inte att nedtecknas som en av de bästa helgerna i mitt liv.


Hundarna var fantastiskt tålmodiga. De tyckte nog att det var väldigt konstigt att vi skulle sitta på en parkering ute i ingemansland och inte göra någonting. Men de lade sig ner och tog det hela med ro. Lilla Miso är otroligt duktig. Hemma hos min mor var de förvånade över att hon bara är 5 månader. Hon är ju så lugn! Och det är hon, plaskar ner sin gängliga, ostyrsliga kropp varsom och somnar.


Men är vi ute och busar så kan hon komma igång rejält. Ibland får Wilma något spel och kutar som en galning fram och tillbaka. Miso blir liksom förvånad och tokglad (det händer inte så ofta nämligen). Hon rusar efter och får riktiga flatteryck.


Nu snart är min värsta jobbperiod över och jag kan börja ägna mig åt hundarna och hemmet. Det var egentligen sämsta tänkbara tid för mig att ha valp, men jag får se det som att Miso får mycket passivitetsträning, för här hemma händer det inte mycket mer än att matte sitter framför datorn dygnet runt.

Av karin - 15 maj 2010 21:06

 


När jag en tittar åt sidan, ser det ut så här...


Husses flicka


Miso somnar i sin bia och kryper sen upp på småtimmarna. Wilma har sin givna plats på husses kudde eftersom jag inte gärna har hund i sängen (om jag inte fryser). De gillar inte att ligga hos mig heller, jag tror jag rör mig för mycket, det har hänt att jag har sparkat ner en och annan hund  .


Men visst är de söta mina små sovgrisar.

Av karin - 15 maj 2010 18:22

Eftersom jag skulle besöka mamsen i Sandviken i helgen så passade jag på att klämma in en tävling med Wilma, Lk2. Jag tänkte ta det som en tävlingträning eftersom det har varit lite si och så med träningen på sistone. Det gick ungefär som förväntat, eller inte. De moment som jag tänkte var gjutna gick på tok. Vi skrapade ihop 152,5 poäng. Ett andrapris men en förstaplacering :-) Vi fick t o m en buckla. Bara två hundar tävlade och den andra hade en dålig dag och fick bara 98 poäng.


Platsliggning 10 - Det var t o m ett skott på håll och då tänkte jag att det var kört där jag stod gömd bakom ett hus. Men Wilma låg jättefint och lugnt när jag kom tillbaka   

Fritt följ 5,5 (Släpper, sent sitt, snett, dk, släpar) - Det var ett bedrövligt fritt följ om man nu ens kan kalla det så. Fritt släp kanske skulle vara mer korrekt. Detta som har känns så bra på träningar.  

Läggande 8,5 (något sent ner) - som förväntat

Inkallning med ställande 5 (dk, sent stannade) - Wilma kom som skjuten ur en kanon och stannade 5 meter ifrån mig. Lustigt för på träning galopperar hon ganska långsamt.

Sändande med ställande 10 - En klockren ruta  

Apportering 6 (tuggar, sent avslut) - Wilma brukar aldrig tugga och nu började hon nästan jonglera med apportbocken så jag fick ta till ett dk för att hon skulle komma in och sätta sig med den.  

Hinder 9 (hoppvid avslut mot förare) - fort och fel.

Fjärrdirigering 5 (dk, skäller) - Qué??? Vadå, ska jag sätta mig upp? Jag har ju precis lagt mig!!! Grrr, vafasen fjärren kan hon ju.

Helhetsintryck 7,5


Den slutsats jag kan dra är att jag måste träna mer kondition och uthållighet. Så fort Wilma blir bra i tassen så ska jag börja att cykla med henne. Sen skulle jag behöva tävlingsträna mer, sätta ihop momenten till längre kedjor. Det är uppenbart att hon tröttnar på slutet. Ja och i början  .


Domarn var snäll och sa att det visst såg bitvis bra ut, men jag måste få lite mer stadga. Vi hade i alla fall tur med vädret. Blå himmel och över 20 grader varmt. Kanske också bidrog till okoncentrationen. Men det måste man ju också klara av, något att träna på m.a.o

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ karinochwilma med Blogkeen
Följ karinochwilma med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2010 >>>

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se