karinochwilma

Alla inlägg under januari 2011

Av karin - 31 januari 2011 20:42

Jag har använt kattmat som avståndsbelöning till Miso. Hon älskar det, men det är så äckligt att hålla på med. Och krångligt att hålla på med påsar och skedar också. Jag ville hitta någont sätt som går snabbt att belöna och relativt kladdfritt. Jag tog en gammal kaviartub. Viker man upp den i "bottensömmen" så är den helt öppen, man behöver inte ens klippa upp den. Jag fyllde på med kattmat och vek ihop den igen. Det gick ganska bra, det blev lite simmigt och tuben var lite för knölig till att börja med. Men jag behövde i alla fall inte få kattmat på fingrarna och det gick snabbt att sprutta ut. Jag kunde dessutom belöna direkt från tuben. Frågan är om inte tonfisk på tub skulle vara lika populärt, så slapp man gegga med kattmaten.


För att göra mig själv roligare och mindre "hotfull" så har jag och Miso lekt med dummysarna idag. Jag kastade en någon meter ifrån mig och hade en i handen och så hade vi lite byteshandel och lek. Den dummy som jag hade var ju alltid lite roligare och hon fick jaga ikapp mig och byta mot den hon hade. Det tyckte Miso var en rolig lek! Vi har lekt på promenader också, inkallning och lek. Jag ska lugna mig med apporterandet, markeringar, linjetag etc och köra mycket inkallning så att det sitter i ryggmärgen och höja värdet att springa till mig.


I morse kom miso med mina stövlar, en i taget. Jag hade tänkt att gå lite senare, men förstod piken så vi gick ut. Riktigt härligt väder idag! Sol och 0-gradigt. Skönt när man kan gå ut utan att bylsa på sig alla vinterkläder man har. I skogen har snön sjunkit undan och de bara fläckarna blir större och större. Lite tidigt att säga kanske med tanke på att februari ska vara årets kallaste månad. Men det känns faktiskt lite som om våren är på väg, i alla fall idag.

  

Miso var riktigt duktig på promenaden. Hon gick lös vid min sida utan att försöka vika av eller hitta på annat i säkert 5-10 minuter. Inget luktande eller stannande. Hon gick lungt bredvid mig och det kändes som om var i samma sinnestillstånd. Wilma gick i koppel bredvid, stretade lite  och luktade. Jag lät hennes hållas och fokuserade bara på att bara vara i samma sinnestillstånd som Miso. Det var en skön känsla.

ANNONS
Av karin - 30 januari 2011 14:49

Igår var iväg och tränade i en ny inomhuslokal tillsammans med Helena, Susanne, Annika och hundarna. Jag tog bara med Miso denna gång. Det var ytterligare en ny miljö för Miso och nya hundar. Hon hade lite svårt att fokusera emellanåt då Annika kastade trä- och metallapporten. Det var väldigt spännande. Men på det stora hela var hon jätteduktig.


Jag begränsade oss til att göra saker hon kan ganska bra. Jag fick backa i apporteringsträningen och bara köra greppa och hålla, det fixar hon väldigt bra. Körde även en del ställande under gång (jag backar med henne framför mig). Jag har lagt på kommando och det fungerar riktigt bra. Jag kan kommendera henne och backa 2-3 meter ifrån henne utan att hon kliver framåt.


Vi tränade också på att "bli stående" trots att jag gick runt och kastade saker runt henne. Även det gick bra.


Eftersom jag bara hade en hund med mig så blev det en hel del burträning också. Miso ligger tyst och snällt kvar fast burluckan är öppen.


VECKAN SOM KOMMER

Jag ska att träna appellens apportering, utomhus

Fortsätta med ställande under gång

Arbeta med fällkniven ligg-stå (försöka få till några bjudanden)

Göra vändningar till höger och vänster

Träna mer lek


Ikväll ska vi iväg och ridhusträna jag och Wilma. Eftersom vi var på jätttetrevlig middag hos grannarna igår och jag bara har somvit i 4,5 timmar in att så ka jag försöka mig på en tupplur nu innan.

ANNONS
Av karin - 28 januari 2011 21:41

Idag skulle jag käka lunch med en kompis i stan och vi bestämde på café Brasco på söder för där kan man ta med hundarna. Lite sen efter mycket jobb så tog jag bilen in, en liten baktanke med det också eftersom jag hade Wilma med mig. Efter en promenad på söder så träffade vi Nina, Wilma reagerade som alltid då hon träffar någon hon känner, med ett högt tjut. Det är hennes sätt att säga,  "vad kul att träffa dig igen, jag äääääääääääälskar dig!!! Äääääälskar du mig också?!". Jag kände att det inte var läge att ta med henne in på cafét så hon fick på sig back-on-track täcket och fick ligga i bilen istället. Det var inte så kallt så det gick bra.


Miso är sitt vanliga coola jag. Efter en puss på Nina följde hon lungt med in och lät sig gullas med personalen, flirtade lite med en liten pojke och låg sen lugnt emedan vi åt lunch. Hon är verkligen enkel att ha med sig var som helst.


Träningsmässigt så har det varit si och så denna vecka. Med undantag för jaktträningen i onsdags så har de blivit lite korta lydnadsträningar här hemma. Med Miso har jag tränat sitt som default-beteende, alltså att hon ska bjuda sitt som ett naturligt beteende i vardagssammanhang. Det har gjort att hon även har lättare att bjuda sitt t ex vid jaktträningen då det finns hög förväntan.


Vi har tränat apportering lk2 eller appellen. Jag har lagt apportbocken mellan oss och lagt ut den och skickat ut Miso. Hon apporterar den och kommer in och sätter sig i fotposition, jag kan peta och hålla apportbocken, säga tack och hon släpper. Har inte kastat apportbocken eftersom jag är rädd om inredningen hemma ;-)


Vi har även tränat lite fällkniven (ligg-stå-ligg). Miso har haft svårt att lägga sig utan att hamna på sidan. Jag kan köra fällkniven men måste ha godis och locka med.


Jag tittade på min träningslogg för Miso och inser att vi har kommit längre än jag trott med vissa saker och nästan inte påbörjat andra. Det är lätt att fastna i saker man tycker går bra och så utvecklar man bara det.


Wilmenlund återupptäckte burleken igår. Av sig själv smög hon in i buren och fick då belöning, sen skickade jag henne ut och in på fri- och vilakommando. Hon slinker ut och in som en liten räv. Bjuder det helt av sig självt, hon som har tyckt att buren har varit lite läskig. När jag tränade fällkniven med Miso ikväll så gick Wilma in och lade sig i buren. När jag sen skulle skifta så hade hon nästan svårt att lämna buren :-)


Har även tränat fällkniven med Wilma och hon kan göra det riktigt snygg, men glömmer sig ibland och hoppar upp på stället och trampar. Hon är så himla snabb så det är ibland svårt att hänga med.


Wilma är så tålmodig med Miso. Miso kan verkligen var PÅ henne, lägger sin stora tass på Wilma och intensivslickar på henne, Wilma viker undan men den stora svarta kan verkligen vara en "pain in the..." Wilma härdar ut och tycker nog inte att det är allt för jobbigt ändå. Emellanåt tar hon sig för att rengöra Misos vitalare delar, och det grundligt. Jag tror de har någon slags överenskommelse. Miso kan vara lite jobbig ibland i gengäld att hon villigt fläker upp sig för allmän inspektion. Då och då bjuder Wilma in till lek och då är det Miso som ligger underst – vad som helst för att få igång tanten!


I morgon är det inomhusträning i ny lokal. Har inte bestämt mig ännu om båda hundarna får hänga med eller bara Miso.

Av karin - 26 januari 2011 22:42

Det har varit en helt galen vecka jobbmässigt. Allt kom samtidigt och skulle vara klart NU. Igår hann jag bara med en lång promenad på morgonen, sen fick hundarna vänta tills husse kom hem på kvällen och gå en långpromenad med honom. Miso var på mig flera gånger och pockade på uppmärksamhet. Tur då att jag har en duracellkanin till kompis. Helena drog ut mig och hundarna idag för lite jaktträning.


Vi började med markeringar över lite hinder (stock i skogen).  


Miso fick börja. Första markeringen fumlade hon omkring lite, men kom in med dummyn. Andra markeringen gick bättre, med högre fart och precision.


Wilma var otålig och sköt iväg med ett tjut. Det är som om någon drar ur korken i baken på henne. Hon far iväg som en nyårsraket, och låter ungefär likadant. Men hon är duktig på markeringar och har även full fart in.


Miso skötte sig bra även andra omgången, med undantag för en liten utsvävning för att visa syrran att hon minsann hade hittat en fin dummy.


Sen gick vi ner till Danmarks ängar. Där lade vi ut dummys i ena änden och gick ner till andra änden, så hundarna fick omotiverade linjetag. Det hade hunnit snöa sedan Helena var där sist så det var lite nytt även för Lystra och Vilja.


Wilma fick springa ut efter att Lystra hade banat väg. Hon brukar att ha svårt att springa ut så långt ifrån mig. Men hon sprang fint ut den långs sträckan (kanske 100-150 meter?). När hon sen kom till andra sidan ängen så var det som om hon undrade vad sjutton hon gjorde där och sprang tillbaka till mig igen??? Jag gick lite närmre och skickade henne igen och denna gång kom hon tillbaka med dummyn.


Miso fick springa ut efter Wilma. Hon fick syn på en pinne som låg lite på sidan och trodde att det var en dummy. Jag kallade in henne igen och gick framåt lite och skickade igen. Denna gång sprang hon ut till andra sidan ängen. Tog första bästa dummy hon hittade och kom tillbaka, bra fart både ut och in.


Sen bytte vi och lade ut ett linjetag på ett nytt ställe, över ängen åt ett annat håll, över en gångväg och in i skogen. Jag hade lagt en dummy ganska synligt vid några träd, lagt en under en stock, en bakom en kulle och en lite längre upp i skogen bakom en rotvälta. Miso och Wilma satt fastbundna bakom en sten så de såg inte var jag gick. Lystra fick börja även denna gång.


Miso springa ut som nr 2. Jag hoppades att Lystra skulle ta den mest synliga, men hon tyckte det var spännande att ta den som låg lite inkilad under en stock, kan ha varit att hon såg att jag var där och fipplade. När Miso sprang ut hittade hon först den som låg bakom en kulle, på tillbakavägen hittade hon dummyn som låg ganska synligt och jag tror att hon bytte (kommer inte ihåg färgen).


Wilma fick köra som sista hund. Hon sprang med full fart ut och hängde kvar bra uppe i skogen vilket jag är nöjd med. Hon brukar annars lätt be mig om stöd då hon inte hittar något direkt. Nu letade hon rätt på dummyn som låg bakom rotvältan och kom med full kareta in.


Sista övningen var "inte-byta-dummy". Vi lade alla dummysar i en hög och lät varje hund en och hund apportera in så många dummysar vi tyckte. Wilma fick stå över den här övningen. Jag är inte så noga med henne, hon hänger mest med på jaktträning för sysselsättnings skull.


Miso var duktig och bytte inte en enda gång.


SLUTSATS: Det går bättre med apporteringen. Vi ska fortfarande ha tyngdpunkten på markeringsträning för fartens skull. Linjetag bör vara lite kluriga och en utmaning för Miso. De långa vi gjorde idag hade hon väldigt bra fart ut- och in.


Jag ska träna på att hon kan sitta lös när andra tränar. Hon var riktigt duktig idag när jag vaktade dummyhögen i sista övningen. Det fanns ingenstans att binda upp henne så jag knöt fast henne i min lilla ryggsäck, som hon lätt hade kunnat dra med sig.


Vi ska fortsätta att träna på fotgående till och från arbete. Jag ska träna detta separat och mot dragning


Jag ska köra "inte-byta-dummy" övningen.


Tack Helena för bra träning i fina solen. Nästa gång kan du kanske ta med några av de där duracellpillerna så man får smaka ;-)

Av karin - 23 januari 2011 23:17

På inrådan från kennelmamman    så körde jag i morse markeringar med Miso för att få upp tempot ut och in. Wilma fick också hänga med på ett hörn, bara för att hon blir så lycklig. Peter följde med och hjälpte mig.


Jag började med att kasta markeringar åt Wilma. ÅH! vad hon tycker det är ROLIGT!!! Hon blir så taggad.    Inte tyst som man skulle önska, men markeringsförmågan är det ingen fel på. Men är man van att hålla koll på det mesta så är det kanske inte så förvånande.


Misos markeringsförmåga är det heller inget fel på och hon satt dessutom tyst och väntade på sin tur  . Hon hade full koll var dummysarna landade fast jag bad Peter att stå dold och slänga lite åt sidan och bakom sig själv. Bra fart ut och in, med bra tag om dummysarna. Idag lämnade hon av i mina händer, jag har fortfarande avståndsbelöning bakom mig, och det verkar fungera bra.


Sen tänkte jag prova på ett sök.  Tyvärr så fick hon chans att byta dummy fast jag bad Peter att lägga dem så att de inte var synliga. Men hon visste så väl att det låg flera stycken där ute och tänkte nog få med sig de flesta in på en gång. Så nästa gång ska vi lägga upp det lite annorlunda. Men jag ska nog fortsätta och träna på farten och att få in allt säkert först.


RIDHUSTRÄNING MED WILMA

Taggad är bara förnamnet. Wilma har inte tränat ordentligt på jättelänge och definitivt inte med andra hundar och inte i ridhus. Det var som att bära på en packe dynamit. Men hon lyckades koncentrera sig och största delen av träningen gick strålande bra.   Det vara bara på slutet då jag i vanlig ordning hade kört aningen för länge med henne som hon kroknade och blev lite flamsig.   


Vi började med fokus och fritt följ. Det gick kanonbra! Hon var följsam, koncentrerad och helt med på noterna.


Inkallning med ställande gick också bra. Men undantag för att hon tyckte en annan hund var lite läskig och hade rest sig upp och börjat gå mot mig då jag vände mig om för att kalla in henne.   


Rutan gick även den bra, även om jag körde den några gånger för mycket. Idag hade vi tre olika rutor uppställda i ridhuset. Två stod längs väggarna och en stod mitt i ridhuset. Jag började med en av de som stod mot väggen och det gick jättebra. Efter att ha kört lite andra moment så skickade jag henne på den i mitten och då blev det helt plötsligt mycket svårare. Där ser man vad nyttigt det är att flytta på rutan.


Apporten gick även den bra. Hon är så söt nu Wilma, för hon blåhåller verkligen apporten tills jag säger tack. Vi har ju tränat på det i vinter.


Sammantaget är jag jättenöjd med Wilma och mindre nöjd med mig själv att jag höll på lite för länge och gjorde lite för många saker. Å andra sidan så kändes det som om jag ville känna av henne lite eftersom vi inte har tränat på länge.  

Av karin - 22 januari 2011 18:00

Idag träffades 6 ekipage på Nacka BK. Eftersom appellplanen var en isgata så fick det bli skogen istället. Dagens övning blev "inte-byta-dummy".


Eftersom Miso inte är jättepigg på dummysar, lite osäker på vad hon ska göra. Så tänkte jag att det kanske inte var en bra övning för henne ifall man skulle behöva korrigera henne. Men man måste ju prova, jag kan ju inte gå omkring och vara försiktig bara för att jag antar att hon ska reagera på ett visst sätt. Och det visade sig vara en ganska bra övning för henne. Genom att vi lade ut ett helt gäng dummysar och skickade flera gånger så blev inte en enskild dummy extra värd.


Helena har filmat och visat övningen på film i bloggen så ni kan se hur den går till där. Kort beskrivet så lägger man en massa dummysar i en hög och skickar en hund åt gången. Högen vaktades av en medhjälpare och hunden får inte byta dummy.


Miso klarade det riktigt bra. Det var en gång som hon ville byta, då tog Perra den hon släppte och lattjade lite med den så att hon greppade samma igen. Eftersom Miso är lite tveksam till att ta dummysar, speciellt om någon står vid dem så ville jag inte att medhjälparen ryar åt henne. Det är ju skillnad med t ex  mamma Vilja som verkligen är apporteringsglad och inte låter så mycket rubba sin tillvaro.


Helena fick stå bakom mig med avståndsbelöning (kattmat), så att Miso fick mer dragning in. Med undantag för den gången hon försökte byta och på slutet då hon inte ens förstod ut-kommandot så skötte hon sig jättefint.


Medan de andra gjorde övningen passade jag på att köra lite "bur-träning" fast på en pläd. Miso var jätteduktig. Extra duktig var hon när hon hela tiden satt eller låg stilla på pläden och var tyst, när jag var medhjälpare till de andra. Och det fast pläden låt ovanpå en fastfrusen bajskorv. DET NI!   


För övrigt så måste jag säga att vi har ett bra träningsgäng nu, jättekul när det kommer några fler. Varje hund får inte göra så mycket. Men det är nyttigt det med.


I morgon är det ridhusträning, men denna gång får bara Wilma följa med. Eftersom det var länge sedan vi tränade hon och jag så blir det även denna gång mycket fokusträning, target och stadga. Wilma har inte heller tränat så mycket i ridhus. Sist var bajset intressant, vilket hon aldrig har varit speciellt intresserad av tidigare. Så vi får se hur det går.

Av karin - 19 januari 2011 19:19

Det blev en liten snabb träning på tomten. Vi har ganska mycket skogstomt så det går att variera sig ganska bra. Med avståndsbelöning bakom mig så kom Miso in snabbare och snabbare, även om vi har en bit kvar för att få upp tempot.


 

Jag körde linjetag ner över en sluttning.


1:a gången kastade jag ut dummyn nedanför sluttningen och skickade Miso.

Resultat: Miso sprang rakt ut och hämtade dummyn.


2:a gången lät jag Miso sitta kvar ovanför slänten, sen gick jag ner en bit i sluttningen och kastade dummyn igen, fast denna gång mer till vänster. Gick tillbaka och skickade henne på ett linjetag.

Resultat: Miso tittade och sprang dit jag pekade.


3:e gången gick jag återigen ner utom synhåll för Miso, fast denna gång gick jag ner för slänten till höger om där Miso hade sprungit ner och kastade dummyn bortanför där jag hade kastat första dummyn.

Resultat: Miso fastnade i nivå med där de två första dummysarna legat, snurrade runt, gick tillbaka och undersökte där jag hade gått ner för slänten. Jag gick ner för slänten, tog in henne och dirigerade henne på nytt rakt fram. Hon sprang till sist ut och hittade dummyn.


4:e gången gjorde jag samma som 3:an men kastade dummyn ytterligare lite längre bort.

Resultat: Miso sprang rakt ut och fortsatte rakt fram tills hon hittade dummyn.


SLUTSATS: Variation! Räkna steg/metrar där man lägger ut dummy, förläng avstånd relativt snabbt. Jag tror att Miso har fattat att hon ska springa rakt ut, jag ska prova att gå zig-zag när jag lägger ut dummyn och prova lägga ut när hon inte ser att jag går ut och lägger något. Jag har en känsla av att om jag gör det lite svårare för henne så är hon mer taggad att både springa ut och tillbaka.

Av karin - 16 januari 2011 23:37

Helt fantastiskt att kunna träna inomhus nu när det är glashalt på vägarna och blött och kallt ute.


Inför premiären i ridhus så hade jag laddat med kattmat, gott godis och kontaktövningar. Eftersom jag ville fokusera på Miso fick Wilma vara hemma. JAG ÄR SUPERNÖJD! Miso var så duktig, verkade inte nämvärt störd av de andra nio hundarna och kunde hålla sig bra från att gå med nosen i backen. Det var ju ändå flera månader sedan vi tränade med andra hundar och första gången i ridhus.


På vägen in i ridhuset mötte vi dessutom ett helt gäng med ryttare. Det var ju lite mörkt och konstigt att möta så många STORA hundar på rad. Men Miso tittade bara lite förvånat och sen var det inte mer med det. Coola fisen!


Vi började med en platsliggning. Jag hade bestämt mig för att inte låte henne ligga och lukta i backen och stod helt nära henne. Hon kollade runt lite när det var ljud och andra hundar som lät, men låg lugnt och stilla kvar.


Sen tränade vi burleken. Först bara springa in, bli kvar, vänta på fri-kommando. Sen satte jag en skål med kattmat mellan oss, någon meter på sidan av buren. Hon var riktigt duktig på att ignorera den och komma till mig på fri-kommandot. Sen gjorde jag några kontakt- och fotövningar och lät henne ta avståndsbelöningen.


Det kändes så bra så jag på slutet kopplade loss henne och gjorde samma sak. Hon har förstått konceptet lämna avståndsbelöning tills hon får ett "varsågod". Jag kan ha henne lös bredvid mig, lägga godis i skålen, få henne att vända ifrån och vänta på kommandot. Nu känns det som om jag på riktigt kan använda det i träningen.

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ karinochwilma med Blogkeen
Följ karinochwilma med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5
6
7 8 9
10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se