Låg och funderade i natt på träningen igår.

Miso var fastbunden vid ett träd då vi började med Salsa. När jag sen tog loss henne så höll jag i halsbandet. Miso stretade och ville lukta i snön. Jag höll emot så hon kunde inte, men redan där blev det ju en liten konflikt.

TANKE: Jag ska träna separat på att när jag tar loss henne så ska hon ha förväntan på att vi ska göra något tillsammans/träna.

Vi satte igång övningen, Ewa kastade dummy och jag gick fotgående med Miso. Hon ville inte gärna vända ifrån dummyn, höll inte position och började lukta i snön.

TANKE: Även här vill jag att hon ska ha förväntan på mig. Jag måste träna på att det kan hända roliga saker hos mig också, även om det finns saker där ute som är jätteroliga/luktar gott/stör. Förväntan ska vara "bästa matte, hittar på roliga saker för mig att göra". Det vill man ju ha även på vanliga promenader. Enligt SKL ("Släpp kontrollen lös") så handlar inte luktandet alltid om olydnad, utan kan vara att hunden försöker ge lugnande signaler till en irriterad matte. Ju mer man bråkar, dessto mer luktar hunden.

Miso hade bra fart ut, men blev lite tveksam och långsam när hon skulle plocka upp dummyn som låg nära Ewa.

TANKE: Tänker att min idé att köra budföring med dummy kan vara till nytta här. Samt att träna på att det står/sitter människor lite här och där, i förlängningen hundar också.

Hon blev långsammare och långsammare in till mig efter varje apportering. Och lite tveksam, kändes lite tryckt. En gång släppte hon dummyn och började lukta i snön istället. Det kändes inte som olydnad, mer osäkerhet.

TANKE: Jag ska fortsätta att träna separat på apporteringarna. Höja dummyns värde, och framför allt höja värdet på att komma till mig med den. Med bättre belöningar, avståndsbelöningar. Belöna fart in till mig.

En annan sak som jag har tänkt på att jag gör. Jag säger "sidan" (gå vid min sida lös) med en ganska bestämd röst. Som gör-vad-du-vill-signal har jag sagt "hopp-och-lek" med en glad engagerande röst.

TANKE: Jag göra precis tvärtom, säga mina viktiga kommando med glad och engagerande röst. Då hon får göra vad hon vill ska jag säga "gå-och-lek" med en  neutral röst. Jag ska bygga på att matte är där det är bäst att vara, så att man inte missar något. Kan hon välja bort att springa fritt och lukta på kissfläckar för att matte har något bättre/oväntat att erbjuda så finns det ju ingen anledning att avvika från mattes sida. Matte är dessutom så juste så hon låter mig lukta på kissfläckar!

Inget av det här är väl direkt rymdfysik och lite så här tränar vi ju redan, men för min del är det ett lappkast i hur jag ska TÄNKA. Istället för att förhindra ska jag tillåta. Samt att ha rätt fokus hela tiden. I "Släpp kontrollen lös" skriver Leslie McDevitt om att byta fokus.

Träningen började vid detta träningstillfälle, inte då jag ställde upp mig för att Ewa skulle kasta dummyn, utan redan från då jag kopplade loss Miso från trädet. Eller kanske mer korrekt, från det vi klev ur bilen. Hårddraget - allt jag hade med mig från bilen till skogen fick jag sen med mig i träningen också.