Idag lade jag ett varsit spår åt Wilma och Miso.

Misos blev ganska svårt och ca 200-250 meter långt. Det började i skogen, gick över på en äng och sen upp i skogen igen. Det blåste en sidovind på ängen och var bitvis ganska blött. Miso slog, inte helt oväntat, ganska mycket på ängen, men följde spåret och hittade pinnarna som jag hade tryckt ner under gräset. Jag försöker att hålla emot lite så att hon ska vänja sig vid ett visst motstånd i linan. Jag vill att hon ska ligga på och vara övertygande om att hon är på rätt spår. Jag tycker att hon har ett lagom tempo och spårar bra. Till skillnad från när jag har lagt spår till Wilma så har jag snitslat duktigt och vid varje apport för att vara säker på att Miso väljer rätt väg. Det är ju dessutom svårt att hålla två spår i minnet, även om jag annars har bra lokalsinne. Jag missade dock att snitsla en pinne och glömde bort att jag hade lagt den just där, den låg lite gömd i en grästuva. Men Miso stannade upp och snokade reda på den, duktiga fisen! Vi ska fortsätta att träna på ovan nämda saker och jag tycker att vi är på god väg  

Wilmas spår blev inte fullt så svårt. Men jag försökte att trycka ner pinnarna under mossa och gräs och bakom stenar. En anlednin (förutom att jag är för slö) till att jag inte har snitslat åt Wilma är att jag har misstänkt att hon ser snitslarna också. Hon går allitd med nosen i backen, men det hindrar inte Wilma från att ha full koll. Idag fick jag bevis för att det faktiskt är på det sättet också. Det satt gamla snitslar uppe som någon missat eller bara struntat i att plocka ner. En liten bit följde mitt spår dessa snitslar. På ett stället reste sig Wilma mot ett träd och kollade in snitslarna, fortsatte sen att spåra. Några fördelar med att väldigt sällan ha snitslat Wilmas spår, är att jag dels har fått lära mig att lita på henne, och dels läsa av när hon har spåret eller ej.

Jag är mycket nöjd med båda spårtjejerna idag.

Det ar inte så dumt med den strålande sol som kom fram på eftermiddagen, så härligt, åh vad den här våren är välkommen!

På eftermiddagen åkte jag hem till Ingela och länsade hennes frys på fåglar som hon varit iväg och köpt. Nu är frysen full av döingar och i morgon ska Miso få prova på lite vilt. Håll tummarna för sol även i morgon!