Peter påstår att han känner sig lite instängd ibland...

Min lilla fis är väldigt trött. Räknade ut att det igår var 53 dagar sedan löpet började, så enligt Miso så är det nog dags för hennes valpar att komma snart. Pratade med Annica, Misos uppfödare igår, och hon tror som jag att Miso är efterlöpsseg, kanske lite skendräktig. Syrrorna har varit likadana, mer eller mindre. Känns bra att höra även om det just nu känns lite som att kliva i tuggummi när vi tränar. Jag började fundera i alla banor, Borrelia, Ehrlichios, vitaminbrist...

Hon har varit så seg så igår när vi gick promenad och hon drog i kopplet blev jag t o m lite glad. På eftermiddagen gick jag ut och tränade lite inkallning med nostarget mot handflatan. Hade inte tänkt träna Miso, men hon kom galopperande och tyckte det var jättekul. Så krafterna finns där. Innerst inne har jag nog hela tiden trott löprelaterat ändå, eftersom det stämmer så bra in på tiden. Dessutom så är hon väldigt hungrig, står och slickar både hennes och Wilmas matskål långt efter att det är slut. Hon tigger dessutom vid matbordet, något hon aldrig har gjort annars. Ska avvakta några veckor och se om det vänder. Vi får ta det lungt med träningen. Köra korta pass och sånt som är lite peppande. Inga krav.

Jag tänker vänta tills nästa löp och se hur det blir och ta ställning sen till om jag ska kastrera henne. Jag ska inte ta några valpar och är det så här segt varje gång så försvinner ju nästan tre månader per år på löp/efterlöpsseghet. Dessutom slipper man ju trassel med löp och minskar riksen för livmoderinflammation. Men det kanske är ett år innan jag behöver ta det beslutet.