I torsdags var vi på jaktkurs igen. Vilken skillnad från första kurstillfället när vi höll på att blåsa bort och frös häcken av oss. Nu har äntligen våren kommit på riktigt.

Denna gång stod sök på schemat. Vi fick börja med varsit stort sök, där de som ville fick låta hundarna titta på när dummisarna lades ut. Eftersom Miso behöver lite mer dragning just nu så lät jag henne se på. Första dummyn hade hon bra fart ut och kom direkt in. Nästa sprang hon för långt ut, utanför sökområdet. Hon ville inte lyssna på inkallningssignalen och jag blev beordrad att gå ut och hämta henne. Men då kom hon tillbaka inom området och hittade till sist en dummy som hon kom in med. Den sista som jag lät henne ta, släppte hon då jag nejade henne för att hon letade vidare fast hon hade en i munnen.

TANKE: Vi måste träna på inkallningssignal, under störning och med bra belöning.

Nästa övning var närsök, där vi hade gömt dummysarna åt varandra. Även denna gång fick Miso titta på. Här hade Miso bra intensitet och var taggad att springa ut och hämtade alla tre utlagda. Belöningen för henne var att få springa ut och hämta en till och det fungerade.

TANKE: Miso blir taggad av att det är lite svårt. Hon har tendens att vilja byta och blir lite segare när jag nejar henne. Avlämningarna måste bli bättre och jag ska prova med att lägga ut en avståndsbelöning som hon får hämta eftersom hon verkade ta det som en bra belöning att få jobba mer.

VILTSPÅR

I morse fick Miso ta ett viltspår som legat 24 timmar. Spåret var ca 200 meter långt, med återgång och bloduppehåll. Terrängen var mestadels ganska öppen skog, även lite snåriga partier och förbi sumpig mark bredvid stora vattenpölar. Vi hade tur som tog spåret på morgonen, för strax efter att vi var klara så började det regna.

Spårstarten.

Jag tyckte hon löste uppgiften bra. På ett ställe var vi tvugna att gå tillbaka till där jag visste att hon hade spåret. Jag hade satt mossa i träden istället för snitslar, lite svårare att se på avstånd.

Jag var säker på att återgången var vid ett visst träd och försökte att få Miso att plocka upp spåret där, men hon envisades med att fortsätta dra framåt. När jag höll emot och hejdade henne så snurrade hon runt lite. Jag blev osäker och lät henne fortsätta framåt, mycket riktigt så var spåret där .

Återgången fixade hon också, sen blev det lite svårt igen med bloduppehåll, men vi redde ut även detta och sen var det inget problem att hitta klöven.

VAD HAR JAG LÄRT MIG AV DETTA? Lita på hunden!

Duktiga fisen!