Eller nästan... vi ska få hämta igen en gång som vi har missat också.

Idag som avslutning så hade Lena satt upp fem stationer, som ett litet WT. Eftersom vi var sju ekipage så hann vi bara med fyra. Då en del tog lite längre tid och det skulle bli bra och rätt.

NÄRSÖK

Ett litet närsök med fyra dummys lades ut 15-20 meter bort, utan att hundarna fick se. Det låg en dunge av tallar på en liten bergshöjd. Ganska väl avgränsat område och hundarna fick ta sig från vägen vi stod, över ett lite öppnare område och upp för den lilla kullen. De var tvugna att plocka in minst 2 stycken dummys.

Första skicket kom Miso på höger sida om talldungen, eftersom vinden låg på från höger så gjorde hon en vid båge och kom ner på framsidan av kullen. Här visste jag inte om jag skulle hejda henne. Men eftersom vi inte är klara med dirigeringar så ville jag inte strula med det. Hon tog sig upp för kullen igen för egen maskin. Jag blåste närsökssignal lite för tidigt och Miso doppade ner nosen fem meter från talldungen. Jag slutade att blåsa och hon kom till sist i rätt område och jag kunde lägga på signalen igen och hon hittade den första dummyn. Övriga två skick sprang hon klockrent ut och hämtade snabbt in två stycken till.

TANKE: Vi måste träna mer på närsökssignalen. Det är viktigt att tänka på hur vinden påverkar och när och hur man använder signalen. De två sista skicken kom hon på vänster sida om dungen, jag lade på signalen precis vid rätt tidpunkt, hon doppade ner nosen och fick upp en dummy på en gång. Om hon bryter för mycket mark ska jag stoppa henne tidigare.

DOLT LINJETAG MED MARKERINGSSTÖRNING

Det här var svårt, har vi aldrig gjort. En markering kastades och sen skulle vi skicka hundarna åt ett annat håll där små närsöksdummysar var nertryckta i mossan. Sen fick de ta markeringen.

Miso markerade bra, men sen hade hon svårt att släppa den för att ta linjetaget. Hon sprang rakt ut dit jag pekade men vek efter fyra meter av för att istället ta markeringen. Kastaren var snäll nog att plocka upp den så att hon inte skulle få utdelning. Miso vägrade att lyssna på min inkallning eftersom hon ju visste att det låg något där ute. Jag fick gå ut och hämta henne. Samma sak hände skick två på linjetag, men då kunde jag stoppa henne och ta tillbaka henne till mig. Då gick jag själv och tittade lite där linjetaget låg och tredje skicket sprang hon rakt ut och plockade in en. Sen fick hon ta markeringen och det var inget problem fast hon hade strulat ganska mycket innan.

TANKE: Vi måste träna mer på inkallningssignal. Det är svårt att bryta henne då hon jobbar. Annars måste vi bara träna mer på denna övning och att det kan vara många olika saker som händer växlingsvis. Och att man måste lyssna på mattes dirigeringar.

DUBBELMARKERING

Miso markerade både bra. Den första sprang hon rakt ut och hämtade in. Den andra sprang hon först ut rätt och borde ha hittat för hon var precis rätt. Men sen började hon hitta på annat – äta gräs och sväva tillbaka mot platsen där den första dummyn hade legat. Jag försökte att bryta, men återigen lyssnade hon inte. Jag bad då kastaren säga åt henne på skarpen och då kom hon tillbaka till mig.

TANKE: Miso markerar jättebra, men måste bli bättre på att lita på sig själv, att det faktiskt ligger något där hon först trodde.

MARKERING OCH LINJETAG

Fjärde stationen kastades först markering och sen smögs en dummy ut på samma ställe. Miso fixade både markering och linjetag utan problem.

TANKE: Vi får åka svårighetsgraden lite mer, med avstånd och var markeringarna hamnar.

Jag tycker att Miso skötte sig strålande ikväll. Alla tycker att det är så stor skillnad på henne nu mot när vi först började kursen. Med tanke på att hon var en riktig zombie då så är det klart det märks skillnad. Nu är det full fart och en hlet annan intensitet i arbetet. Så himla roligt. Och med tanke på att vi inte kunde träna ordentligt under två månaders tid så har hon ändå hämtat igen ganska mycket de senaste två veckorna.

Outtröttlig spårare som älskar sitt jobb

Hundar hjälper viltforskare världen över att hitta svårupptäckta djur. De mest högintensiva och outtröttliga hundarna tränas i USA till att bli överlägsna ­spårare.

Tränade jakthundar kan undvika varg

Med träning skulle färre jakthundar dödas av varg. Om hunden lär sig att enbart intressera sig för det viltjägaren vill ha, kan kanske så mycket som hälften av vargangreppen undvikas, enligt rovdjursforskare.