karinochwilma

Alla inlägg under maj 2012

Av karin - 28 maj 2012 20:38

I helgen satt jag inte och jobbade en sekund, så jäkla skönt!!! Peter drog iväg fredag kväll för att segla Ornö runt, och lämnade mig och hundarna själva hemma. Genast drog vi nytta av detta och de fick sova i husses säng. Jag tycker inte att det är bekvämt att ha hundar i sängen, men ligger de bredvid i husses säng så är det bara mysigt, förutom viss hårsanering sedan.


På lördagen var jag ute och fixade i trädgården på förmiddagen. Även om hela trädgården är grävd och rörig så måste jag ha viss ordning runt omkring mig i alla fall. Det halvmeter höga gräset slogs med trimmer. Jag flyttade runt utemöbler och gjorde olika grupper, krattade och borstade. Det blev riktigt fint, byggplats till trots. På söndagen när Peter kom hem tömde vi och gjorde ren dammen. Nu är den påfylld igen och ser jättefin ut, med en porlande liten bäck. När vi har byggt klart har jag en bild framför mig hur jag vill ha trädgården. Många olika ställen där man kan sitta beroende på hur solen står. Lite vilt, rufft och dekadent - som en fransk lummig trädgård. Med murgrönor som växer i träden, vildvin som väller över stängslet, rosor och blommor som klarar sig mestadels själva. Vi har så stor trädgård så det får plats med allt. Men jag vill inte ha för mycket fix.


På söndagen var det dags för Wilmas och min agilitydebut. Vi var på klubben tidigt för att hjälpa till och fixa i köket. Wilma tyckte det var jättemysigt för Kias son Mikael satt och kliade henne stor del av tiden, hon lyckas då alltid hitta någon välvillig person som kan klia på magen.


Först ut var hoppklasserna. Wilma var jätteduktig, det gick dock lite långsamt (eller ska vi säga lagom fort för mig), för vi fick tidsstraff. Jag tror bantiden var 55 sek och vi tog den på 1:09. Men vi var helt felfria! På agilitybanan blev det lite som jag befarat. Wilma var betydligt snabbare nu och hann ta hindren åt båda håll, varpå vi diskades. Vi hade jättekul och hon är så himla duktig. Med lite mer rutin och en handligskurs för mig så kommer vi att få mer säkerhet även när det går snabbt. Vi kom fyra av tio ekipage, det tycker jag är bra jobbat av några som bara har tränat agility en månad :-) Wilma tycker i alla fall att det är vansinnigt kul och då blir jag också glad.

Av karin - 24 maj 2012 20:41

Igår var tredje gången på agilitykursen (egentligen 4:e, men vi har missat en gång). Nu är alla hinder utom gungan igenomgångna och de hade börjat länka ihop fler hinder. Wilma har bara provat längdhoppet en gång förr så det ville jag göra igen. Viadukten hade hon aldrig kört. Hon tog båda som det mest självklaraste. Även kombinationerna tog hon utan problem. Eftersom Wilma tar alla hinder utan problem så går vi lite fortare fram än det är tänkt på kursen och Lotta har börjat att kommentera lite detaljer som jag ska tänka på, kontaktfält, hur man kommenderar etc.


Förhoppningsvis kan vi gå förberedande tävlingskurs i höst som innehåller mer handling, för det är det jag behöver, nu när Wilma gör det hon ska.


I tisdags var vi på klubben och då var Linda där och visade mig och Helena lite framförbyten, bakombyten och blindbyten... Ja ni fattar... Det räcker inte bara med att springa och visa hunden, man ska vara på rätt ställe för att vinna tid... Jag fick beröm av Linda i alla fall att jag kunde springa och peka åt rätt hålla samtidigt ;-)


Idag har vi haft vilodag. Jag håller på att avsluta jobb som jag har hållit på med i två månader. Ska bli såååå himla skönt att få komma ur jobbdimman. Jag börjar att känna mig rejält sliten eftersom hela livet blir upp- och nervänt. När de här jobben är avklarade kommer jag förhoppningsvis få mer tid över för hundarna. Lägga spår etc.


På söndag är det KM på nacka. Då ska jag och W köra hoppklass och agility. Debut som agilityekipage :-)

Av karin - 20 maj 2012 20:42

Jag arbetar fortfarande mycket och hinner inte vara ute med hundarna så mycket som jag skulle önska i det fina vårvädret. Till råka på allt så håller vi ju på och bygger hemma också så det finns en del att göra.


Varannan-dag-träning fungerar ganska bra. Jag har bestämt att ta det lite lugnt med jaktträning för Miso och satsa på lydnad och samarbete. Träningspassen ska jag försöka göra korta men effektiva. På morgonen när vi ska gå promenad är hon väldigt alert och då har jag plockat ut henne på tomten och tränat 5-15 minuter. FF och läggande. Hon har varit riktigt taggad och med på noterna, precis så som jag vill ha henne. Igår körde jag tvåans apportering. Hon sprang ut, plockade direkt upp apportbocken, vände om och SPRANG in till mig. Det tror jag är första gången hon har gjort  


Vi har även tränat jakt, men jag har försökt lägga det på en nivå som håller hennes motivation uppe, men ändå utmanar henne lite. Jag, Helena och Annika hade en riktigt bra träning både i fredags och idag. Miso har visat sig mer arbetsvillig och följsam än på länge. Det känns riktigt bra och vi kommer förhoppningsvis att kunna bygga upp fart och lyhördhet vartefter.


Med Wilma har det blivit agility. Det är riktigt kul för det känns som om hon har hamnat i sitt rätta element. Hon är extremt taggad men kan hålla sig i skinnet och ta direktion jättefint. Vi har inte kunnat träna på riktigt alla hinder eftersom en del av dem är inlåsta på klubben, men de hon har provat har hon tagit sig an utan tvekan. Igår fick hon till en bra teknik på gungbrädan. Det kanske var en engångsföreteelse, men det verkar som om hon har accpeterat att den rör på sig och låter och att hon måste till kontaktfältet. Jag tar det ju givetvis fortfarande vädigt lungt på gungan (så lungt det går när hon kommer som ett jehu...), jag vill ju inte att hon ska råka ramla av och börja tveka.


Det är svårt att hinna med för hon är så jäkla snabb, jag måste ju försöka ligga före och styra henne eftersom hon lätt kan "råka" ta ett hinder hon inte ska ta på vägen. Är jag för långsam så kan hon t ex springa balansen åt ett håll och sen vända och springa tillbaka.  


Det är kul, men det är en utmaning fysiskt för mig. Jag måste verkligen börja att träna.  

Av karin - 17 maj 2012 22:16

Eftersom vårt byggprojekt på allvar har dragit igång här hemma och jag fortfarande har alldeles för mycket jobb så har det blivit lite si och så med träningen. Miso har fått 5 minuters lydnadsträning på morgonen, innan vår morgonpromenad. Då är hon som mest taggad och har rätt attityd.


Wilma har fått nöja sig med bara promenader, men idag träffade vi Susanne/Pebbles och Helena/Lystra/Vilja för lite agilityträning på klubben. Wilma kan inte fort nog komma ut på agilityplan. Hon provar alla hinder hon hinner med innan vi ens har börjat att träna.


För att bara ha gått agilitykursen 2 tillfällen och sen tränat lite själva så är hon otroligt duktig. Hon har tagit alla hinder jag har presenterat för henne. Slalomen är såklart det svåraste. För min egen del så är det svårste att hinna med henne. Det vi fortfarande inte har är bra handling. Det där med att vara på rätt sida vid rätt tillfälle, att jag är på rätt sida etc. En stooor utmaning för mig kommer att vara att komma ihåg banan och vara på rätt ställe för att det ska flyta på så bra som möjligt.

Av karin - 12 maj 2012 21:52

Idag ställdes Miso ut i ökl i Ulriksdal. Det var duktiga Sofia som ställde henne, jag är så tacksam för jag hade inte kunnat göra det lika bra själv. Miso är ju inte van att stå och som Sofia sa, det är något man måste träna från valpstadiet. Något vi inte har gjort. Miso var så söt för när Sofia sa "stå" så erbjöd Miso hopp-stå. Det är ju det hon har lärt sig .


Jag har under veckan gjort lite hemläxa och tränat några minuter varje dag på att bara stå. Något lite har nog träningen gett för jag tyckte det såg riktigt bra ut, i alla fall mycket bättre än de två gånger tidigare då jag har ställt henne. Såklart så plockade Sofia fram det allra bästa hon kunde, med de förutsättningar som fanns.


Jag tycker i alla fall att Miso var jättefin och när Peter hörde hennes kritik så utbrast han: – Men, det låter ju jättebra!


Dagens kritik med kvalificering "Excellent":

"Utmärkt typ. Vackert välskuret huvud. Bra hals. Stark rygg. Något lång i länden. Utmärkta ben och tasssar. Välvinklad fram och bak. Rör sig med bra steglängd från sidan. Ngt trång bak. Utmärkt päls. Välvisad och välpresenterad."


           

Av karin - 5 maj 2012 19:24

Var på klubben häromdagen och körde hinder och slalom. Hinder tog Wilma fyra på raken och jag kunde springa med utan att hon vände sig mot mig. Jag sprang med och belönade i slutet.


Slalom gick också jättebra. På kursen i onsdags fick jag lära mig ett annat sätt än det jag fått tips om tidigare. Man står med ansiktet mot hunden på motsatt sida än det hunden ska gå in, och backar sen för varje pinne. Wilma fattade snabbt att hon skulle gå in från rätt sida och jag kunde sätta henne på helt motsatt sida och gick ändå rätt. När jag backade så tog hon slalomen automatiskt. Med tanke på att hon aldrig egentligen har kört agility förr så greppar hon alla nya saker snabbt. Hon är rolig att arbeta med.


Miso var hos Sofia och blev trimmad, sen fick jag lite tips om hur vi ska träna inför utställning. Jag fick en del att tänka på. Sofia är så otroligt diplomatisk, men jag förstår att JAG har en hel del att tänka på. Tur att jag får hjälp att ställa Miso, för det är något helt nytt och som inte kommer naturligt för mig. I vilket fall så praktiserade jag lite av det som Sofia hade lärt mig när vi var på klubben, och Miso gick redan då mycket bättre. Nu gäller det att jag kan hjälpa Miso att få lite mer förväntan på att bara stå still. Hur lätt är det?!!!

Av karin - 3 maj 2012 21:52

Igår fick vi prova på långhopp, slalom och kontaktfält på balansen. Hindren och tunnlarna var också framme.


Vi fick börja med väldigt enkelt långhopp och kunde öka svårigheten snabbt. Hoppen känns inte som svårt för Wilma, svårigheterna gissar jag blir när det kommer fart in i bilden och när jag ska springa med. Slalomen är ju trixig, Wilma fattade snabbt att vilket håll hon skulle komma in ifrån. Det märks ju att hon är en "mogen" (öhum) kvinna, som har varit med om en del. Hon är ju van att bli tränad och förstår snabbt nya saker. Hon var dock lite söt när hon försökte använda slalomställningen som fottarget. Slalomen är nog det vi kommer att få träna mest på.


Instruktören tycker att jag kräver för mycket av Wilma och berömmer henne för lite. Men jag vet ju vad hon kan och jag är van att dämpa henne snarare än att tjoa för mycket. Skulle jag göra det i lydnaden så går hon ju i taket. Agilityn är visserligen annorlunda och något nytt, men den är också mer självbelönande. Hon älskar ju att springa och hoppa.


Jag har ju använt nosttargetplatta i kontaktfälten, jag kunde snabbt ta bort targetplattan och göra targetöverföring på nedersta delen av kontaktfältet. De andra ställer godisskålar i slutet av kontaktfältet. För W:s del så är det bättre att hon inte ser godiset eftersom det då lätt blir lite slarvigt. 


Nästa gång ska de köra däcket. Jag kommer inte att vara med då tyvärr. Jag tror att däcket kan bli en utmaning då det är lätt att smita förbi på sidorna. Men W har ju överraskat mig varje gång med att klara mer än jag tror.

Av karin - 1 maj 2012 22:03

Igår träffades jag och Annika i lilla skogen som ligger mellan våra hus. Så bra att ha någon som tittar på när vi jobbar och kommer med förslag. Det kan vara små ändringar. Jag tror att jag har blivit lite handlingsförlamad p g a att Miso har varit svårttränad. Med Wilma har jag enklare att hitta lösningar, vi kan varandra rätt så bra vid det här laget, även om hon konstant överraskar mig med nya påhitt. Men det har jag liksom vant mig vid.


Med Miso däremot så har det varit så ojämnt, ibland taggar hon till och andra gånger har hon varit helt omöjlig att träna. Men med rätt medel/sätt så taggar hon till. Jag måste verkligen bli bättre på att hitta de knapparna. Det är två helt olika sätt att träna ett energiknippe och en mer eftertänksam typ.


Med Wilma måste JAG vara mer lågmäld. På agilitykursen så tycker det att jag inte berömmer henne tillräckligt. Men jag vet ju att hon går i taket om jag tjoar för mycket. Med Miso måste jag peppa mycket mer och ta mindre kliv i träningen.


Idag var jag och Helena på klubben och plockade fram en massa agilityhinder. Hade ni frågat mig för ett år sedan hade jag sagt att jag ALDRIG kommer att träna agility. Har alltid tyckt att det verkar lite bökigt att träna p g a att man måste rådda så mycket med hinder. Men det är det värt. Wilmenlund tycker det är så himla kul.


Idag provde jag att skicka henne över 5 hinder på rad, Helena stod med godisskålen. Jag sprang med vid sidan och det fungerade bra. När jag har tränat själv så har hon sökt sig mot mig då jag springer bredvid.


Med gungan så började jag först att träna kontaktfält, sen fick hon gå sakta och stanna på mitten för att hitta balanspunkt. Till slut kunde jag släppa gungan ganska högt upp och hon stannade kvar på den fast det dunsade och lät ganska mycket. Duktiga Wilmenlund, övervinner obehagskänslor tack vare att det är så roligt.


Slalomen får jag hjälpa henne genom att luta kroppen mot hindren vid varje vänstersväng.


Miso fick också prova lite hinder. Det är nog bra för hennes självförtroende. Med Helenas hjälp så klarade hon både tunneln och släpet. Till slut sprang hon igenom själv. A-hindret gick också bra. Hon är betydligt mer försiktig än Wilma.


Som avslutning fick Miso dra bildäck 4x50 meter.

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2012 >>>

Skapa flashcards