I söndags var vi hos Annica, Misos uppfödare, för lite jaktträning.

Det var ju länge sedan vi tränade jakt och det märktes. Det vi har bättre nu är följsamheten i fotgåendet. Det måste bero på lilla lydnadsträningen vi har ägnat oss åt i vinter. Dessutom är avlämningarna bättre nu än de var i höstas. Nu är det dags att damma av dummysarna igen.

Igår tränade jag både Wilma och Miso. Med Wilma körde jag tvåans moment. Hon är ju så på och tycker det är så roligt. När jag har tränat hakan i backen så har Wilma legat bakom min rygg och gjort hakan i backen på kommandon jag gett Miso. Wilma, min gulliga lilla stolla och gosegris.

PLATSLIGGNING

Just hakan i backen-momentet lossnade lite häromdagen. Jag lade ner Miso och kastade lite leksaker som störning runt ikring henne. Och då verkade det som om det ramlade ner en polett. Det hon tycker är svårt är när jag ger kommandot "plats" då jag står vid henne sida, hon förstår liksom inte. När jag sen ställer mig framför henne så lägger hon ner hakan. Hemma har hon kunnat lega nästan 2 minuter då jag står 2 meter ifrån, men utomhus så har det varit svårare. Idag när vi tränade med Helena och Annika så gjorde vi en platsliggning det första vi gjorde. Det gick sådär. Väl mycket störning med en tant som kom gående och gjorde en praktvurpa precis intill alla hundarna och en liten bjäbbig hund som sprang omkring. När vi hade tränat igenom det vi skulle så lade jag ner henne igen när Helena tränade Lystra, och då kunde Miso ligga riktigt länge.

FF

Det går bättre och bättre, idag var Miso riktigt allert och på hugget. Hon plogar lite, men just nu satsar jag mest på attityden att hon ska vara med mig och ha kontakt.

LÄGGANDE/STÄLLANDE

Miso tar egna initivativ och lägger sig. När jag nejar henne så blir hon lite osäker och börjar att dels gå lite bakom mig i FF och blir allmänt seg. Kör jag framifrån så gör hon det nästan 100% rätt.

INKALLNING

Då Miso är trött lägger hon sig gärna då jag lämnar henne. Därför kör jag växelvis med att gå ifrån henne och belöna att hon sitter kvar och växelvis en rak inkallning. Miso har ganska bra ingångar, men sätter sig inte.

HOPP

Går bra, men vi har inga ingångar.

APPORTERING

Ettans är inga problem. Tvåans börjar farten in att komma allt mer. Nu har jag belönat med boll direkt då hon plockat upp apportbocken. Jag vill avdramatisera apportbocken eftersom den har varit lite väl värdefull för Miso. Bollen ska vara lika mycket värd.

Som jag tidigare har konstaterat så måste jag köra mycket korta pass med Miso. Idag blev det väl långt. På slutet latjade vi lite och lekte mest. Jag körde rutan med Miso och vi sprang och lekte mycket.

Tack Annika för att du var så juste och hämtade och lämnade mig!

Strålande solsken och några minusgrader. Vi har tagit långa härliga promenader både igår och idag. I går eftermiddag var jag och Peter nere och bastade. Det var så stilla och fint på Baggen och medans vi satt där gick solen ner och lämnade en rosa kvällshimmel. Det är så mysigt nere vid bastun med tända lyktor och skenet från bastuaggregatet. Genom ett stort fönster kan man blicka ut över hela Baggensfjäden när man bastar.

Jag har dessutom hunnit vara pysslig, skissat på husutbyggnad och suttit framför brasan och myst med Peter och hundarna. Fler såna dagar vill jag ha!

LYDNAD MED MISO

På dagen hann jag även med lite lydnadsträning med Miso här på tomten. Hon var helt med på noterna och vi gick fotgående mellan träden. Jag har börjat att förlänga sträckerna nu och lagt in höger- och vänsteromhalter.

Hon klarade 5 av 5 läggande under gång. Hon lägger sig inte blixtsnabbt, det får vi träna på mer separat. Dessutom chansar hon ibland och lägger sig fast jag inte har gett kommando då vi går fotgående. Igår lade jag in nonsensord och sen "Ligg", för att hon ska lära sig att lyssna på rätt kommando.

Vi körde även lite hopp, både ettans och tvåans. Tänker att det är lika bra att träna in tvåans moment samtidigt eftersom ettans dels inte är så många och sen har ju tvåan en del saker som ingår i appellen.

VILTTRÄNING

Även idag blev det lite träning efter promenaden. Igår plockade jag fram lite fåglar och en kanin. Mitt förråd med döda djur börjar att sina, så det måste nog bli en tur till vilt-Janne snart.

Kaninen var fortfarande för frusen, men jag lade ut två duvor och en kaja på ett sök på tomten. Miso hade full fart ut och hittade genast den ena duvan. Hon släppte den dock framför mig. Medans hon hämtade in de andra två smög jag ut duvan åt andra hållet, samma med nästa duva, kajan kastade jag åt ett annat håll när hon såg på. Vi tränade lite stadga i fotgåendet, vilket gick bra. Hon tog linjetagen bra och hämtade in duvorna och fick sen ta kajan.

Eftersom hon gärna släpper viltet framför mig så tränade jag lite avlämningar på nära håll. Först fick hon göra nosduttar i handflatan, sen kommenderade jag apport så hon tog duvan och så fick hon göra nosduttar mot handflatan med fågeln i munnen. Jag blev glatt överraskad då hon tog fågeln i munnen då jag sa apport, det har hon inte gjort förut.  

Det är nog lydnadsträningen med apportering som har gett resultat.

Jag lade ut fåglarna igen på linjetag. Denna gång hade hon lite sämre tempo in, men jag fick alla tre fåglarna i handen!

I morgon åker jag och Helena till kennelmamma Annica i Eskilstuna för träning och samtidigt hämta hem Vilja som har varit där på SPA-behandling när H var på semester. Det ska bli kul att träffas och träna.

KOMMANDE ROLIGHETER

Annat att se fram emot är att jag har bokat provapåjaktprov hos Eva Thorén Söderström och Sofi Piehl i april och sen helgkurs uppe i Edsäng hos Eva i juli, ser sååå mycket fram emot det!

Och tänk att det bara är ungefär 3 månader till våren! Fast jag hoppas lite på skridskoisar innan. Håller de här några få minusgraderna i sig och det inte blåser eller snöar så går det snart att åka på insjöarna här. Har fått rapporter från Sandviken där det är fantastiska isar, så det kanske blir en tur dit om vädret håller i sig.

MÅLEN FÖR 2011

Jag börjar med målen för 2011. Med Wilma skulle jag tävla appell och lk 2, båda genomförda och appellen avklarad. Tvåan har vi ännu inte klarat av. Den första gången på våren avslutade Wilma med att spela död på fjärren och domaren sa att det blir bättre när hon har mognat lite, du vet unghundar... Den andra gången vi provade lk2 var på Nacka Cup i november och hade det inte varit för att Wilma tyckte platsliggningen var så läskig och satte sig upp så hade vi haft lk2 avklarat också.

Med Miso hade jag som mål att tävla lk1 och appellen, göra MH och ta viltspårschampionat, samt träna mycket jakt. Tyvärr så var Miso otroligt seg tre månader runt löpet, det var som att ha en zombie i andra änden av kopplet. Hela våren kunde jag nästan inte träna något alls med henne. Men vi genomförde MH och fick ett viltspårschampionat. I övrigt fortsatte jag att träna både lydnad och jakt i den mån det gick och försökte höja den låga motivationen för all typ av träning.

För egen del var målet att bli mer strukturerad samt läsa alla hundträningsböcker jag har hemma. Kan inte säga att jag har uppfyllt något av de målen. Däremot har jag enträget fortsatt att träna Miso fast det ibland kändes helt meningslöst. Men med mycket uppmuntran och lek så kunde vi öka motivationen och därmed har det bara blivit roligare och roligare att träna också.

JANUARI

Den kalla vintern gjorde det i stort sett omöjligt att träna utomhus. Som tur var har vi driftiga människor i klubben som fixade ridhusträning.Vi var även i en inomhuslokal några gånger. Det var mest träning med Wilma som gällde. Jaktträningsgängen trotsade ändå all snö och kyla och pulsade ut i skogen. Misos och min träning gick mest ut på att motivera och hitta bra belöningar.

FEBRUARI

I början av februari gick ett ryckte om att en varg smök omkring i våra trakter. Vet inte om det verkligen var så, jag hittade lite djurdelar från rådjur i skogen (och på tomten hemma!), men det kan ju lika gärna ha varit något annat rovdjur.

I februari jobbade jag mycket i stan och hade Miso med mig på dagarna. Hon var så himla duktig, vilken fröjd med en cool hund. Vi åkte buss, tunnelbana, promenerade genom stan och hon låg långa dagar inne på kontoret utan att klaga.

Miso 14 månader gammal, började även sitt första löp i slutet av februari. Gisses vad hon blödde. Vi låg väldigt lågt med all träning under denna perioden.

MARS

  Peter och Wilma var passiva deltagare på jaktkurs i Sorunda.

Mars inleddes med myckt jobb, lika bra det. Miso var så seg i kolan så att man fick knuffa henne ur tv-soffan när hon skulle ut och kissa på kvällen. I slutet av mars var vi i alla fall med på jaktkurs i Sorunda. Det kändes viktigt att hålla igång även om Miso inte riktigt var med. Men under den jaktkursen så tände hon till för första gången på hela vintern.

Så fort snön började att smälta började jag lägga personspår med hundarna.

APRIL

Viltspårande med Miso gick bra.

I april började jag viltträna med Miso. Som med allt annat så var hon högst tveksam. Väldigt intresserad, men ville inte gärna ta dem i munnen.

Helena och jag började dessutom på en jaktkurs för Lena i Ågesta. Fortfarande kämpade jag med motivationen. Men i april tränade vi väldigt mycket jakt och farten och intresset började komma allt mer. Det som jag trodde att jag hade stadga visade sig mest bero på löpslöhet. När den släppte allt mer så började Miso att knalla och hitta på egna saker. Jag blev liksom tagen på sängen. Eftersom jag hade fått ägna så mycket tid åt att peppa Miso så var jag inte beredd på den där egna viljan. Jag var dessutom rädd att vara för hård mot henne eftersom jag var rädd att hon skulle tappa motivationen.

MAJ

Många härliga träningar med jaktgänget.

Kurs hos Eva Thorén i Edsäng.

I mitten av maj gjorde Miso MH. Det gick ungefär som förväntat. Hon tyckte spökena var väldigt läskiga.

I slutet av maj var vi på ett fantastiskt roligt jaktinternat hos Eva Thorén-Söderström i Edsäng. Jag fick mycket hjälp av Eva och även lite pekpinnar.

JUNI

Intressanta träningar med jaktgänget.

Trångt i buren på väg till Unghundsderbyt.

Första 1:an i ökl viltspår fixades för Miso. Jag, Helena och Annica (kennelmamma) åkte ner till unghundsderbyt i Skåne och hade en jättekul helg. För både mig och Miso var det vår första jakttävling. Med varierat resultat men väldigt roligt.

JULI

Semester! Denna sommaren seglade vi upp till norrland. Vi kom upp till Sundsvall där vi stannade hos min bror några dagar. På vägen upp och ner, hälsade vi på vänner och familj. En rolig resa med mycket varierande väder allt i från stiltje och stekande hetta till väl mycket vind, höga vågor, blixtar och dunder.

Sista helgen i juli var vi med på Flatfestivalen, både som funktionär och tävlade. Tyvärr ingen uppflyttning, men Miso jobbade jättebra. Vattenapporteringen som jag hade varit nervös för gick strålande. Fortfarande var det lite problem med motivationen. På linjetaget sprang Miso rakt ut till dummyn, konstaterade att den låg där och gick sen och gjorde lite annat innan hon kom in med den. Andra saker, som exempelvis sök, hade vi tränat för lite på.

AUGUSTI

Vi började att damma av lydnaden och nu var det Wilmas tur att få mer uppmärksamhet. I augusti tog Miso det sista 1:a priset och blev viltspårschampion. Jag började även på allvar ta tag i viltträningen med Miso. Körde nästan varje dag i en månads tid.

SEPTEMBER

Prova-på-jakt-prov hos Eva och Sofi

Eftersom det fanns någon liten idé att tävla med Wilma igen (fast jag aldrig mer skulle göra det), så började jag lite mer fokuserat och med hjälp av bl a Annika (Indy), att träna Wilma. Hon är ju kul att träna med. Det händer mycket knas och improvisationer från hennes sida, men hon fattar snabbt och är så sugen på att jobba.

I början av september var jag och Helena (med tanterna Wilma och Vilja) uppe i Fliken på lydnadsläger för Emma Willblad och Pia Bygård. Väldigt lärorik, men några aha-moments och i trevlig sällskap.

Med Miso körde jag på med jaktträningen och tog lite lättare på lydnadsträningen. Vi fortsatte även våra kursdagar i Ågesta för Lena. Och Lena trodde nästan inte att det var samma hund jag hade med mig som på våren. Ett helt annat tempo på Miso nu.

I september tog vi också den sista seglingen och seglade ner båten till Södertälje för vinteruppläggning. Som alltid var även denna höstsegling helt underbar.

I slutet av september var jag funktionär på ett prova-på-jakt-prov hos Eva Thorén och Sofie uppe i Gullunge/Rimbo. Det var intressant att se hur hundarna jobbade och vilka svårigheter det kan vara på ett jaktprov.

OKTOBER

Då var det äntligen dags för uppflyttning i appellen för Wilmenlunds del. Har ju inte så stor betydelse eftersom vi aldrig kommer att kunna tävla bruks i högre klasser då Wilma är skotträdd. Men det var kul att äntligen ha lyckats.

Helena och jag var en fantastisk vecka i Frankrike, utan hundar! God mat och så fick jag ju rida första gången på 6 år.

NOVEMBER

På senhösten bestämde jag mig för att ställa upp på Nacka Cup med Wilma. Träningarna hade gått bra, men naturligtvis veckan innan så var det en massa saker som började strula. Men det som strulade gick bra på tävling, förutom inkallning med ställande som inte gick alls. Det var det och platsliggningen som gjorde att vi inte blev uppflyttade. Eller vi kanske hade blivit uppflyttade om hon inte satt sig upp på platsliggningen, kommer inte ihåg poängen nu. Tävlingen kändes i alla fall bra, Wilma var jämn och med mig hela tiden och det är nog så viktigt för mig.

När Nacka Cup var avklarat började jag fokusera på Misos lydnad mer. Och det gick bättre och bättre. Mycket motivationshöjande lekar och skoj.

DECEMBER

En härlig promenad på Nyårsafton.

Nyårsdagen intogs den sista skinkan, utan att Wilmenlund fick smaka. Väldigt orättvist.

Fortsatte jag med Misos lydnad.

Miso blev 2 år den 8/12, min lilla fis!

I mitten av december flyttade Lystra hem till oss eftersom henne familj åkte för att fira jul och nyår i USA. Träningen avstannade lite eftersom det tar lite mer tid att gå med tre hundar, även om jag inte tränar Lystra. Jag gick långa promenader och tränade lite med Miso sen.

Det var en hel del oväder i december, men många fina dagar också, speciellt mellan jul och nyår.

Jul firade vi här hemma. Först med glögg i sjöpaviljongen, sen med grötlunch tillsammans med gamla goda vänner och sist med en fantastiskt anrättad marulk. Det var bara jag, Peter och hundarna och vi hade det så lugnt och skönt.

Nyårsafton gick vi en lång härlig promenad i Björnöreservatet för att sen stänga ute alla fyrverkerier. Det var ett fasligt och konstant smällande från 17-tiden till 00.30 på natten. Det gick ändå ganska bra med Wilma även om hon ibland tyckte det var lite jobbigt.

MÅL 2012

WILMA

Bara se till att hon har en trygg värld runtomkring sig och försöka göra roliga saker och fortsätta träna. Vi får se om vi ska tävla något mer, nu har de ju ändrat reglerna för klasserna så 2:an har blivit lite enklare, framför allt för Wilmas del att man inte gömmer sig på platsliggningen. Vi får se.

MISO

• Bli uppflyttade i ökl WT
• Få ordning på vilthantering
• Tävla Lk1
• Tävla appell

KARIN

• Läsa alla mina hundböcker
• Bli mer strukturerad i träningen
• Bygga ut huset och hålla humöret och tålamodet uppe samtidigt
• Få fler tidningsuppdrag
• Komma på något bra och roligt sätt att tjäna mer pengar

GOD FORTSÄTTNING!

Den nya bloggen saknade en massa funktioner så jag byter tillbaka igen.

Förutom stormarna i veckan så har det ju verkligen varit bra hundtränarväder. Torrt, soligt och runt 0-gradigt. Jag har bara tränat Miso i väldigt korta pass.

FF - går bättre och bättre. Från att ha varit ganska seg och långsam i sättande och när hon rättar in sig i fotposition så har hon nu börjat att rätta till sig själv. Jag har gått ett steg i taget och klickat henne ofta. Flyttat åt sidan och låtit henne ta ansvar för att rätta in sig. Liiite tuffare har jag blivit och kräver liiite mer hela tiden.

LÄGGANDE OCH STÄLLANDE

Eftersom vi fortfarande filar på FF så ha rjag bara kört framifrån. Idag växlade jag mellan "stå" och "ligg", hon prickade varje kommando. när jag känner att FF sitter lite bättre ska jag börja kommendera vid sidan.

APPORTERING

Ettans är klar. Tvåans apportering har hon full fart ut och har nu även börjat att plocka upp apportbocken och vända sig mot mig direkt. Förr så tog hon upp apportbocken och ställde sig och tittade bort från mig. Nu ska vi få upp farten in också.

INKALLNING

Full fart in, men lite för mycket fart så hon springer förbi. Jag växlar mellan att kasta boll bakåt när hon ä rpå väg in och över huvudet bakom henne så att hon ska stanna upp lite innan hon når fram till mig. Jag växlar även med att belöna med snörboll vid mig när jag är på väg bort från henne, så att hon ska sitta kvar med förväntan, riks annars att hon lägger sig ner.

HOPP

Tränar hopp ut och hopp tillbaka separat. Nu förstår och väntar hon på kommandot. Vi har fortfarande inte några bra ingångar. Jag växlar med att belöna boll bakom vid hopp och hjälper henne in i fotposition.

PLATSLIGGNING

Hade lite problem med hakan i backen i tisdags då det blåste som bara den och små löv virvlade retfullt runt nosen på Miso. Idag gick det bättre, men hon reagerar fortfarande på minsta lilla rörelse och vindpust och lyfter på huvudet. Jag står drygt en meter ifrån henne, och när det var som svårast störning satt jag på huk framför henne.

Här hemma har vi idag rymningssäkrat baksidan där vi har en liten lägre mur. Nu är det väl själva 17 om inte tollaren ska stanna på tomten hädanefter. Det är inte ofta hon sticker, men efter rymningen häromkvällen med påföljande skitrullning så fick husse nog och tryckinpregnerat virke inhandlades.

I morgon är det nyårsafton. Vi håller oss borta från fyrverkerier. Grannarna tog ikväll fram det tunga artilleriet och det luktade nästan krutrök  . I morgon åker vi ut på Ingarö, till Björnö naturreservat och år går långpromenad och grillar. Så har hundarna fått en riktigt bra utestund innan det drar igång igen.

GOTT NYTT ÅR ALLESAMMANS!  

Nytt webbhotell och nygammal blogg. Vi bloggar vidare i samma anda, fast på ett nytt ställe.

hundliv.romdahl.se

Välkomna!

Grattis Misofiso och alla kullsyskon på 2-årsdagen!   

Min fina Miso har blivit en stor tjej!   

Titta matte, jag kan hakan i backen!

Och spela död.

Wilma blev tryggheten i tillvaron den första tiden hos oss, och är det nog i viss mån fortfarande. Mina älskade söta tjejer.       

Igår träffade vi träninggänget på NBK. Jag började att träna med Miso. En bit in i passet såg jag hur Wilma stod med huvudet i min rygga. När jag sprang dit så hade hon redan hunnit dra upp köttbullpåsen och ätit ur den. Grrr, hon fick sitta i skamvrån ett tag till. Men Wilma ser som vanligt helt oförstående ut "talking about me??!". När det kommer till mat så är hon en mästerlig tjuv. Tur att hon är en så kramgo tjej, annars hade hon varit rätt så billig emellanåt.

Idag tog jag tjejerna till Värmdö BK och körde en halvtimme var med dem. Med Miso är det bäst att hålla det kort och med mycket lek. Nu har hon börjat att bli lite flatbusig. Springer och hämtar snörbollen och drar sen repor runt mig. För andra kan det tyckas vara dumt, men för mig är det glädjande eftersom hon tidigare kan ha sprungit ut, tagit bollen och släppt den för att lukta. Nu tar hon i och för sig rätt så god tid på sig eftersom hon gärna vill packa ihop snöret fint, men sen kommer hon i full galopp mot mig och vi kan kampa och leka.

Nu känns det som om jag ska höja kraven ytterligare ett snäpp. Med högre motivation tål hon nu betydligt mer korrigeringar och nötande. Det varierar såklart i de olika momenten.

LINFÖRIGHET (FF)

Hon kan ha fin fokus, men korta stunder. Släpper gärna blicken mot mig för att titta ner på mina fötter när vi går. Det ser ju lite trist ut. Jag försöker att jobba med mer kontakt. Ibland har hon en tendens att sacka efter. Jag belönar med boll framåt, bakåt med godis i position och med lek varierat. Här måste vi få till bättre fokus och längre sträckor.

APPORTEN

Ettans kan hon jättefint. Jag visar apportbocken på utsidan, jäms med hennes huvud. Hon söker kontakt med mig och får ett kommando, vrider på huvudet och greppar direkt. Tvåans apportering har vi nästan bara börjat med. Här har apportbocken varit värd ganska mycket, varpå hon galopperar ut, plockar upp den men ställer sig sen och tittar. Nu har jag jobbat upp snörbollen så att den är busrolig. Jag har börjat berömma henne precis när hon greppar apportbocken för att hon ska vända på huvudet och titta på mig, då  kastar jag snörbollen bakom mig. Vi har börjat att få snabbare greppanden och bättre fart in.

LÄGGANDE OCH STÄLLANDE

Har nästan uteslutande kört det framifrån, men de senaste träningarna vid sidan. Hon kan skilja på "Ligg" och "Stå" de flesta gångerna. Mitt problem är att hon inte hänger med i framåt marsch och att hon tar eget initivativ och stannar/lägger sig innan mitt kommando.

HINDRET

Har bara tränat på tvåns hopp de senate 1-2 veckorna. Det fungerar bättre och bättre. Idag fick vi dock en massa störning av en liten kelpie som de körde budföring med alldeles intill. Den såg bra rolig ut som lekkamrat och hon hade svårt att släppa den. När hon ändå gjorde det och hoppade ut från mig fick hon massor av beröm och lek.

TANDVISNING

Har vi aldrig tränat tidigare. I ridhuset i söndags ville hon gärna resa sig upp och kolla in godisfickor. Igår fick jag hjälp av Annika och Sofia och till slut så förstod hon att det var bäst att sitta.

IKALLNING

Hon kommer i full fart men har inga snygga ingångar vid min sida. Har hittills bara premierat farten och struntat i ingångar.

RUTAN

Vi har börjat lite smått med rutan denna vecka. Jag lägger en leksak väldigt synligt och kommendrar. Miso har sprungit in i rutan varje gång.

FJÄRREN

Vi har ju hållt på med fjärren sedan hon var liten, även om det bara är på korta, korta avstånd.

Jag tänker att jag ska träna in tvåans moment lite parallellt. Dels så är det ju inte så många moment att träna in i ettan och det kan bli tjatigt att träna samma varje gång. Dels så är det väl bra att forsätta utveckla så länge det inte är något som krockar och kan påverka ettans moment.

Miso är dålig på att sätta sig vid min sida. Kör vi hemma så gör hon det jättefin, nära och rakt. Ute blir det gärna lite snett, för långt ut eller helt bakom så att hon sitter med sidan mot mina vader. Måste träna mer på detta så att man slipper hålla på och dutta med hunden så att den ska komma in och sätta sig vid min sida.

WILMENLUND

Igår var jag så arg på henne för att hon hade glufsat i sig köttbullarna så hon fick bara göra några saker. Idag var hon pigg, glad och med på noterna.

FF

Känns väldigt bra. Jag gör ganska långa FF pass med alla tempon i alla vändningar, halter och marsch.

APPORTERING

Har börjat lite med hopp apport. Tvåans apportering gör hon oftast väldigt bra.

RUTAN

Jag fortsätter att lägga boll, synlig och obemärkt. Det går jättebra.

INKALLNING MED STÄLLANDE

Gör inte så många gånger, utan gör fler gånger då jag går ifrån henne och kastar en boll. Detta för att hon ska sitta med förväntan även när jag lämnar henne.

FJÄRREN

Har börjat träna 3:ans fjärr och står helt nära. Wilma har ju en tendens att trampa väldigt mycket på stället. Nu försöker jag få henne och frysa med bakbenen i marken. Tvåans fjärr kör jag på 10-15 meters avstånd.

Jättekul var det att träna idag och båda tjejerna var pigga och med. Sen gick vi en skön promenad i skogen.

Vi träffades idag i snålblåsten på NBK, jag, Helena, Susanne och hundarna. Jag lät Wilmenlund sitta i bilen och tränade Miso först. Det var så himla roligt idag. Hon var så på och hon kan faktiskt en massa saker, bara jag gör rätt.

HOPP

Vi har tränat på hopp och uthopp ifrån mig. Ibland fattar hon, ibland inte på uthoppet, väntar på hjälp från mig. När jag lägger bollen på andra sidan så har hon ibland sprungit runt hindret och tagit den. Nu började jag med att träna tasstarget. Sen placerade jag targeten på andra sidan hinder och kommenderade "hopp". Hon hoppade över och jag klickade belönade. Miso gjorde rätt 5 gånger av 5.  

FF

Vi tog ett steg i taget och vändningar på stället. Miso var alert och hade bra position nästan hela tiden. Det går framåt om än i små steg.

LÄGGANDE OCH STÄLLANDE

Jag tränade med Miso framför mig och försökte få till lägganden med fällkniv och snabba ställanden om vartannat. Jag blev så full i skratt. För Miso var verkligen på hugget och kastade sig ner, ibland med bra teknik och ibland bara så fort hon kunde, i ställandet var hon så till sig så hon gjorde hopp stå.

PLATSLIGGNING

Har börjat att träna in hakan i backen. Detta känner jag att man måste ha tålamod med och träna länge och inte gå för fort fram. Hemma inomhus kan hon nu ligga 40 sek, utan störning och när jag står 1,5 meter ifrån henne. Ännu kortare om jag rör mig runt. Utomhus sänkte jag kriterierna och kortade tiden. Det skällde rätt mycket från hunddagiset intill och Miso ville gärna lyfta på huvudet och titta vad det var. Som längst låg hon kanske 10-15 sek.

Det var jättekul att träna henne och det känns som om min lilla fis bara blir roligare och roligare att träna med. Det har hänt så otroligt mycket på bara ett halvår, nu gäller det att jag tar tag i detta och börjar att modulera lite mer.