karinochwilma

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av karin - 6 april 2011 15:11

VILT

Igår tog jag fram en mås och en fågel som jag inte vet va det är. Den har brunt huvud och fina blå fjädrar på ryggen, någon som vet?


Miso var intresserad men ville inte gärna ta dom i munnen. Tog den men spottade ut. När jag kastade den på marken gick hon fram och undersökte, men tog den inte. Jag försökte ha henne i koppel och gå förbi fåglarna i ganska snabb takt för att hon liksom skulle ta den i farten. Men hon lufsade bara med mig. Jag ville inte propsa på att hon skulle ta den så jag hämtade Wilma istället som var väldigt intresserad, men också väldigt försiktig. Jag kastade iväg pippin och Miso sprang efter den. När Wilma närmade sig försiktigt fick Miso lite darr på läpparna och vände sig om och visade att det minsann var hennes fågel. Jag tog in Wilma och kastade iväg fågeln igen. Denna gång tog Miso den fint och kom in till mig. Kastade två gånger till och hon kom till mig med den båda gångerna.


LYDNADSTRÄNING

På eftermiddagen åkte jag till klubben och körde lite lydnad med båda, mest Wilma. Jag ställde upp en ruta och la en boll. Körde några moment på raken utan belöning och avslutade med att skicka henne rakt ut till bollen som låg i bakkant på rutan. La tillbaka den igen och gjorde några andra moment på raken och skickade på rutan igen. Jag har bytt kommando från "rutan" till "ut" för att se om vi kan lära in den på nytt, och att hon ska springa med full fart rakt ut. Tänkte att genom att belöna bara i rutan så kanske det höjer rutans värde lite.


Det passar även bra eftersom jag behöver träna på uthållighet - att göra flera moment på raken utan belöning. En annan sak vi behöver är att bli kommenderade. Antingen är det jag som beter mig annorlunda eller så är det Wilma som förknippar det med något jobbigt. Eller både och. För hon kan ha jättefint fritt följ, men när vi blir kommenderade blir hon lite vimsig och disträ.


Med Miso blev det också lite lydnadsträning. Jag jobbade nästan enbart med att få upp farten. Jag slängde en boll och vi tävlade om vem som kunde ta den först, när hon tagit bollen så tvärvände jag och sprang åt andra hållet. Det tyckte hon var riktigt kul och kom galopperande efter mig. Jag ska satsa på mycket fartträning nu. Inkallning och i jaktträningen.


I morse träffade vi Susanne, Annika och hundarna på Stockholms södra. Jag såg ut som om jag hade badat i lera efteråt, väldigt blöta planer. Körde ungefär samma träning som igår med båda hundarna och fick bra tips av tjejerna. Jag försökte hålla träningen kort och är nöjd med resultatet. Wilma behöver definitvt lite mer miljöträning igen, allra helst med hundar som skäller i närheten, för det tycker hon är lite läbbigt. Tack för sällskap idag Susanne och Annika!

Av karin - 4 april 2011 21:15

Idag lade jag ett varsit spår åt Wilma och Miso.


Misos blev ganska svårt och ca 200-250 meter långt. Det började i skogen, gick över på en äng och sen upp i skogen igen. Det blåste en sidovind på ängen och var bitvis ganska blött. Miso slog, inte helt oväntat, ganska mycket på ängen, men följde spåret och hittade pinnarna som jag hade tryckt ner under gräset. Jag försöker att hålla emot lite så att hon ska vänja sig vid ett visst motstånd i linan. Jag vill att hon ska ligga på och vara övertygande om att hon är på rätt spår. Jag tycker att hon har ett lagom tempo och spårar bra. Till skillnad från när jag har lagt spår till Wilma så har jag snitslat duktigt och vid varje apport för att vara säker på att Miso väljer rätt väg. Det är ju dessutom svårt att hålla två spår i minnet, även om jag annars har bra lokalsinne. Jag missade dock att snitsla en pinne och glömde bort att jag hade lagt den just där, den låg lite gömd i en grästuva. Men Miso stannade upp och snokade reda på den, duktiga fisen! Vi ska fortsätta att träna på ovan nämda saker och jag tycker att vi är på god väg  


Wilmas spår blev inte fullt så svårt. Men jag försökte att trycka ner pinnarna under mossa och gräs och bakom stenar. En anlednin (förutom att jag är för slö) till att jag inte har snitslat åt Wilma är att jag har misstänkt att hon ser snitslarna också. Hon går allitd med nosen i backen, men det hindrar inte Wilma från att ha full koll. Idag fick jag bevis för att det faktiskt är på det sättet också. Det satt gamla snitslar uppe som någon missat eller bara struntat i att plocka ner. En liten bit följde mitt spår dessa snitslar. På ett stället reste sig Wilma mot ett träd och kollade in snitslarna, fortsatte sen att spåra. Några fördelar med att väldigt sällan ha snitslat Wilmas spår, är att jag dels har fått lära mig att lita på henne, och dels läsa av när hon har spåret eller ej.


Jag är mycket nöjd med båda spårtjejerna idag.


Det ar inte så dumt med den strålande sol som kom fram på eftermiddagen, så härligt, åh vad den här våren är välkommen!


På eftermiddagen åkte jag hem till Ingela och länsade hennes frys på fåglar som hon varit iväg och köpt. Nu är frysen full av döingar och i morgon ska Miso få prova på lite vilt. Håll tummarna för sol även i morgon!

Av karin - 2 april 2011 21:09

Miso är fortfarande ganska trött. I morse var vi nere vid badet och träffade hundkompisarna. Rufus och Valdemar var fortfarande lite intresserade av Misos ända. Men hon är duschad efter löpet så de kanske bara kollade läget. Sen kom Donna och hon och Miso burkar ju rejsa järnet. I morse var Miso inte så intresserad av att springa och busa, men hon lade sig och bjöd in Donna att ligga ovanpå och tugga på henne. Lek med låg intensitet kan man säga.


På eftermiddagen gick jag ut med bara Miso och lade ett spår. Det blev kanske 150 långt, hade tänkt att lägga längre men skogsdungen räckte inte till :-). Efter en timme ungefär tog vi det. Det var inget särskilt svårt spår och Miso klarade av det galant. Jag hade försökt att gömma pinnarna under ljungen, men inte heller det var några problem. Jag tror det var ganska lagom nivå för en trött flattehjärna. Nu ligger hon i soffan och har liksom runnit ut över kanten.


I morgon är det jaktträning. Miso kommer mest att få vara passiv och jag får väl serva de andra med kast och annat. Om det blir fint väder har Peter lovat att följa med :-)

Av karin - 30 mars 2011 22:16

Jag har längtat nu efter att få träna jakt efter en lång vinter och ett långt uppehåll. Nu får jag själv träna på att uppbringa tålamod i passivitet. Miso är helt seg i kolan, högst troligt efter löpet. Ikväll när Peter skulle gå ut med hundarna och ropade på Miso, låg hon kvar i soffan och rörde inte en muskel. Jag fick nästan knuffa upp henne för trappan. Annars står hon först vid dörren vid ordet "ut". Vi träffades med tjejerna idag för lite jaktträning, men till sist gav jag upp och hon fick mestadels sitta passiv och titta på. Jag misströstade rejält, tur då att jag har trevliga träningskamrater som försöker att peppa och komma med lösningar. Vi får hänga med ändå på träningarna och bara göra EN sak. Och JAG får träna på att göra ingenting...


Men vi hade fantastiskt väder. Riktigt varmt i solen faktiskt. Och det var så roligt att se hur duktiga de Indy och Lystra var då jag kastade markeringar där det var riktigt snårigt och svårframkomligt. Lilla Indy låg i och trasslade sig in till dummyn.


På eftermiddagen tog jag ut Wilma istället och körde lite lydnad. Hon är verkligen i gasen. Vi kämpar på med rutan. Hon vill gärna "snurra in" i rutan. Ställer sig själv och tittar på mig som för att säga "Här då?". När jag inte reagerar så snurrar hon ett till varv. Jag skickar henne från alla möjliga håll. Idag sa Annika något jag tog fasta på och testade, tror det kan vara nyttigt för Wilma och få henne att inte söka mitt stöd hela tiden.


Apporteringen, hoppet och fjärren känns riktigt bra nu. Nu ska jag börja att sätta ihop fler moment till ett helt program.

Av karin - 29 mars 2011 07:15

Jag har tänkt i en veckas tid att jag skulle börja lägga personspår. Det är bitvis fortfarande mycket snö i skogen, men jag har några ställen där snön nästan helt har försvunnit. Jag bestämde i helgen, att på måndag ska jag spåra. Så igår när jag kom ut så hade det snöat! Men det smälte bort ganska fort och på eftermiddagen lade jag ett varsit spår åt Miso och Wilma.


Wilmas blev lite krångligt och som vanligt så hade jag inte satt upp vimplar så jag fick lita på att hon hittade rätt. Det blåste rätt så kraftigt och bitvis var det mycket snö och VÄLDIGT brant. Att reka nya ställen kan vara att rekommendera... Wilma var supertaggad som vanligt och for fram som en liten vessla. Jag for med som en vante och insåg att det var väldigt brant och att jag inte visste om det var stenar och håligheter under snön. Hon hittade alla pinnarna, det är häftigt att se hur de stannar upp om de har gått förbi och får doften i nosen. Jag ska träna mer på att lägga riktigt svåra och gömda pinnar. Spåren behöver inte vara så svåra, för spåra kan hon. Men pinnarna ska bli mycket svårare att hitta och mycket mer värdefulla.


Misos spår låg på att mindre blåsigt ställe där nästan all snö hade försvunnit. Det var nog drygt hundra meter långt och lite trixigt det också. Jag gjorde en återgång runt ett träd, tillbaka längs med spåret en bit och sen två 90° vinklar. Återgången runt trädet fick jag hjälpa henne lite med men annars gick hon också jättefint och spårade lugnt och metodiskt. Hon plockade upp pinnarna och jag klickade henne. Sen hade vi lite lek med pinnarna, kastade och klickade då hon tog upp dem. Även här måste vi höja värdet lite på pinnarna eftersom spåret är mycket roligare.


Båda var jätteduktiga med tanke på att vi inte har spårat sen i höstas. Det är så skönt att äntligen kunna göra lite mer aktiviteter ute. Det var så varmt och skönt igår så jag inte ville gå in och jobba igen.


Nu är Lystra här och det är dags för morgonpromenaden.

Av karin - 27 mars 2011 22:28

I helgen har vi varit i Sandviken och firat min svägerskas 50-årsdag. Fantastiskt god mat och trevligt att träffa familj och vänner. På lördagen firade vi dessutom brorsbarnets 21-årsdag med tårtkalas. Mysigt och gott. Har dessutom hunnit med att fixa hemma hos mor. Fullt upp hela helgen alltså och nu är jag ganska trött.


Någon annan som är trött är Miso. Ikväll fick hon följa med på ridhusträning. Wilma har haft fullt upp hela helgen med att hålla koll på mors katt. Lilla Missan har tuffat på sig allt mer och nu spatserar hon runt i lägenheten. Wilma kan inte tro sina ögon och vet inte om hon ska hålla sig nära eller långt bort i från katten. Eftersom hennes två hjärsceller har fått arbeta för högtryck hela helgen så tog jag bara med miso till träningen.


Även Miso var lite seg idag, så jag ställde inga högre krav på henne. Det var ju dessutom andra gången i ridhus, så miljön är lite ny. Platsliggningen gick i alla fall strålande bra   När vi kom hem somnade hon djupt och ligger nu och drar stora tunga timmerstockar. Vi får vila upp oss efter helgen och ta nya tag i veckan.

Av karin - 21 mars 2011 08:12

Jag sa att jag skulle jobba, men jag hinner nog blogga lite också  .


I lördags var vi på jaktkurs i Sorunda. Eftersom Miso precis är klar med sitt löp så badade jag henne kvällen innan, för att ha minsta möjliga inverkan på eventuella hanhundar. Wilma fick slinka med på köpet också.


Vill man va' fin får man lida pin...


Wilma tränar "kängun"


Tidigt på lördagen bar det av till Sorunda för jaktträning med Helena och Lena på jaktkurs.se. Eftersom vi skulle bort på middag senare så följde Peter och Wilma med också som sällskap.


Vi var nio ekipage på kursen, två flattar, en tollare och resten labbar. Jag tror alla var mellan 14 månader och ca 2 år. En varierad grupp, där alla hade kommit lite olika långt, men de flesta i nybörjarnivå.


 


Vi höll till på en vidsträckt åker. Efter att ha presenterat oss så fick de som ville gå på en väg som gick längs med åkern och lägga två dummys var längst ner i hörnet. Dessa fick sen ligga där till senare på dagen.


MARKERING MED STADGA


Alla nio ekipagen stod på rad bredvid varandra. Vi gick LÅNGSAMT på linje framåt mot kastarna och skulle ha bra kontroll och stadga på hundarna. Det var hundarna på kanterna som skulle jobba hela tiden. När markeringen kastades skulle alla stanna. Först kastades en dummy rakt ut till hunden på högra flangen. När den hade apporterat kastades en dummy till hunden på vänstra sidan. Vi som inte jobbade skulle ha fokuserade hundar stadigt sittandes vid vår sida.



Sen kastades en dummy till motsatt sida. Höger hund sprang till vänster förbi alla hundar på linjen. Vänster hund till höger. Efter det fick de hundar som arbetat ställa sig mitt på linjen och vi andra flyttade ut ett snäpp åt sidan, så att det blev nästa två hundars tur.


Miso var jätteduktig! Hon hade bra fokus och gick fint bredvid mig. Då markeringarna kastades så satte hon sig varje gång och hade fullt fokus på var den landade. Jag var jätteglad och imponerad. Vi har varit väldigt dåliga på att träna hela vintern och de senaste veckorna katastrofdåliga. I höstas tränade vi dock lite upflog i jaktgruppen (då vi har en jaktcocker i gruppen). Jag tror att det var denna träning som kanske fanns någonstans i bakhuvudet.


Jag och Miso stod i mitten och det tog ett tag innan alla hundar hade fått tagit sina markeringar och det var vår tur. Då hade hon ju bara fått titta på när de andra hade sprungit ut och hämtat saker i en timme. Men vid hennes tur så var hon fortfarande lika duktig, satte sig då markeringen kastades, väntade tills jag hade tagit av kopplet och sprang ut på mitt kommando. Hon hade god fart ut och kom in och lämnade av i handen   Jag var supernöjd. Miso har ju gärna behållt saker för sig själv. Hon fick en rejäl lekbelöning.


ATT TÄNKA PÅ: Tänk på hur jag själv står med kroppen för att förenkla för hunden.


   


LINJETAG OCH MARKERING



Nästa övning delades vi in i två grupper så att vi blev 5 i vår. Först fick vi sätta ner hundarna och gå och lägga varsin dummy på ena änden av åkern. Sen gick vi liksom förra övningen på linje mot en kastare. När markeringen var kastad så skulle hunden på högra kanten vända sig om och skicka på linjetaget som vi lagt ut bakom oss. När den hunden kommit in, fick hunden på vänstra sidan ta markeringen. Sen fick den högra hunden ställa sig längst till vänster och så gjordes övningen om.


 

Under tiden vi tränade var Peter och Wilma eldvakt så att vi i pausen kunde grilla en korv, eller två. Det var en strålande solig dag. När vi kom på morgonen var det vinter och när vi åkte hem i 14-tiden så var det vår!


DOLT LINJETAG OCH MARKERINGAR


Sista övningen fick vi göra som hade lagt ut dummys på hörnet av åkern, tidigare på morgonen. Dessa hade legat 3,5-4 timmar. Eftersom vi hade gått ut en väg och lagt ut dummysarna och skickade hunden från ett annat håll, så blev detta linjetag lite dolt. Miso var vid det här laget ganska trött. Hon hade skött sig så bra under dagen och jag ville ändå se hur mycket hon kan.


Vi gick som förra övningen framåt på linje och en markering kastades, bakom oss låg fortfarande dummys. Jag vände bort och gick ganska nära, ca 15-20 meter från det linjetag som låg "dolt". Miso sprang rakt ut, men så kom hon på att det faktiskt hade kastats ganska mycket där bakom oss. Hon vände och sprang där markeringen låg. Kastaren ställde sig på dummyn så hon fick ingen utdelning utan kom in till mig istället. Jag gick ytterligare några meter nämre och skickade henne igen. Hon sprang ut lite till vänster om dummysarna, men fick dem i näsan och sprang dit, hittade en dummy och kom in till mig med bra fart.


Sen fick hon gå fotgående tillbaka till linjen och hämta markeringen som kastades tidigare.


Jag var så himla nöjd med henne efter dagens övningar så jag bestämde mig för att bryta där och inte göra mer.


 



Peter och Wilma gick det ingen nöd på. De hade vaktat ladan stora delar av dagen. En betungande arbetsuppgift...



Wilmenlund höll ju såklart koll på vad matte och Miso gjorde där ute på fältet. Liiite sugen var hon nog också på att få hjälpa till.


Då det fortfarande låg ett tre dummysar kvar längst ner på åkern och de andra hundarna hade tagit slut efter en hel dags träning så frågade jag om Wilma kunde få hämta de sista tre. Lycklig är bara förnamnet.


Hon gjorde det också med den äran. Första sprang hon ett extra varv på åkern innan jag fick stopp på henne och kunde dirigera henne till dummyn. Är man duracellkanin så är man, vid det här laget rejält uppskruvad. De andra två sprang hon som ett spjut ut och hämtade, hör och häpna så var hon tyst också vid varje skick!


Sen åkte vi hem till Marcus och lagade till älgkött som fick koka i vin i 4 timmar. Så himla gott blev det!


  Ju fler kockar dessdå bättre soppa!


ETT MINDRE BRA AVSLUT PÅ HELGEN

Igår gick vi ner till badet och de andra hundkompisarna. Vi har inte varit där på 1,5 månad då Miso har löpt och jag har varit inne i stan och jobbat. Miso tyckte det var jättekul, speciellt att träffa Doris.


Vi kom hem, åt frukost och stoppade in hundarna för att åka och handla. De fick ligga i bilen några timmar. Sen när vi kom hem och Miso hoppat ur bilen så tyckte jag att hon såg konstig ut. Jag ropade på henne men hon ville inte gärna gå. Sen hoppade hon på tre ben, drog upp höger bak och ville inte riktigt stödja på det.


Jag blev livrädd och första impulsen är ju att åka till veterinären på en gång! Men söndag eftermiddag är det ju inte aktuellt om det inte är riktigt akut. Jag kände igenom, så inget. Hon reagerade inte när jag böjde, men däremot när jag sträckte benet.


Antingen har det hänt något när hon och Doris lekte, fast det inte märktes något när vi gick hem (en promenad på ca 1 km). Hon kanske stelnade till i bilen och fick ont sen. Eller så hände något när hon hoppade ur bilen som jag inte hann se.


I morse var det dock bättre. Hon drog fortfarande upp benet lite precis när hon börjar att gå efter att ha legat. Men stödjer på det och vi har gått en promenad utan att hon haltar nämnvärt. Jag avvaktar några dagar till fast jag alltid brukar vara lite harig med mina sessor och åka till veterinären direkt.

Av karin - 13 mars 2011 21:49

I helgen har vi varit i Sandviken. På lördagen hade vi en försenad födelsedagsmiddag med min mamma och bror med familj. Mysigt, trevligt och gott.


KATTJAKT

Wilma har som vanligt haft fullt upp med att ha koll på katten. Missan har blivit riktigt kaxig och en riktig retsticka. Sitter så att Wilma ser henne men inte kommer åt henne. Skulle Wilma ändå komma för nära som kommer en liten vit tass med vassa klor farande. Wilma kommer springande till mig och Peter, trycker nosen mot benet och tittar uppfodrande: "Matte, kan du ge mig den där katten?!!". Miso är ju som vanligt coolare och tar det mesta med ro.


VÅREN ÄR PÅ VÄG

Vi har tagit långa promenader i vårsolen. Det är fortfarande mycket snö, mer än här hemma, men det var riktigt skönt. På söndagen var vi på långpromenad med min kompis Åsa som vanligtvis bor i Grekland, men nu är i Sverige för en kortare visit. Lite skillnad för henne att vara i Sverige med så mycket vinter, när mandelträden blommar i Grekland. Kul att träffa henne igen och en härligt promenad.


LITE JAKTTRÄNING

På lördagen tog vi med oss några dummys ut i skogen. Det var mycket snö så Peter fick pulsa. Båda hundarna var rejält taggade. Det var ju länge sedan vi tränade något nu. Peter kastade två markeringar åt dem var. Wilma for som en raket med ljudeffekterna påkopplade, hon tycker att det är så kul! Med Miso började jag med några snabba byten med dummysarna. Kastade en någon meter bort, när hon kom med den kastade jag den andra bakom och åt sidorna. På markeringarna sprang hon också rakt ut med full fart. Med lite stöttning och mutor (makrillspastej), kom hon in med dummysarna också.


LINJETAG

Sen gjorde vi ett linjetag var åt samma håll, fast något längre bort. Peter lade ut dummyn när jag gick lite fotgående (så gott det gick i snön). Wilma sprang raka vägen ut, plockade upp och kom med full fart tillbaka. Hon var dock tvungen att skaka och "döda" bytet innan hon kom in med den.


Miso sprang också rakt ut men stannade först upp lite kort där markeringarna landat, men fortsatte sen och hittade dummyn. Halvvägs tillbaka till mig så glömde hon vad hon skulle göra, släppte dummyn och började nosa runt. Peter fick plocka upp dummyn och retas lite med den. Då tog hon den och kom in till mig. Dålig uthållighet/orutinerad och löp?!


Jag har tänkt träna mycket inkallning/signal. Tänker att om jag befäster det så kommer hon lättare att komma in till mig oavsett störningar och att hon har dummysar. Hon gjorde några riktiga lappkast, vände 180° i ett skutt och kom in till mig på signalen.


BUDFÖRING

Vi provade även några budföringar. Detta är Wilmas favoritmoment. Hon tycker att det är jättekul att få tokkuta till medhjälpare. Vi behöver träna lite mer på att sitta kvar och bli klappad. Hon är lika ivrig att springa tillbaka till mig.


Miso har tidigare sprungit ut men vänt cirka 2 meter från Peter, då dragningen till mig har varit för stark. Nu fick Peter ha en kastboll som han flashade när hon kom fram till honom. Och så sa jag åt honom att hålla ett finger i hennes halsband. Han fick henne att sitta ner och skickade tillbaka henne. Vi gjorde om en gång till och båda gångerna gick kanonbra.


RIDHUSTRÄNING

Vi kom hem i bra tid och Wilma och jag kunde åka på ridhusträningen. Wilma som gnuggat sina två hjärnceller mot varandra hela helgen, hade nog lite svårt att koncentrera sig först. Men jag körde samma upplägg som de senaste gångerna och vi fick till en riktigt bra träning.


Rutan har vi fortfarande en hel del kvar att träna på. Jag körde den ganska många gånger ikväll. Wilma hittade den, men gjorde liksom små piruetter in i den. Snurrade - stannade och tittade på mig för att få bekräftelse. Provade igen och igen. Till slut hade hon snurrat sig in i rutan. Lite charmigt kanske, men inte så korrekt.


Jag fick backa i träningen. Lade leksak i bakkant av rutan då hon såg på, låtsades lägga och kastade leksak, lade en leksak som hon inte såg etc. Vi fick i alla fall till några bra skick.


Jag provade även att köra flera moment på raken utan annan belöning än lugnadne klappar. Det gick riktigt bra och vi gjorde fritt följ, läggande och inkallning med ställande i en följd.


Nu ligger Wilma utslagen, det har varit mycket hjärngympa för en liten stollare denna helg. Miso får fortfarande ta det lite lugnt. Hon har i stort sett slutat att blöda, men är inne i höglöpet. Hon är på när vi tränar, men bara korta stunder.

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013
>>>

Skapa flashcards