I helgen har vi varit i Sandviken. På lördagen hade vi en försenad födelsedagsmiddag med min mamma och bror med familj. Mysigt, trevligt och gott.

KATTJAKT

Wilma har som vanligt haft fullt upp med att ha koll på katten. Missan har blivit riktigt kaxig och en riktig retsticka. Sitter så att Wilma ser henne men inte kommer åt henne. Skulle Wilma ändå komma för nära som kommer en liten vit tass med vassa klor farande. Wilma kommer springande till mig och Peter, trycker nosen mot benet och tittar uppfodrande: "Matte, kan du ge mig den där katten?!!". Miso är ju som vanligt coolare och tar det mesta med ro.

VÅREN ÄR PÅ VÄG

Vi har tagit långa promenader i vårsolen. Det är fortfarande mycket snö, mer än här hemma, men det var riktigt skönt. På söndagen var vi på långpromenad med min kompis Åsa som vanligtvis bor i Grekland, men nu är i Sverige för en kortare visit. Lite skillnad för henne att vara i Sverige med så mycket vinter, när mandelträden blommar i Grekland. Kul att träffa henne igen och en härligt promenad.

LITE JAKTTRÄNING

På lördagen tog vi med oss några dummys ut i skogen. Det var mycket snö så Peter fick pulsa. Båda hundarna var rejält taggade. Det var ju länge sedan vi tränade något nu. Peter kastade två markeringar åt dem var. Wilma for som en raket med ljudeffekterna påkopplade, hon tycker att det är så kul! Med Miso började jag med några snabba byten med dummysarna. Kastade en någon meter bort, när hon kom med den kastade jag den andra bakom och åt sidorna. På markeringarna sprang hon också rakt ut med full fart. Med lite stöttning och mutor (makrillspastej), kom hon in med dummysarna också.

LINJETAG

Sen gjorde vi ett linjetag var åt samma håll, fast något längre bort. Peter lade ut dummyn när jag gick lite fotgående (så gott det gick i snön). Wilma sprang raka vägen ut, plockade upp och kom med full fart tillbaka. Hon var dock tvungen att skaka och "döda" bytet innan hon kom in med den.

Miso sprang också rakt ut men stannade först upp lite kort där markeringarna landat, men fortsatte sen och hittade dummyn. Halvvägs tillbaka till mig så glömde hon vad hon skulle göra, släppte dummyn och började nosa runt. Peter fick plocka upp dummyn och retas lite med den. Då tog hon den och kom in till mig. Dålig uthållighet/orutinerad och löp?!

Jag har tänkt träna mycket inkallning/signal. Tänker att om jag befäster det så kommer hon lättare att komma in till mig oavsett störningar och att hon har dummysar. Hon gjorde några riktiga lappkast, vände 180° i ett skutt och kom in till mig på signalen.

BUDFÖRING

Vi provade även några budföringar. Detta är Wilmas favoritmoment. Hon tycker att det är jättekul att få tokkuta till medhjälpare. Vi behöver träna lite mer på att sitta kvar och bli klappad. Hon är lika ivrig att springa tillbaka till mig.

Miso har tidigare sprungit ut men vänt cirka 2 meter från Peter, då dragningen till mig har varit för stark. Nu fick Peter ha en kastboll som han flashade när hon kom fram till honom. Och så sa jag åt honom att hålla ett finger i hennes halsband. Han fick henne att sitta ner och skickade tillbaka henne. Vi gjorde om en gång till och båda gångerna gick kanonbra.

RIDHUSTRÄNING

Vi kom hem i bra tid och Wilma och jag kunde åka på ridhusträningen. Wilma som gnuggat sina två hjärnceller mot varandra hela helgen, hade nog lite svårt att koncentrera sig först. Men jag körde samma upplägg som de senaste gångerna och vi fick till en riktigt bra träning.

Rutan har vi fortfarande en hel del kvar att träna på. Jag körde den ganska många gånger ikväll. Wilma hittade den, men gjorde liksom små piruetter in i den. Snurrade - stannade och tittade på mig för att få bekräftelse. Provade igen och igen. Till slut hade hon snurrat sig in i rutan. Lite charmigt kanske, men inte så korrekt.

Jag fick backa i träningen. Lade leksak i bakkant av rutan då hon såg på, låtsades lägga och kastade leksak, lade en leksak som hon inte såg etc. Vi fick i alla fall till några bra skick.

Jag provade även att köra flera moment på raken utan annan belöning än lugnadne klappar. Det gick riktigt bra och vi gjorde fritt följ, läggande och inkallning med ställande i en följd.

Nu ligger Wilma utslagen, det har varit mycket hjärngympa för en liten stollare denna helg. Miso får fortfarande ta det lite lugnt. Hon har i stort sett slutat att blöda, men är inne i höglöpet. Hon är på när vi tränar, men bara korta stunder.

Det har varit en helt galen vecka jobbmässigt. Allt kom samtidigt och skulle vara klart NU. Igår hann jag bara med en lång promenad på morgonen, sen fick hundarna vänta tills husse kom hem på kvällen och gå en långpromenad med honom. Miso var på mig flera gånger och pockade på uppmärksamhet. Tur då att jag har en duracellkanin till kompis. Helena drog ut mig och hundarna idag för lite jaktträning.

Vi började med markeringar över lite hinder (stock i skogen).  

Miso fick börja. Första markeringen fumlade hon omkring lite, men kom in med dummyn. Andra markeringen gick bättre, med högre fart och precision.

Wilma var otålig och sköt iväg med ett tjut. Det är som om någon drar ur korken i baken på henne. Hon far iväg som en nyårsraket, och låter ungefär likadant. Men hon är duktig på markeringar och har även full fart in.

Miso skötte sig bra även andra omgången, med undantag för en liten utsvävning för att visa syrran att hon minsann hade hittat en fin dummy.

Sen gick vi ner till Danmarks ängar. Där lade vi ut dummys i ena änden och gick ner till andra änden, så hundarna fick omotiverade linjetag. Det hade hunnit snöa sedan Helena var där sist så det var lite nytt även för Lystra och Vilja.

Wilma fick springa ut efter att Lystra hade banat väg. Hon brukar att ha svårt att springa ut så långt ifrån mig. Men hon sprang fint ut den långs sträckan (kanske 100-150 meter?). När hon sen kom till andra sidan ängen så var det som om hon undrade vad sjutton hon gjorde där och sprang tillbaka till mig igen??? Jag gick lite närmre och skickade henne igen och denna gång kom hon tillbaka med dummyn.

Miso fick springa ut efter Wilma. Hon fick syn på en pinne som låg lite på sidan och trodde att det var en dummy. Jag kallade in henne igen och gick framåt lite och skickade igen. Denna gång sprang hon ut till andra sidan ängen. Tog första bästa dummy hon hittade och kom tillbaka, bra fart både ut och in.

Sen bytte vi och lade ut ett linjetag på ett nytt ställe, över ängen åt ett annat håll, över en gångväg och in i skogen. Jag hade lagt en dummy ganska synligt vid några träd, lagt en under en stock, en bakom en kulle och en lite längre upp i skogen bakom en rotvälta. Miso och Wilma satt fastbundna bakom en sten så de såg inte var jag gick. Lystra fick börja även denna gång.

Miso springa ut som nr 2. Jag hoppades att Lystra skulle ta den mest synliga, men hon tyckte det var spännande att ta den som låg lite inkilad under en stock, kan ha varit att hon såg att jag var där och fipplade. När Miso sprang ut hittade hon först den som låg bakom en kulle, på tillbakavägen hittade hon dummyn som låg ganska synligt och jag tror att hon bytte (kommer inte ihåg färgen).

Wilma fick köra som sista hund. Hon sprang med full fart ut och hängde kvar bra uppe i skogen vilket jag är nöjd med. Hon brukar annars lätt be mig om stöd då hon inte hittar något direkt. Nu letade hon rätt på dummyn som låg bakom rotvältan och kom med full kareta in.

Sista övningen var "inte-byta-dummy". Vi lade alla dummysar i en hög och lät varje hund en och hund apportera in så många dummysar vi tyckte. Wilma fick stå över den här övningen. Jag är inte så noga med henne, hon hänger mest med på jaktträning för sysselsättnings skull.

Miso var duktig och bytte inte en enda gång.

SLUTSATS: Det går bättre med apporteringen. Vi ska fortfarande ha tyngdpunkten på markeringsträning för fartens skull. Linjetag bör vara lite kluriga och en utmaning för Miso. De långa vi gjorde idag hade hon väldigt bra fart ut- och in.

Jag ska träna på att hon kan sitta lös när andra tränar. Hon var riktigt duktig idag när jag vaktade dummyhögen i sista övningen. Det fanns ingenstans att binda upp henne så jag knöt fast henne i min lilla ryggsäck, som hon lätt hade kunnat dra med sig.

Vi ska fortsätta att träna på fotgående till och från arbete. Jag ska träna detta separat och mot dragning

Jag ska köra "inte-byta-dummy" övningen.

Tack Helena för bra träning i fina solen. Nästa gång kan du kanske ta med några av de där duracellpillerna så man får smaka ;-)

På inrådan från kennelmamman    så körde jag i morse markeringar med Miso för att få upp tempot ut och in. Wilma fick också hänga med på ett hörn, bara för att hon blir så lycklig. Peter följde med och hjälpte mig.

Jag började med att kasta markeringar åt Wilma. ÅH! vad hon tycker det är ROLIGT!!! Hon blir så taggad.    Inte tyst som man skulle önska, men markeringsförmågan är det ingen fel på. Men är man van att hålla koll på det mesta så är det kanske inte så förvånande.

Misos markeringsförmåga är det heller inget fel på och hon satt dessutom tyst och väntade på sin tur  . Hon hade full koll var dummysarna landade fast jag bad Peter att stå dold och slänga lite åt sidan och bakom sig själv. Bra fart ut och in, med bra tag om dummysarna. Idag lämnade hon av i mina händer, jag har fortfarande avståndsbelöning bakom mig, och det verkar fungera bra.

Sen tänkte jag prova på ett sök.  Tyvärr så fick hon chans att byta dummy fast jag bad Peter att lägga dem så att de inte var synliga. Men hon visste så väl att det låg flera stycken där ute och tänkte nog få med sig de flesta in på en gång. Så nästa gång ska vi lägga upp det lite annorlunda. Men jag ska nog fortsätta och träna på farten och att få in allt säkert först.

RIDHUSTRÄNING MED WILMA

Taggad är bara förnamnet. Wilma har inte tränat ordentligt på jättelänge och definitivt inte med andra hundar och inte i ridhus. Det var som att bära på en packe dynamit. Men hon lyckades koncentrera sig och största delen av träningen gick strålande bra.   Det vara bara på slutet då jag i vanlig ordning hade kört aningen för länge med henne som hon kroknade och blev lite flamsig.   

Vi började med fokus och fritt följ. Det gick kanonbra! Hon var följsam, koncentrerad och helt med på noterna.

Inkallning med ställande gick också bra. Men undantag för att hon tyckte en annan hund var lite läskig och hade rest sig upp och börjat gå mot mig då jag vände mig om för att kalla in henne.   

Rutan gick även den bra, även om jag körde den några gånger för mycket. Idag hade vi tre olika rutor uppställda i ridhuset. Två stod längs väggarna och en stod mitt i ridhuset. Jag började med en av de som stod mot väggen och det gick jättebra. Efter att ha kört lite andra moment så skickade jag henne på den i mitten och då blev det helt plötsligt mycket svårare. Där ser man vad nyttigt det är att flytta på rutan.

Apporten gick även den bra. Hon är så söt nu Wilma, för hon blåhåller verkligen apporten tills jag säger tack. Vi har ju tränat på det i vinter.

Sammantaget är jag jättenöjd med Wilma och mindre nöjd med mig själv att jag höll på lite för länge och gjorde lite för många saker. Å andra sidan så kändes det som om jag ville känna av henne lite eftersom vi inte har tränat på länge.  

Idag träffades 6 ekipage på Nacka BK. Eftersom appellplanen var en isgata så fick det bli skogen istället. Dagens övning blev "inte-byta-dummy".

Eftersom Miso inte är jättepigg på dummysar, lite osäker på vad hon ska göra. Så tänkte jag att det kanske inte var en bra övning för henne ifall man skulle behöva korrigera henne. Men man måste ju prova, jag kan ju inte gå omkring och vara försiktig bara för att jag antar att hon ska reagera på ett visst sätt. Och det visade sig vara en ganska bra övning för henne. Genom att vi lade ut ett helt gäng dummysar och skickade flera gånger så blev inte en enskild dummy extra värd.

Helena har filmat och visat övningen på film i bloggen så ni kan se hur den går till där. Kort beskrivet så lägger man en massa dummysar i en hög och skickar en hund åt gången. Högen vaktades av en medhjälpare och hunden får inte byta dummy.

Miso klarade det riktigt bra. Det var en gång som hon ville byta, då tog Perra den hon släppte och lattjade lite med den så att hon greppade samma igen. Eftersom Miso är lite tveksam till att ta dummysar, speciellt om någon står vid dem så ville jag inte att medhjälparen ryar åt henne. Det är ju skillnad med t ex  mamma Vilja som verkligen är apporteringsglad och inte låter så mycket rubba sin tillvaro.

Helena fick stå bakom mig med avståndsbelöning (kattmat), så att Miso fick mer dragning in. Med undantag för den gången hon försökte byta och på slutet då hon inte ens förstod ut-kommandot så skötte hon sig jättefint.

Medan de andra gjorde övningen passade jag på att köra lite "bur-träning" fast på en pläd. Miso var jätteduktig. Extra duktig var hon när hon hela tiden satt eller låg stilla på pläden och var tyst, när jag var medhjälpare till de andra. Och det fast pläden låt ovanpå en fastfrusen bajskorv. DET NI!   

För övrigt så måste jag säga att vi har ett bra träningsgäng nu, jättekul när det kommer några fler. Varje hund får inte göra så mycket. Men det är nyttigt det med.

I morgon är det ridhusträning, men denna gång får bara Wilma följa med. Eftersom det var länge sedan vi tränade hon och jag så blir det även denna gång mycket fokusträning, target och stadga. Wilma har inte heller tränat så mycket i ridhus. Sist var bajset intressant, vilket hon aldrig har varit speciellt intresserad av tidigare. Så vi får se hur det går.

Det blev en liten snabb träning på tomten. Vi har ganska mycket skogstomt så det går att variera sig ganska bra. Med avståndsbelöning bakom mig så kom Miso in snabbare och snabbare, även om vi har en bit kvar för att få upp tempot.

Jag körde linjetag ner över en sluttning.

1:a gången kastade jag ut dummyn nedanför sluttningen och skickade Miso.

Resultat: Miso sprang rakt ut och hämtade dummyn.

2:a gången lät jag Miso sitta kvar ovanför slänten, sen gick jag ner en bit i sluttningen och kastade dummyn igen, fast denna gång mer till vänster. Gick tillbaka och skickade henne på ett linjetag.

Resultat: Miso tittade och sprang dit jag pekade.

3:e gången gick jag återigen ner utom synhåll för Miso, fast denna gång gick jag ner för slänten till höger om där Miso hade sprungit ner och kastade dummyn bortanför där jag hade kastat första dummyn.

Resultat: Miso fastnade i nivå med där de två första dummysarna legat, snurrade runt, gick tillbaka och undersökte där jag hade gått ner för slänten. Jag gick ner för slänten, tog in henne och dirigerade henne på nytt rakt fram. Hon sprang till sist ut och hittade dummyn.

4:e gången gjorde jag samma som 3:an men kastade dummyn ytterligare lite längre bort.

Resultat: Miso sprang rakt ut och fortsatte rakt fram tills hon hittade dummyn.

SLUTSATS: Variation! Räkna steg/metrar där man lägger ut dummy, förläng avstånd relativt snabbt. Jag tror att Miso har fattat att hon ska springa rakt ut, jag ska prova att gå zig-zag när jag lägger ut dummyn och prova lägga ut när hon inte ser att jag går ut och lägger något. Jag har en känsla av att om jag gör det lite svårare för henne så är hon mer taggad att både springa ut och tillbaka.

Igår var jag ute och gick med Miso i nästan två timmar på eftermiddagen. Först med henne själv för att kunna träna lite och sen en timme till då Wilma var med. Miso gick fint vid min sida i koppel i stort sett hela tiden (med undantag för när vi tränade apportering och en stund i skogen)  . Duktiga fisen!

KATTMAT, MUMSFILIBABBA! DOGGY-ZEN

Inomhus tränade vi lite doggy-zen. Kunna behärska sig vid avståndsbelöning med kattmat. Jag satte en skål på golvet och ville ha henne sittande vid min sida. Hon såg rätt så rolig ut då hon försökte sitta vid min sida men ändå vänd mot skålen. STOR DRAGNING! Jag gjorde det lite enklare för henne genom att stå vänd mot skålen och ta hjälp av klossen. Då gjorde hon en ingång och satte sig vid min sida, KLICK! Nästa gång fick hon göra ingången, sätta sig och söka kontakt, KLICK! Sen vred jag mig så att jag hade skålen på min högra sida och gjorde samma sak. Sen tog jag bort klossen och gjorde om. Till slut så fattade hon galoppen. Ingen kattmat förrän man sätter sig vid mattes sida och söker kontakt.

Om jag ska kunna använda kattmat och avståndsbelöning så måste Miso förstå reglerna för detta.

TRÄNA SITT

Jag trodde aldrig att jag skulle behöva träna sitt så mycket. Men när Miso har stor förväntan på något så fryser hon fast stående. Nu tränar vi på sitt i alla såna situationer, mat, gå ut, kattmatsbelöning, kanindummy, hoppa ur bilen...

Tänk att alla detaljer blir viktiga om man ska få ihop helheten. Träna på att ta belöning rätt, självbehärskning, basala lydnadsgrejer, allt måste sitta.

Det är svårt att hitta något bra ställe att träna på nu. Klubbarnas appellplaner är täckta med ett tjockt lager snö och skare. I skogen kan man gå på smala stigar men vid sidan om är det djup snö. Jag har dock kommit på två ställen där jag kan träna, eller tre. På en parkering längre bort i området, nere vid badet och i pulkabacken ner till badet.

På eftermiddagen tog jag med mig Miso för att testa lite apportering. Vi har inte så mycket trafik i vårt område och på vägen ner till badet droppade jag apporten och gick med Miso vid min sida för att sen vända om och skicka henne. Jag hade bestämt mig för att testa två varianter.

1. Då Miso sprungit ut för att ta dummyn och precis vänt sig om kastade jag en snörboll bakom mig.

Miso blev lite häpen då jag kastade bollen bakom mig, hon sprang lite fortare och höll kvar dummyn i munnen när hon kom mot mig. Sen när hon kom fram till leksaken släppte hon dummyn, men hade sen svårt att välja vilken hon skulle ta. Jag tog leksaken och lekte med henne och försökte höja värdet på snörbollen.

2. Jag tog fram kanindummyn. Eftersom den är väldigt åtråvärd lade jag kattmat i en skål bakom mig som avståndsbelöning. Miso såg när jag lade i kattmaten.

Första skicket kom hon lite tveksamt mot mig med kanindummyn. Jag skramlade lite med matskålen och puttade ut den bakom mig. Då fick hon bättre fart, släppte dummyn tre meter framför mig. Sprang förbi och tog kattmaten.

Andra skicket visste hon inte om hon skulle ta kanindummyn eller maten först. Men eftersom kattmaten inte var något alternativ så skickade jag henne på dummyn. Hon hade ganska bra fart ut och in, släppte kanindummyn några meter framför mig. Jag stod med foten på skålen och lät henne inte få maten förrän hon hade plockat upp dummyn och kommit in till mig.

UTVÄRDERING: Den vanliga dummyn är lika mycket värd som snörbollen. Kanindummyn är lika mycket värd som kattmat. Jag hade inte kunnat använda den vanliga dummyn och kattmat och kanindummyn och snörboll. Hon får bättre fart, men inte jättemycket då jag kastar snörbollen bakom mig. Kattmaten har högt värde, jag borde nog ha medhjälpare då jag använder den som avståndsbelöning. Jag får fortsätta att träna fart och avlämningar separat.

Jag måste träna mer utomhus. Det är för många saker som stör och Miso har svårt att koncentrera sig. Inomhus kan hon fotposition och sitt. Då förväntan är stor (kanindummyn) har hon svårt att sätta sig vid min sida. Jag måste träna mer på sitt utomhus och vid förväntan.

Låg och funderade i natt på träningen igår.

Miso var fastbunden vid ett träd då vi började med Salsa. När jag sen tog loss henne så höll jag i halsbandet. Miso stretade och ville lukta i snön. Jag höll emot så hon kunde inte, men redan där blev det ju en liten konflikt.

TANKE: Jag ska träna separat på att när jag tar loss henne så ska hon ha förväntan på att vi ska göra något tillsammans/träna.

Vi satte igång övningen, Ewa kastade dummy och jag gick fotgående med Miso. Hon ville inte gärna vända ifrån dummyn, höll inte position och började lukta i snön.

TANKE: Även här vill jag att hon ska ha förväntan på mig. Jag måste träna på att det kan hända roliga saker hos mig också, även om det finns saker där ute som är jätteroliga/luktar gott/stör. Förväntan ska vara "bästa matte, hittar på roliga saker för mig att göra". Det vill man ju ha även på vanliga promenader. Enligt SKL ("Släpp kontrollen lös") så handlar inte luktandet alltid om olydnad, utan kan vara att hunden försöker ge lugnande signaler till en irriterad matte. Ju mer man bråkar, dessto mer luktar hunden.

Miso hade bra fart ut, men blev lite tveksam och långsam när hon skulle plocka upp dummyn som låg nära Ewa.

TANKE: Tänker att min idé att köra budföring med dummy kan vara till nytta här. Samt att träna på att det står/sitter människor lite här och där, i förlängningen hundar också.

Hon blev långsammare och långsammare in till mig efter varje apportering. Och lite tveksam, kändes lite tryckt. En gång släppte hon dummyn och började lukta i snön istället. Det kändes inte som olydnad, mer osäkerhet.

TANKE: Jag ska fortsätta att träna separat på apporteringarna. Höja dummyns värde, och framför allt höja värdet på att komma till mig med den. Med bättre belöningar, avståndsbelöningar. Belöna fart in till mig.

En annan sak som jag har tänkt på att jag gör. Jag säger "sidan" (gå vid min sida lös) med en ganska bestämd röst. Som gör-vad-du-vill-signal har jag sagt "hopp-och-lek" med en glad engagerande röst.

TANKE: Jag göra precis tvärtom, säga mina viktiga kommando med glad och engagerande röst. Då hon får göra vad hon vill ska jag säga "gå-och-lek" med en  neutral röst. Jag ska bygga på att matte är där det är bäst att vara, så att man inte missar något. Kan hon välja bort att springa fritt och lukta på kissfläckar för att matte har något bättre/oväntat att erbjuda så finns det ju ingen anledning att avvika från mattes sida. Matte är dessutom så juste så hon låter mig lukta på kissfläckar!

Inget av det här är väl direkt rymdfysik och lite så här tränar vi ju redan, men för min del är det ett lappkast i hur jag ska TÄNKA. Istället för att förhindra ska jag tillåta. Samt att ha rätt fokus hela tiden. I "Släpp kontrollen lös" skriver Leslie McDevitt om att byta fokus.

Träningen började vid detta träningstillfälle, inte då jag ställde upp mig för att Ewa skulle kasta dummyn, utan redan från då jag kopplade loss Miso från trädet. Eller kanske mer korrekt, från det vi klev ur bilen. Hårddraget - allt jag hade med mig från bilen till skogen fick jag sen med mig i träningen också.