karinochwilma

Inlägg publicerade under kategorin Jaktövningar beskrivning

Av karin - 30 maj 2011 15:28

Jaktkursen hos Eva Thorén-Söderström nu i helgen var helt fantastisk. Inte bara det att Eva är en superbra instruktör som har metoder och synsätt som passar mig väldigt bra. Vi hade dessutom lyxig helpension, fint boende och fina marker att träna på. My var med som hjälptränare och allt i allo, och måste ha gått ner några kilo i helgen. Trevliga kurskamrater hade vi också, det bjöds på många skratt.


Jag tror att kursdeltagarna bjöd på ett och annat komisk inlägg också.

Jag gillar Eva som instruktör för att hon är lugn, metodisk, tydlig och uppmuntrande. Hon vill att alla hundar ska få lyckas i alla övningar, och hon bryter ner momenten i delar tills hunden har fixat det. Så att varje individ får plats. Hon är också väldigt bra på att se hur föraren är/beter sig. I Evas träning finns inga hårda tag. Hon menar att ska man träna med bestraffning så måste man göra det med så exakt hårdhet, precision och tajming så det är få som klarar av det. Då är det bättre att låta bli.


Eva och Printer


My och Sickan!

FREDAG

Vi hann med ett pass i fredags kväll när alla hade kommit på plats. Övningen gick ut på att vi delade in oss två och två och gick alla ekipagen efter en skytt (Evas man Micke). Vi skulle alla träna jaktfot fram till två olika stationer, där Micke sköt skott till varje hund. De två som gick främst arbetade först och fick sen ställa sig sist i ledet och så började processionen om från början.  


Miso var heeelt hopplös, gick och käkade gräs hela tiden. Jag fick ömsom korrigera henne ömsom berömma och jag kände mig som en papegoja "öp öp..." "BRA!" "öp öp..." "BRA!"... 


På närsöket skötte hon sig bra, sen var det markering med skott. Hon sprang ut med full fart, tog dummyn i mun, spottade ut den och började äta gräs igen. Jag höll på att bryta ihop totalt och kände att vi backade två månader tillbaka i tiden, då Miso var extrem löpseg och disträ. Jag tror alla kunde se hur frustrerad jag var och det känner naturligtvis hunden också.


När jag brutit ihop klart så bestämde jag mig för att det måste gå och lösa och att lördagens träning skulle bli mycket bättre. Eva sa dessutom åt mig att ha Miso i koppel och sätta fast det runt min midja så kort att hon inte kunde äta gräs, men hade viss rörelsefrihet. På det viset kunde jag låta henne hänga på bäst hon kunde utan att bry mig om henne. Jag hade händerna fria och så fort hon gjorde minsta tendens till att tugga gräs vände jag bara på mig och travade vidare.


Eva sa åt mig att strunta i lydanden, ha ett kort koppel på Miso och inte hålla på och tjafsa med positioner, ingångar och annat. Det får vi träna på separat.


LÖRDAG

Här struntade jag i Lydnade och travade på (utan koppel runt midjan dessutom), helt plötsligt var det inget problem heller...  

MARKERING OCH LINJETAG

Första stationen min grupp var på, skulle vi jobba upp ett målområde som hundarna sen skulle ta sig förbi. Markeringar kastades vid ett träd som stod precis vid ån. Sen skulle vi göra ett linjetag över ån från valfritt avstånd (så långt bort som vi trodde hunden skulle klara av).


 

Vi turades om och fick varsin markeringen. Den var inget problem även om avlämningarna inte så bra. Sen fick vi göra varsin dirigering och då gick jag fram så jag nästan var på kanten till ån. Det var en djup slänt på båda sidorna. Eftersom vi fortfarande inte har något "över-kommando" (kommer till det strax) så fick jag använda "ut!" och trycka på. Miso tog sig både över ån och tillbaka utan några problem.


 

"ÖVER-KOMMANDO"

På lördagen fick vi dela in oss i två grupper, tre i varje. Eva frågade oss alla om vi hade något "över"-kommando. Vi såg ut som fågelholkar allihop, VA?! ytterligare ett kommando att träna in??!! Hon menar att det kan vara bra att ha ett kommando att ta till då hunden står vid ett hinder, så att man kan hjälpa hunden över/genom/förbi.


På den ena arbetsstationen fick vi träna på just detta. Få hunden att ta sig över en nedfallen gran, en stock, över ett dike och lägga på kommando. Jag var ju dessutom tvungen att välja vad jag ska säga. Hopp har vi på lydnaden, men jag kände att "över" nog skulle kännas naturligare för mig (för Miso spelar det nog ingen roll). Tänkte att det är bra att ha ett tvåstavigt ord som man kan dra ut på för att pressa på.. "öööver!" Svårare med "hopp!".


Miso kan hoppa tillbaka till mig från ett hinder, men inte ut. Jag fick ta hjälp av vår hjälptränare My och vi körde handtarget över granen åt båda hållen några gånger tills Miso hade fattat vad övningen gick ut på. Sen kunde My gå åt sidan och jag lade på "över!". Det tog inte lång stund för Miso att förstå. Sen hoppade hon både över stocken och tog sig ner i den lilla ån och över till andra sidan och tillbaka. Nemas problemas!  


Att våra avlämningar inte är så bra trodde inte Eva beror på att vi har någon konflikt utan mer det att jag har curlat Miso. Hon har fått pangbelöningar även fast jag har fått ta ett steg fram till henne och ta dummyn. Miso är helt enkelt en slö liten tonåring som inte orkar bära sin egen smutstvätt till tvättkorgen och jag servar henne hela tiden och dessutom berömmer henne för att hon i alla fall slänger tvätten i en hög på golvet...


Slutcurlat och slutduttat! Nu ska hon få jobba för belöningarna och det ska vara riktigt bra för att få en pangbelöning!


UTNYTTJA VINDEN I SÖKARBETET

Efter en god lunch så bar det iväg ut igen, den här gången stod en sökövning på agendan. Övningen gick ut på att lära hunden att använda vinden.


  A, B, C, D får stå för vardera vädersträcket. De blå pilarna visar vindens riktning.


Först lades två dummysar ut längs med B-sidan (på en tänkt sökyta). Hunden riktas mot dessa två och plockar in dem. När den sista "röda" dummyn apporteras in smyger en hjälpare ut "grön" dummy vid sida D. Hunden skickas i samma riktning som de tidigare två gångerna, ut längs sida B. När den inte hittar något där det tidigare legat något så kommer den att gå upp i vind eftersom den får "grön" dummy i nosen (med hjälp av vinden). På så sätt lär den sig ett sökmönster som den själv kan dra nytta av på sök. Kommer vinden från sida B gör man övningen spegelvänt.


Miso som inte har gjort särskilt många sök var långsam och sökte för nära och som ett närsök. Efter ett tag visste vi dessutom inte om hon sökte eller pysslade med annat. Hon fick lite hjälp och kom till sist så att hon fick vinden i nosen och hittade även "grön" dummy. Hon har inte riktigt förstått det där med sök och är inte motiverad, vilket vi får ägna oss åt att motivera upp nu kommande veckor.


MARKERING

Vi fick också träna enkelmarkeringar som först hamnade före och sen bakom en jättestor stenbumling. Miso fastnade framför den stora stenen och behövde ganska mycket hjälp för att hitta den bakom. Svårare och klurigare markeringar får vi också träna på.


MARKKRYPARE

Lite senare på kvällen fick hundarna testa att hämta markkrypare (vet inte om det kallades så :-). Det var en rund boll på apportkastaren som först slog ner i marken och sen studsade vidare. Det blev både en markering och ett spår.


  Miso "loosar" klotet.

SÖNDAG

MARKERING OCH VILT PÅ VATTEN (med skott)

På förmiddagen fick vi ägna oss åt vattenarbete. Vi åkte till en liten skogtjärn med kalhygge och gungfly runtom. Det var lite svårt att ta sig i, en kant och sen djupt vatten. Eva och My ställde sig på ena sidan tjärnen, Eva uppskattade avståndet till ca 90 meter. Här såg man direkt att hundarna taggade upp när det började kastas dummy på vattnet. T o m Miso började pipa lite grann och när syrran fick sin första dummy trodde jag att min arm skulle lossna då Miso ryckte till. Men efter det var hon hur stadig som helst då jag hade henne lös och skott gick och dummy kastades.


Först fick hundarna enkelmarkeringar med dummy. Miso gjorde ett jättefint arbete. Hoppade i vattnet, simmade hela 90 meter, hittade dummyn direkt, kom tillbaka, men lämnade av lite slarvigt.


Sen kom änderna fram. Miso som på tidigare markeringar inte tvekat en sekund, kunde helt plötsligt inte ta sig i vattnet?? Det var dofter av vilt överallt och jag tror det var med lite skräckblandad förtjusning för Mios. Mysrys - väldigt intressant, men också lite läbbigt. Med linjetagstecken och lite övertalning så hoppade hon sen i och fick en tennisboll kastad över huvudet som belöning. Med ett till linjetag fick jag i henne igen och skulle även denna gång kasta tennisbollbelöning. Men då fick hon syn på dummysarna på andra sidan och började simma utåt. I höjd med dummysarna låg dock några änder och flöt (som kastats i åt Miso tidigare) i vattnet, när hon fick dem i nosen vände hon och simmade tillbaka till mig.


Jag fick gå runt till Eva och där slängde vi i en and 6 meter från stranden. Miso ville hoppa i men vågade liksom inte riktigt. Då fick Evas hund Printer hoppa i och apportera den istället. Det var INTE riktigt vad Miso hade tänkt sig och när nästa and kastades i vattnet så var hon ju tvungen att komma in med den. Tyvärr hade jag ingen kamera med mig eftersom det regnade av och till, men det var en rolig syn när Miso kom in med viltet mellan framtänderna och nästan frågade om hon inte kunde få en liten påse att lägga fågeln i istället 


När hon väl kom upp på land så packeterade hon dock ihop fågeln fint och lämnade av den i hand på mig. Sen kastades det i ytterligare ca 3 gånger och då packade hon t o m ihop den fint i vattnet och kom in till mig med den 


Jag har ju bara plockat fram fågel några få gånger i hennes liv, det får nog bli ändring på det nu så att hon vänjer sig.


MARKERING FRÅN SKOG ÖVER ÄNG IN I SKOG IGEN

Vi stod i skogsbrynet och markeringen hamnade bakom en träddunge på ganska långt avstånd. Miso spikade den direkt och sprang både fort ut och in.  


Jazza i full sprutt!

Vet tyvärr inte vilken fladdrador detta är.

MARKERING OCH SÖK (störningar)

Eva har en bumper som kan skjuta iväg 4 dummysar (en åt gången) med hjälp av fjärrkontroll. Dummyn flyger långt, på avstånd och hundarna har inte hjälp av någon som står och kastar. Ett närsök hade lagts ut som blev både svårt att hålla sig till för de som skulle ta det innan de fick gå på markeringen och svårt att springa över för de som valde att skicka på markering först.


Vi kunde konstatera att vi behöver träna mer på markeringar på långt avstånd och utan kastare som syns.


Vet inte ens om jag har fått med allt vi gjorde i helgen. Men detta var nog i stora drag allt  


Tack Eva för en otroligt lärorik helg och Micke och My för all markservice, god mat och trevligt sällskap. Tack också till alla andra trevliga kurskamrater och Helena för trevligt resesällskap, att du finns och är så duktig och hjälper mig med en massa saker.


Helena får en lektion i hur man ska rikta in sig mot målområde.

  Någon utövar sin "avspända" jaktfot.

  Trevliga luncher och middagar.

      Evas hundar fick gå ut och vara lite konkurrens till Jazza som inte riktigt ville komma in till matte med dummyn (traktorn i bakgrunden har inget med retrieverabete att göra...  

Det var ömsom sol och ömson regn, till slut räckte inte kläderna till. Helena skapade den nya kalsongtrenden.

Elton var en glad apportör.

"Jag har inte ätit jord..." sa Lystra

  Helena demonstrar sin kvackare (snodd från sonens gamla leksaker, tror dock inte att han saknar det så mycket längre).

Av karin - 22 maj 2011 21:30

Igår träffades träningsgänget vid Rensättra/Sågtorpssjön.


Vi började på ängarna med att göra stadge/inkallningsövningen som jag underhöll flickorna med i fredags när Miso knallade. Förgyllde mången dag då...


Föraren sätter hunden vid A, går bort och lägger dummyn en bit bort, går och ställer sig vid B (det blir en trekant). Kallar sen in hunden till B och skickar på ett linjetag till dummyn. När hunden kommer in till föraren ska de tillsammans, hunden fortfarande med dummy i munnen gå från B till A, där den får lämna ifrån sig den. Hos Helena finns övningen på film (både hur det ska se ut och inte...).

Miso har svårt att hålla sig från att springa till apporten istället för att komma till mig. Men efter att jag fått säga till henne på skarpen så fattade hon att det inte var ok och sprang till mig så att jag kunde skicka henne på linjetaget. Fotgåendet med dummy i mun får vi inte riktigt till. Vi måste träna mer på att gå jaktfot och att det inte är ok att äta gräs!!!


Sen gick vi ner till vattnet där vi lade ut ett stort sök, inte så brett (på min önskan), men relativt djupt och med många terrängskiften - från berg, ner i vatten, in i skog, över berg in i vass. Vassen var tät och ganska svårframkomlig. De mer oerfarna hundarna höll sig närmre land där det inte var så mycket vass, och inne i skogen. De mer "ruttade" hundarna plöjde igenom vassen och fick simma under den!


Miso var jätteduktig. hon kunde sitta still och invänta sin tur fast de andra plaskade runt och jobbade. Hon plockade in den första väldigt snabbt, släppte dock och skakade innan hon plockade upp och kom in med dummyn. Detta får vi träna mer på och där jag står nära eller i vattnet och tar emot.


Andra skicket på sök var svårare då de flesta dummysar var bärgade. Miso sökte dock långt ut, höll på ganska länge, men arbetade hela tiden och kom in med en av dummysarna som låg längst ut. Hon kom in i full fart och utan att skaka sig.


Sen fick hundarna varsin markering. Även detta klarade hon galant. Jag är mycket nöjd över gårdagens träning! Vi ska dock träna mer på fotgående och avlämningar då hon varit i vatten.

Av karin - 26 april 2011 20:33

Påskhelgen avslutades med grillning och ett härligt bastubad i går kväll. Det var en fantastisk kväll och fast vi badade i kallt vatten så kunde man stå utanför bastun utan att frysa. Bastun ligger jättefint nere vid vattnet och har ett stort fönster med utsikt över hela fjärden utanför. Riktigt mysigt.


SPÅR

På morgonen hade jag lagt ett personspår till Miso. Det dröjde till 13-tiden innan hon fick ta det, alltså 5 timmar senare. Spåret var dryga 300 mter långt och hade en återgång runt ett träd. 5 apportpinnar. Det var inte meningen att det skulle ligga så länge och inte att vi skulle ta det när det var som varmast på dagen. Miso var lite flåsig och långsam redan innan hon fick ta spåret.


Hon började bra och spårade jättefint. Apportpinnarna var inte så intressanta, men hon markerade dem. Vid återgången strulade hon till det så hon började bakspåra en liten bit. Jag tog tillbaka henne där återgången böjrade och hon fortsatte att spåra rätt. Men sen blev hon nog för trött och tappade fokus. Hon börjde fladdra runt lite. Jag fick henne dock att fortsätta spåra med ganska mycket stöd. Slutapporten låg strax innan en stig. Precis när vi var ca 3 meter ifrån så kom en pappa med sin lilla son på stigen. De körde en radiostyrd bil. Det var en störning jag inte hade räknat med i skogen... Vi hittade i alla fall slutapporten och hon fick såklart massor med beröm.


JAKTTRÄNING

Idag träffade vi tjejerna för lite jaktträning. Vi höll till vid vattnet och körde markeringar, linjetag och sök.


Allra först lade vi ut ett stort sök med pälsdummysar. Eftersom Miso har en tendens att göra för vida sök så ville jag ha dummysarna koncentrerade mot mitten till ett ganska smalt sök. Helena ville ha ett djupt sök eftersom Lystra inte går så långt ut. Det blev alltså ett långsmalt sök. Där vi var fanns både vass, ris och öppen skog.


 


Sen började vi med en markering kastad vid vattnet, så att  hundarna fick springa rakt mot vattnet och apportera utan att försöka bada. Sen smög kastaren ut en linjetagsdummy på samma ställe. Alla hundarna klarade detta galant, fast de annars är riktiga badhundar.


Sen vände vi runt och kastade markeringar bakom hinder i form av stora nedfallna träd. Miso markerade bra, men struntade sen i dummyn. Men när Annika sen skulle ta upp den så var Miso där och skulle ta upp den innan. Den lilla fulingen som behöver lite konkurrens för att tycka det är värt besväret. Vi måste jobba på att höja värdet på dummysarna.


På söket fick hon hämta in 4 pälsdummysar (kanin, ren, räv, fågelvinge). Miso gick bra ut på djupet, men svävade sen ut i vassen en bra bit ifrån sökområdet. Hon jobbade sig dock tillbaka igen och plockade in den sista innan jag avbröt. Hon hade inget vidare tempo, men jobbade hela tiden och kom in till mig. Jag ska lägga sök där dummysarna är mer koncentereade till mitten. Det är i alla fall lite mer energi nu även om tempot fortfarande är lågt.


Till sist fick Miso, Lystra och Indy bada. Annika ville se om systranran kunde få Indy lite mer förtjust i vatten. Inga problem sa systrarna bus och plumsade ut, med Indy tätt i hälarna. Vi kunde nog konstatera att han är förtjust i vatten!


Tack för en bra träning idag.

Av karin - 19 januari 2011 19:19

Det blev en liten snabb träning på tomten. Vi har ganska mycket skogstomt så det går att variera sig ganska bra. Med avståndsbelöning bakom mig så kom Miso in snabbare och snabbare, även om vi har en bit kvar för att få upp tempot.


 

Jag körde linjetag ner över en sluttning.


1:a gången kastade jag ut dummyn nedanför sluttningen och skickade Miso.

Resultat: Miso sprang rakt ut och hämtade dummyn.


2:a gången lät jag Miso sitta kvar ovanför slänten, sen gick jag ner en bit i sluttningen och kastade dummyn igen, fast denna gång mer till vänster. Gick tillbaka och skickade henne på ett linjetag.

Resultat: Miso tittade och sprang dit jag pekade.


3:e gången gick jag återigen ner utom synhåll för Miso, fast denna gång gick jag ner för slänten till höger om där Miso hade sprungit ner och kastade dummyn bortanför där jag hade kastat första dummyn.

Resultat: Miso fastnade i nivå med där de två första dummysarna legat, snurrade runt, gick tillbaka och undersökte där jag hade gått ner för slänten. Jag gick ner för slänten, tog in henne och dirigerade henne på nytt rakt fram. Hon sprang till sist ut och hittade dummyn.


4:e gången gjorde jag samma som 3:an men kastade dummyn ytterligare lite längre bort.

Resultat: Miso sprang rakt ut och fortsatte rakt fram tills hon hittade dummyn.


SLUTSATS: Variation! Räkna steg/metrar där man lägger ut dummy, förläng avstånd relativt snabbt. Jag tror att Miso har fattat att hon ska springa rakt ut, jag ska prova att gå zig-zag när jag lägger ut dummyn och prova lägga ut när hon inte ser att jag går ut och lägger något. Jag har en känsla av att om jag gör det lite svårare för henne så är hon mer taggad att både springa ut och tillbaka.

Av karin - 28 december 2010 20:22

Efter ett träningsstillestånd på nästan två månader känner jag mig riktigt taggad att träna hund. Vi har tränat lite inomhus och på promenader, men jag har inte känt någon riktig lust och varit ofokuserad. Men nu börjar den gamla formen att återvända och idag träffades Helena och jag med Lystra och Miso för att köra lite jaktträning. Det var jättekul!


Systrarna BUS har vuxit till sig och var riktigt duktiga idag både i fotgåendet, stadga och i de övningar vi gjorde. Vi har mycket att jobba på fortfarande vad gäller apporteringen man jag är så nöjd över Miso idag. Hon kom in till mig hela vägen med dummysarna och lämnade av jättefint.


Det är så mycket snö nu så vi fick anpassa träningen efter de upptrampade spåren i skogen för att köra dagens övningar med dirigering.


ÖVNING 1 - DIRIGERING MOT MÅLOMRÅDE

Medhjälpare (B) kastade dummy som hunden ser. Förare (A) går fotgående fram och tillbaka för att träna stadga. Dirigerar hunden mot dummy och skickar.


ÖVNING 2 - DIRIGERING MOT OMOTIVERAD DUMMY

Under tiden hunden levererade in den första dummyn, smög vi ut en till som inte hunden såg. Förare (A) skickar med dirigering.


ÖVNING 3 - LINJETAG MED STÖRNING

Medhjälpare (B) kastar dummy 1, som hunden ser, går halvägs tillbaka mot ekipaget och kastar dummy 2 som störning. Förare A dirigerar mot första dummyn. Anpassar avståndet på linjetaget så att hunden med största säkerhet väljer dummy 1. Medhjälpare vaktar dummy 2.


ÖVNING 4 - DIRIGERING MOT OMOTIVERAD DUMMY MED STÖRNING

Dummy 1 smygs ut när hunden inte ser. Medhjälpare B förflyttar sig halvvägs mot ekipage och kastar dummy 2 som hunden ser. Förare A dirigerar mot den första dummyn, anpassar avstånd så att hunden med största säkerhet väljer dummy 1.


ÖVNING 5 - INKALLNING MED STÖRNING OCH DIRIGERING

Medhjälpare B kastar dummy 1, medans föraren A står vid hunden. Förare A lämnar hunden sittande, går förbi medhjälpare B på stigen. Kallar in hunden (2). Vrider sig sen mot den kastade dummyn vid medhjälparen och skickar hunden på ett linjetag (3).


Kanske lite konstiga beskrivningar, men jag fattar i alla fall :-)


Tack Helena för en bra träning och tips om Zylkene, nu ska jag köpa neråttjack till Wilma och hoppas att det underlättar smällandet. Jag såg att de säljer det på Sofo's. Ska ringa runt lite i morgon, om det finns på närmre håll.

Av karin - 13 november 2010 21:23

Vi var 6 ekipage idag och träffades på Danmarks ängar. Vi bestämde förra gången att vi skulle träna stoppsignaler idag. Vi hann bara med en övning, men jag har skissat på tre som vi har gjort tidigare också.


Med Miso har jag gjort så att jag har tränat stoppsignal inomhus och utomhus på promenader. Inne har jag blåst och gett handtecken när hon har satt sig ner (jag har tänkt att jag ska ha henne att vända sig om och sätta sig ner vid stoppsignal). Igår började jag med att kasta iväg en godis bakom henne, när hon sen var på väg tillbaka till mig blåste jag och gjorde handtecken och hon satte sig tvärt, duktig!  .


Utomhus på promenad så har jag blåst då hon sprungit ifrån mig, när hon sen har vänt sig om så har jag kastat en boll bakom henne.




STOPPSIGNAL, ÖVNING 1

B. Medhjälpare släpper hunden mot A. hundföraren. Mitt emellan (C) blåser föraren och kastar samtidigt boll bakom hunden.




STOPPSIGNAL, ÖVNING 2

Först skickas hunden mellan föraren (A) och medhjälpare (B) några gånger, för att hunden ska få dragning till B (som har godis). När hunden glatt springer mot medhjälparen (B) blåser föraren (A) vid C. När hunden vänder sig om mot föraren kastar denne en boll bakom hunden.



STOPPSIGNAL, ÖVNING 3 Medhjälpare B, C och D står med godisskålar eller dummys. Beroende på hur erfaren hunden är så kanske de måste visa att de har något. Föraren (A) skickar ut hunden mot C. Vid E blåser föraren stoppsignal. När hunden vänder sig om så kan föraren dirigera hunden ut, till höger eller vänster.


Någon som har fler övningar?


Av karin - 30 oktober 2010 21:05

Idag var vi 8 ekipage. Så många har vi inte varit sedan jag kom med i gänget. Kul, man hinner inte lika mycket men det är nyttigt att vara så många. Miso orkar dessutom inte så mycket, så det är bra att hon får vila/träna passivitet också.


Vi hann bara med en övning. Med den tränar man både stadga, markering och sök i ett. Övningen går ut på att kunna släppa en dragning och utföra ett jobb åt ett helt annat håll. Vi höll till på en stor äng med skog på båda sidorna. Ett sök lades ut i några skogsdungar, i dike och i skogen bakom (i Misos fall så fick hon se att Perra lade ut dummisarna och lät som en skadeskjuten fågel), på andra sidan ängen stod en kastare och kastade en markering. Ekipagen stod emellan på rad. Sen kunde varje förare välja om de ville skicka hunden på markeringen eller söket, beroende på vad hunden hade mest dragning till.


Miso var jätteduktig. Första markeringen som kastades for hon upp och skulle iväg. Men efter det så satt hon lugnt kvar varje gång. Hon fick ta en markering och tog den utan problem och kom in till mig med apporten.


På söket befarade jag att hon skulle föredra rådjursskiten och sorkhålen som var överallt. Men hon drog for iväg och gick t o m över det lilla diket och in i skogen och letade. Kom tillbaka och sprang först förbi mig eftersom jag stod lite gömd bakom en tall, såg lite förvånad ut, funderade på om hon verkligen skulle komma till mig och kom till sist in till mig med dummyn. Duktiga fisen!


Hon fick ta en markering till som kastades och sen fick ligga kvar medans någon annan tog ett sök. Hon hade ingen som helst problem att komma ihåg att en markering kastats.


Sen fick hon ta ett sök till. Det blev lite svårt, för vid det här laget hade många dummisar plockats in i närområdet. Miso for omkring inne i skogen, men hittade inget. Jag kan tänka mig att hon vid det laget hade blivit lite trött och glömde att koppla på nosen. Jag fick hjälpa henne att hitta en dummy.


Jag är helnöjd med dagens träning och känner att vi är på rätt väg. Man kan säga att Miso har god markeringsförmåga, bra nos, men  vi måste träna på att komma in med dummisarna, även om dagens träning visade att vi har gjort framsteg.

Av karin - 15 november 2009 14:46

Det finns faktiskt dåligt väder fast man har bra kläder. Men det är bara att trotsa vädrets makter och ge sig ut. När man kommer hem sen så är det dubbelt så skönt. Idag träffade vi Helena och tjockisen Vilja (puppytjock :-) och gänget på ängarna i Gustavsberg. Idag blev det Markeringsträning i höggräset.


Två kastare ställde upp sig vid A och B, den senare mer dold bakom en liten gran och en dunge av sly. A kastade först och sen B. Sen fick hunden välja vilken markering den ville.


Den första markeringen A plockade Wilma in klockrent. Men B tror jag aldrig att hon hann se när den slängdes + att dragningen mot A var för stor. Vi hamnade lite tokigt eftersom stigen (som är markerad som mörkare streck på bilden) blev som en autobahn upp mot kastare A så det var naturligtvis enklare att springa dit. B fick kasta om. Wilma markerade att den landade uppe vid stenen till vänster om kastare B, men hon valde ändå att springa på stigen upp dit istället för i höggräset. Hon var på rätt ställe men vimsade runt. De andra sa att jag var för snabb med att vissla på henne eftersom jag tyckte hon var ute och cyklade. De tyckte jag skulle ha låtit henne jobba längre självständigt, vilket nog är riktigt. Men detta är ju så nytt för Wilma (OCH MIG) så jag kände att det blev för svårt. Vi bröt av istället och bytte förare/hund.


Sen provade jag att skicka från C istället, bort från dragningskraften av stigen. Helena stod vid B och fick kasta ett högt kast rakt upp med lite kackel, då gick det bättre.


Med Wilma så måste det än så länge vara väldigt tydligt, kasten måste gå högt och rakt upp, inte plana ut och landa för långt bort eftersom hon inte ser. Sen måste jag vara noga med att inget kastas förrän hon tittar dit hon ska. Ofta tittar hon på mig eller så går huvudet runt runt som på en uggla och hon har ingen aning om att något har kastats.


Hon är ju dessutom så liten så det höga gräset som var idag gjorde att hon dels inte såg och så blev det kanske onödigt svårt för henne att springa i. Återigen måste vi blåbär tänka på att göra det enkelt :-)


Tack för idag, skönt att komma ut i friska luften och ännu skönare att komma hem sen och få av sig blöta kläderna :-)

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013
>>>

Skapa flashcards