Grattis Misofiso och alla kullsyskon på 2-årsdagen!   

Min fina Miso har blivit en stor tjej!   

Titta matte, jag kan hakan i backen!

Och spela död.

Wilma blev tryggheten i tillvaron den första tiden hos oss, och är det nog i viss mån fortfarande. Mina älskade söta tjejer.       

Igår träffade vi träninggänget på NBK. Jag började att träna med Miso. En bit in i passet såg jag hur Wilma stod med huvudet i min rygga. När jag sprang dit så hade hon redan hunnit dra upp köttbullpåsen och ätit ur den. Grrr, hon fick sitta i skamvrån ett tag till. Men Wilma ser som vanligt helt oförstående ut "talking about me??!". När det kommer till mat så är hon en mästerlig tjuv. Tur att hon är en så kramgo tjej, annars hade hon varit rätt så billig emellanåt.

Idag tog jag tjejerna till Värmdö BK och körde en halvtimme var med dem. Med Miso är det bäst att hålla det kort och med mycket lek. Nu har hon börjat att bli lite flatbusig. Springer och hämtar snörbollen och drar sen repor runt mig. För andra kan det tyckas vara dumt, men för mig är det glädjande eftersom hon tidigare kan ha sprungit ut, tagit bollen och släppt den för att lukta. Nu tar hon i och för sig rätt så god tid på sig eftersom hon gärna vill packa ihop snöret fint, men sen kommer hon i full galopp mot mig och vi kan kampa och leka.

Nu känns det som om jag ska höja kraven ytterligare ett snäpp. Med högre motivation tål hon nu betydligt mer korrigeringar och nötande. Det varierar såklart i de olika momenten.

LINFÖRIGHET (FF)

Hon kan ha fin fokus, men korta stunder. Släpper gärna blicken mot mig för att titta ner på mina fötter när vi går. Det ser ju lite trist ut. Jag försöker att jobba med mer kontakt. Ibland har hon en tendens att sacka efter. Jag belönar med boll framåt, bakåt med godis i position och med lek varierat. Här måste vi få till bättre fokus och längre sträckor.

APPORTEN

Ettans kan hon jättefint. Jag visar apportbocken på utsidan, jäms med hennes huvud. Hon söker kontakt med mig och får ett kommando, vrider på huvudet och greppar direkt. Tvåans apportering har vi nästan bara börjat med. Här har apportbocken varit värd ganska mycket, varpå hon galopperar ut, plockar upp den men ställer sig sen och tittar. Nu har jag jobbat upp snörbollen så att den är busrolig. Jag har börjat berömma henne precis när hon greppar apportbocken för att hon ska vända på huvudet och titta på mig, då  kastar jag snörbollen bakom mig. Vi har börjat att få snabbare greppanden och bättre fart in.

LÄGGANDE OCH STÄLLANDE

Har nästan uteslutande kört det framifrån, men de senaste träningarna vid sidan. Hon kan skilja på "Ligg" och "Stå" de flesta gångerna. Mitt problem är att hon inte hänger med i framåt marsch och att hon tar eget initivativ och stannar/lägger sig innan mitt kommando.

HINDRET

Har bara tränat på tvåns hopp de senate 1-2 veckorna. Det fungerar bättre och bättre. Idag fick vi dock en massa störning av en liten kelpie som de körde budföring med alldeles intill. Den såg bra rolig ut som lekkamrat och hon hade svårt att släppa den. När hon ändå gjorde det och hoppade ut från mig fick hon massor av beröm och lek.

TANDVISNING

Har vi aldrig tränat tidigare. I ridhuset i söndags ville hon gärna resa sig upp och kolla in godisfickor. Igår fick jag hjälp av Annika och Sofia och till slut så förstod hon att det var bäst att sitta.

IKALLNING

Hon kommer i full fart men har inga snygga ingångar vid min sida. Har hittills bara premierat farten och struntat i ingångar.

RUTAN

Vi har börjat lite smått med rutan denna vecka. Jag lägger en leksak väldigt synligt och kommendrar. Miso har sprungit in i rutan varje gång.

FJÄRREN

Vi har ju hållt på med fjärren sedan hon var liten, även om det bara är på korta, korta avstånd.

Jag tänker att jag ska träna in tvåans moment lite parallellt. Dels så är det ju inte så många moment att träna in i ettan och det kan bli tjatigt att träna samma varje gång. Dels så är det väl bra att forsätta utveckla så länge det inte är något som krockar och kan påverka ettans moment.

Miso är dålig på att sätta sig vid min sida. Kör vi hemma så gör hon det jättefin, nära och rakt. Ute blir det gärna lite snett, för långt ut eller helt bakom så att hon sitter med sidan mot mina vader. Måste träna mer på detta så att man slipper hålla på och dutta med hunden så att den ska komma in och sätta sig vid min sida.

WILMENLUND

Igår var jag så arg på henne för att hon hade glufsat i sig köttbullarna så hon fick bara göra några saker. Idag var hon pigg, glad och med på noterna.

FF

Känns väldigt bra. Jag gör ganska långa FF pass med alla tempon i alla vändningar, halter och marsch.

APPORTERING

Har börjat lite med hopp apport. Tvåans apportering gör hon oftast väldigt bra.

RUTAN

Jag fortsätter att lägga boll, synlig och obemärkt. Det går jättebra.

INKALLNING MED STÄLLANDE

Gör inte så många gånger, utan gör fler gånger då jag går ifrån henne och kastar en boll. Detta för att hon ska sitta med förväntan även när jag lämnar henne.

FJÄRREN

Har börjat träna 3:ans fjärr och står helt nära. Wilma har ju en tendens att trampa väldigt mycket på stället. Nu försöker jag få henne och frysa med bakbenen i marken. Tvåans fjärr kör jag på 10-15 meters avstånd.

Jättekul var det att träna idag och båda tjejerna var pigga och med. Sen gick vi en skön promenad i skogen.

Vi träffades idag i snålblåsten på NBK, jag, Helena, Susanne och hundarna. Jag lät Wilmenlund sitta i bilen och tränade Miso först. Det var så himla roligt idag. Hon var så på och hon kan faktiskt en massa saker, bara jag gör rätt.

HOPP

Vi har tränat på hopp och uthopp ifrån mig. Ibland fattar hon, ibland inte på uthoppet, väntar på hjälp från mig. När jag lägger bollen på andra sidan så har hon ibland sprungit runt hindret och tagit den. Nu började jag med att träna tasstarget. Sen placerade jag targeten på andra sidan hinder och kommenderade "hopp". Hon hoppade över och jag klickade belönade. Miso gjorde rätt 5 gånger av 5.  

FF

Vi tog ett steg i taget och vändningar på stället. Miso var alert och hade bra position nästan hela tiden. Det går framåt om än i små steg.

LÄGGANDE OCH STÄLLANDE

Jag tränade med Miso framför mig och försökte få till lägganden med fällkniv och snabba ställanden om vartannat. Jag blev så full i skratt. För Miso var verkligen på hugget och kastade sig ner, ibland med bra teknik och ibland bara så fort hon kunde, i ställandet var hon så till sig så hon gjorde hopp stå.

PLATSLIGGNING

Har börjat att träna in hakan i backen. Detta känner jag att man måste ha tålamod med och träna länge och inte gå för fort fram. Hemma inomhus kan hon nu ligga 40 sek, utan störning och när jag står 1,5 meter ifrån henne. Ännu kortare om jag rör mig runt. Utomhus sänkte jag kriterierna och kortade tiden. Det skällde rätt mycket från hunddagiset intill och Miso ville gärna lyfta på huvudet och titta vad det var. Som längst låg hon kanske 10-15 sek.

Det var jättekul att träna henne och det känns som om min lilla fis bara blir roligare och roligare att träna med. Det har hänt så otroligt mycket på bara ett halvår, nu gäller det att jag tar tag i detta och börjar att modulera lite mer.

Förutom att jag går konstig och har en ful mössa så tycker jag att det ser rätt så sansat ut, även om jag duttar lite för mycket. Att jag klappar henne på bröstet hela tiden är för att försöka hålla henne lugn. Jag kan inte belöna med för mycket ståhej, vi behöver behålla fokus.

Efter mycket föreberedelser var det idag dags för Nacka Cup. Tack vara många duktiga entusiaster så blev det ett lyckat arrangemang. Jag tror inte bara för oss som var funktionärer utan även för de tävlande. Nacka Cup är tydligen känt för att ha fina priser, så också i år.

Wilmenlund och jag tävlade i lkII på förmiddagen. Det var väldigt kallt och blåsigt, men det bekommer ju inte en seglare som Wilma ;-) De senaste veckorna har vi finputsat på rutan, inkallning med ställande, ff och fjärren. Allt har fungerat när jag har tränat själv men strulat när jag haft någon som kommenderat mig. Därför har jag fått mycket hjälp av mina träningskamrater. Det har givit resultat.

Poängmässigt gick det inte så bra, men känslan och attityden var den rätta. Eftersom jag som så många gånger tidigare har sagt att jag aldrig mer ska tävla med Wilma (är ju inte sämre än att jag kan ändra mig), så hade jag bestämt att idag var det viktigast att vi kunde genomföra tävlingen lungt och sansat, med fokus och att vi skulle ha kul ihop som ett team. Jag tycker att vi hade detta. Wilma var alert och med mig, fast hon var taggad så var hon ändå rätt så fokuserad. Hon höll hela programmet.

Inför platsliggningen så hann jag inte mycket mer än ta ut Wilma ur bilen eftersom vi hade startnr 3. För hennes del hade det kanske varit bättre att ha ett lite senare nummer för att hinna aklimatisera sig lite innan. Men det är bara spekulationer. Inför de andra momenten så värmde jag upp rätt så länge helt avskilt från appellplanerna. Med lite lek, hon fick apportera tennisboll, lite ff och puppy-yoga. Allt för att få oss att hamna och stanna i en bubbla tillsammans. Under momenten lyckades hon hålla ihop hela vägen utan att vare sig tappa intesitet eller gå upp i stress. Jag är nöjd med hennes attityd, det kändes som om vi samarbetade.

Platsliggning 6 - Skäller omlägg

(Är besviken på detta. Även om Wilma ibland kan vara orolig på platsliggning så brukar hon inte skälla när jag lämnar henne och hon brukar ligga still med kroppen även om hon tittar sig runt. Men jag kände redan då vi ställde upp oss att hon var väldigt orolig och tyckte att det var lite obehagligt)

Fritt följ 7,5 - Släpper, nosar, bitivis 10, strul sitt

(Wilma inledde med att börja lukta, när jag då sa till henne så skärpte hon till sig och gick resten av ff jättefint - kändes det som iaf)

Läggande 8,5 - tempo

(Jag vet att hon lägger sig långsamt)

Inkallning med ställande 0 - ej stilla, går iväg

(Wilma reste sig upp och började gå när jag hade lämnat henne, när jag sen kallade in henne så provade jag ett ställande vilket hon gjorde ganska bra...)

Sändande med ställande 10

(Detta har vi nött på den senaste veckan och det har känts osäkert, men uppenbarligen har träningen gett resultat ändå. Jag har tränat på längre avstånd än som behövs och rutan i tvåan är ju väldigt nära)

Apportering 8,5 - Startskall, sitter bakom

(tänkte inte själv på startpipet/skall, var nog för fokuserad, tyckte inte att hon satt väldigt mycket bakom men det får jag nog se allt på Helenas film)

Hopp 8 - islag

(jag hörde inte islaget)

Fjärr 9- fint tempo, sitter i två skift

(fick jag beröm för även från åskådare)

Helhet 8

144 p och en 5:e plats (det var två 3:e placeringar och vi var två med samma poäng)

Jag är nöjd över min egen insats, jag tycker att jag gav oss de bästa tänkbara förutsättningar för att lyckas. Trots dåliga poäng är jag nöjd med Wilma också. Hon gjorde många saker bra, även om hon tycker att vissa saker är lite jobbiga. Det var en jättetrevlig dag. Tack Sofia och Susanne som kom och tittade och Helena min vapendragare i vått och torrt :-) Och alla som var med och arrangerade, jättebra jobbat!

Mycket fokus ligger på Wilmas träning nu inför Nacka Cup. Vi har fått problem med FF. Det har ju gått så himla bra, men nu har vi kört fast. Kanske jag har kört för långa pass utan belöning. Det är när vi blir kommenderade som Wilma börjar att strula. Hon kan bli spattig, låg elelr börja göra knäppa saker.

Idag fick jag god hjälp av Susanne som kommenderade mig och hjälpte mig att få det att lossna litet. Jag varierade med att belöna ofta, vid någon längre sträcka och i vändningar. Vi fick upp Wilmas intensitet och fokus lite bättre. Det är så här jag måste träna nu, med någon som kommenderar och länga sträckorna pö om pö och med pingpongbelöningar. Synd att det bara är en vecka kvar till Nacka cup. Vi får se hur det känns på lördag.

Susanne  hjälpte mig även med rutan. Den kan jag träna på själv, där är inte Wilma lika påverkad av TL. Däremot måste jag träna på stadga över huvudtaget så att Wilma inte knallar på TLs kommando.

MISO

I lördags hade vi en bra jaktträning. Tanken var att vi skulle göra ett lite mini-B-prov. Men dels var vi lite för få och jag känner att jag inte vill bråka för mycket med Miso och lägga in för många svårigheter innan hon mer självklart tar vilt. Vi gjorde tre stationer: markeringar, närsök och ett större sök med 6 fåglar. Det gick i all fall jättebra.

Miso markerade jättefint, gick rakt ut på linjetaget och arbetade bra på stora söket. Hade lite sjå med att packa ihop fåglarna (hon är väldigt noga med detta). Sen kommer hon in, numera ofta med galopp, men hon släpper viltet några meter ifrån mig. jag brydde mig inte så mycket om detta. Jag tänker att ju mer dragning hon har till att plocka upp och komma in fort, dessdå bättre och mer kan jag avkräva avlämningar. Dessutom kommer hon att upptäcka att ju fortare hon kommer in, ju fler gånger får hon springa ut.

I lördags var jag och Wilmenlund med på tävlingsträning på Nacka BK. Vi körde 2:ans moment, allt utom inkallning med ställande och rutan.

Wilma var lite seg redan vid uppvärmningen, vill inte sätta sig i halterna. Vi var första ekipage ut.

FF - Wilma var disträ och gick ett steg bakom mig. Jag såg henne inte och blev osäker och vinglig. Jag försökte att trava på ändå men tappade Wilma. Det är så konstigt för när jag blir kommenderad på träning så går Wilma jättefint. I lördags var jag inte nervös, men ändå händer det något med Wilma och mig vid tävling.

LÄGGANDE UNDER GÅNG - kändes som vanligt, kan tänka mig att det var något segt. Det var ingen som skrev så jag fick inget omdöme. Men Wilma lade sig  på mitt kommando.

APPORTERING - gick bra, bra ingång

HOPP - fungerade bra

FJÄRREN - Jag valde att inte gå så långt, kanske 3 meter, eftersom Wilma har varit berörd när någon står bakom. Hon gjorde fjärren utan problem.

Förutom FF så gick det ganska bra och Wilma var lugn och utförde allt som väntat.

Nu måste vi träna tävlingslikt fram till Nacka Cup och jag måste knäcka nöten varför det blir som det blir på tävling. Susanne kommenderade mig i lördags efter att vi hade gjort vårt och hunnit titta på andra ekipage ett tag. Då gick Wilma fint igen i FF???

Det var en fantastisk höstdag idag. På eftermiddagen tog jag hundarna och åkte till Velamsund för att lägga spår. När jag kom dit så upptäckte jag att de sköt för fullt på skjutbanana. Det är ju älgtider och skjutövning för alla jägare tydligen. Jag lade ett ca 400-500 meter långt spårt till Miso. Wilma fick ett superkort och enkelt bara för att se om hon skulle ta det trots pangandet.

I väntan på att spåren skulle ligga till sig så gick vi en prommis genom skogen och ner till Velamsunds gård. I skogen hördes skjutbanan väldigt mycket. Wilma var uppmärksam men inte rädd. Hon gillar det inte men har ingen tendens till att fly.

Att ta spåret var inget promblem för Wilma, skotten var iofs ganska lång bort. Men hon var helt klart fokuserad på spåret.

Miso tog sitt spår utan problem. Hon slår mer än Wilma och kollar liksom av spåret mer, Wilma går nästan uteslutande rakt fram i spåret och med färre avvikelser. Men det kändes ändå som om Miso visste var spåret gick och vad hon höll på med, men var tvungen att kolla av att det var rätt (och ta en kisspaus). Sista vinkeln låg precis innan en tvär brant och var lite klurig. Där kom hon nedanför branten så där fick jag hjälpa henne upp tillbaka för där gick det inte direkt att ringa.

Miso arbetade väldigt bra och jag behövde inte styra upp/vänta in eller gå något steg i rätt riktning för att hjälpa henne. Hon jobbade hela tiden och letade sig fram till spåret på ett metodiskt sätt. Det var länge sedan vi lade några spår och liksom med allt annat så behövs det såklart mängdträning.

Jag tror Wilma har blivit en så bra spårhund dels tack vare att hon har fått spåra på alla möjliga underlag och i terrängbyten, dels för att vi spårade var och varannan dag när hon var yngre.

Jag har tänkt att prova lägga spår i garagehus eller på parkering innan snön faller, bara för att se om Wilma kan lösa det. Vore kul att lägg ett spår i Sturegallerian eller nåt för att se hur svårt man kan göra det :-)